Jahaja. Jamen då har även jag sällat mig till skaran som ska skriva sin ålder med en 4:a framför. Och ja! Jag trivs! Det här med nojjor för ålder har jag aldrig sysslat med.

Jag har kompisar som tyckte de var gamla då de fyllde 25, 27, 30... osv. Inte jag. Jag har trivts i varje ålder, även om det har känts lite konstigt sådär just efter födelsedagen. Faktiskt ganska mycket under de år jag stavade en 3:a framför. I och för sig hände en hel del omvälvande saker i mitt  liv under det årtiondet. Nu hoppas jag att det kommer lugna ner sig en smula.

Blombudet kom med blommor till undertecknad. Två paket blommor var det och jag öppnade ivrigt. Den ena var från "GulliGunnar" (min Faster Gullvi. Men då jag var litet barn blandade jag ihop Gullvis namn med hennes makes namn, Bo-Gunnar. Gullvi blev GulliGunnar, Bo-Gunnar fick heta Bo-Gullvi). Det andra blompaketet chockade mig. En god vän från förr som jag inte haft någon alls kontakt med på - i runda slängar - 20 år! Han hade googlat på mig och tillslut hittat rätt (han kände bara till mitt flicknamn Andersson, inte Åberg. Under en veckas tid har han försökt hitta mig!). Chockad och glad blev jag och nu har vi varandras telefonnummer igen. Efter en hel del eftersök från min sida. Allt går! 

Kram på er därute!

//Erika, 40 år

Uppdaterad: torsdag 11 februari 2010 klockan 23:13