Man sträcker sig allt vad man kan och försöker att nå dig, men det är inte tillräckligt. Du är just så pass så att jag inte når dig…jag ser dig och känner din närvaro men jag når dig inte riktigt…som om någon lägger krokben för mig just vid mållinjen…som att allt bara faller ihop när man ska sätta dit sista biten…

Varför är du just så pass utom räckhåll för?

Ser du mig eller? Väljer du att inte se åt mitt håll? Vad gör jag för fel? Jag ger dig allt utrymme i världen men ändå så är det inte tillräckligt…

Jag står som ett fån med alla känslor utanför mig, jag känner mig bara dum och konstig…

Är det mig det är fel på? Givet, annars så hade jag inte stått här igen och känt samma sak, igen…

Varför gör det lika ont för?

Vad exakt är kärlek för något? Är det två själar som har funnit varandra? Är det en slags gemensam förståelse eller är det första bästa partner som man lyckas hålla fast vid?

Lurar man sig själv ibland med kärlek? Stressas den fram genom längtan av att känna sig omtyckt och behövd? Att man så desperat vill känna något och bli bekräftad att man rusar till första bästa person och dumpar ut sina känslor för henne/honom?

Hur vet man att denna person är den rätta? Är det verkligen kärlek? Kommer det att hålla för alltid?

Vem vet? Kan någon som kan ALLT om kärlek besvara dessa frågor åt mig?
Varför är kärleken den mest överlägsna känslan ever ibland samtidigt som den är den absolut värsta?

Varför skär det alltid lika mycket varje gång man går åt sina skilda vägar?

När något har känt så bra och så rätt så faller det bara ihop…man tappar andan och man står kvar där som ett frågetecken…Varför är man beredd på att gå genom eld för något som lika gärna kan ta slut så fort som du börjat andas ut i förhållandet?

Jo, för när du träffar den där personen som får det att börja pirra i magen, och som sätter ett leende på dina läppar var dag som går även när regnet öser ner på en som mest, då har man funnit kärlek…

När man tänker på en person och märker hur glad denna speciella person gör en än hur ledsen man än kan vara så vet man att det är kärlek.

När man ger allt av sig själv och det känns rätt, man tittar inte tillbaks och man följer sina känslor och sin magkänsla…då är det kärlek…

När man väl står mitt emot varann och tittar in i varandras ögon utan att säga någonting alls…när tiden står stilla och omvärlden rusar förbi en…då, just i det ögonblicket innan man sluter ögonen och kysser varandra…då har man blivit kär…

…och jag kommer alltid att följa mitt hjärta, än hur kantstött och sårad jag blir på vägen, för i slutändan så vet jag att jag följde vad jag trodde var rätt…det som kändes rätt för mig…

Följ dina känslor, vad det än må handla om…

Kanske världens bästa låt med världens bästa musikvideo & text…

She said ’i’ll throw myself away,

They’re just photos after all’

I can’t make you hang around.

I can’t wash you off my skin.

Outside the frame, is what we’re leaving out

You won’t remember anyway

I can go with the flow

I can say it doesn’t matter anymore

I can go with the flow

Do you believe it in your head?

It’s no safe to play along

Little soldiers in a row

Falling in and out of love

With something sweet to throw away.

But I want something good to die for

To make it beautiful to live.

I want a new mistake, lose is more than hesitate.

Do you believe it in your head?

I can go with the flow

I can say it doesn’t matter anymore

I can go with the flow

Do you believe it in your head?

Oavsett vad…
Ibland så borde man visa sin tacksamhet till att som man har…

Livet kan få en full av tårar, både på gott och ont…

Man kan känna sig jagad, man är skuldsatt, man är fattig och allt mellan himmel och jord verkar dra ner en under jorden…

Men så lyser solen ner på dig, allt blir grönt runt omkring dig och livet börjar plötsligt kännas lite enklare…saker och ting börjar gå din väg och du värms…du finner ditt leende igen.

Har man varit högst på topp så har man varit på den djupaste botten…

Jag försöker iaf visa min tacksamhet varje dag för allt som jag har…visa tacksamheten till livet…

Grillade för första gången igår, smarrigt värre! Familjen, hela familjen var samlad, hör och häpna! 😀 Även hunden, hahaha…årets första grillning blev en succé!!

Fläskfilé ägde, rotsakspanna och en överlägsen kall dressing!! Sommaren kan inte komma för snart!! ta mig härifrån vintern! 😀

Kul att hela familjen kunde delta. Såg sedan på Robinson på den nya 42′ tv:n, det var sweet. Vilka färger!!

Följ mitt fräsiga liv på bilddagboken by the way! http://sumarno.bilddagboken.se/p/main.html?

Har just *flås* joggat *flämt* fram och tillbaks till bowlinghallen *stånk*

Det gör jag aldrig om igen…flås?? Vilket flås?? Huvva, det var ingen höjdare…nu blir det duschen, sedan dö i soffan resten av eftermiddagen…detta tog knäcken på mig…hahaha…

Don’t try this at home! =)

Powerwalks i all ära, men jogga…aldrig igen!

What makes me do these crazy things??

Beach 2012!

¼ -09

Det känns som att allt är på väg att ändra. Som om allt kommer att bli annorlunda i och med våren nu. Inte bara det att snön smälter bort och att det blir varmare, soligare. Men något inombords, man blir gladare och saker börjar reda ut sig känns det som. Man ser saker annorlunda, börjar höra fåglarna predika och känna lukter om att våren nu är på gång. De mörka mornarna och jobbiga svarta eftermiddagarna har bytts ut mot sol och timmar av dagtid. Jag hoppas att denna vår/sommar blir lugnare och mer rogivande än förra. Jag vill kunna slappna av och bara njuta. Det känns som att det verkligen är min tur nu?
Efter en så lång och jobbig vinter som följde en väldigt prövande höst (som jag helst
bara vill glömma bort) så känns det verkligen som att jag förtjänar denna vår/sommar, oja jag förtjänar det verkligen. Ska göra det bästa av denna tid som ges.
Påsk, Valborg, brännbollsyran, midsommar?Ja, jag ser verkligen fram emot denna vår!

Allt kommer att lösa sig, here comes the sun.

’Cause you’re on the top when Im low
As soon as you’re fading I will grow
I don’t like you, you don’t like me
We’re lacking energy, yeah were lacking energy’

’So you got me up against the wall
And I’m only waiting for your fall
I’ll get back on top, and be carefree
It’s not the end for me, no it’s not the end for me’

Riktigt bra text, riktigt bra låt…

När kommer jag att finna dig?

Kanske beror det på ledigheten, kanske det beror på att tiden går så fort, eller så kanske det beror på CSN pengarna som ÄNTLIGEN har rullat in. Vem vet, men det känns bra, det är helt okej! Solen verkar skina på en, mycket. Våren är på G, det kanske är det som är den stora grejen, man ler mer när solen skiner på en.

Jag tror att det är så…

Allt känns så bra. Bara man kunde sluta oroa sig inför sommaren, jobb mm…mummel…
Ska ta tag i det där, typ snarast.

http://dn.se/nyheter/sverige/dn-skrapan-slacks-pa-lordag-for-klimatets-skull-1.829344

Kom igen, stäng av din tv, alla lampor och tänd istället ett ljus….bara för en timme iaf. Det är väl det minsta man kan göra? Klart att jag loggar ut då. Värmeljus, gitarren…vad mer behöver man?

Ciao så länge. På lördag så smäller det! Turn it all off…

Äntligen så kom solen! It’s about time!!
Tyvärr så ska man ju gå i skola just idag…men jag har nu faktiskt 3 tim hål och har tänkt att spendera all tid utomhus! Har mitt sittunderlag, har jackan på mig och ska ta med min MP3-spelare…Beatles hade rätt, here comes the sun!

Vem kan må dåligt dagar som dessa? Olagligt att vara ledsen/arg när solen äntligen ler mot en! Man måste nästan vara glad 😀 Åh så jag har längtat! Detta damer och herrar är livskvalité!

/Erik ’Livsnjutaren’ Roos

Underbara dag!