Farmor och jag. Hon fyller 100 år, jag 41.

Den 11 februari 1970 föddes jag. Samma dag fyllde min Farmor 59 år. Då jag fyllde 1 år, fyllde hon 60 år och då hade vi kalas tillsammans.

Jag var också Farmors äldsta barnbarn, så vi hade något speciellt hon och jag. Enda nackdelen var att hon bodde i Småland, 100 mil från mig uppe i Umeå, så vi sågs inte så ofta. Men då vi sågs höll vi ihop.

Hon var en härlig kvinna! Inte tvekade hon att resa upp till oss då det var stor fest som bröllop, jämna födelsedagar eller disputation. Hon reste med min faster med BIL till Stockholm och tog flyg där ifrån. Även vid väldigt hög ålder. Farmor var glömsk de sista åren. Inte alltid förvirrad, mest glömsk. Då man ringde till henne skrev hon upp det i sin bok för att inte glömma bort det, till exempel.

Jag hälsade på henne sommaren 2004 och hade fått berättat för mig att hon mindes bäst om man tittade på gamla bilder från 40- och 50-talen. Så jag tog fram ett album och hon fattade ingen ting.

– Erika, varför tittar vi på de här bilderna? frågade hon. Vi har ju nyare bilder på dig och mig. Och nu är du här och jag vill prata med dig, sa hon. (Andra som hälsat på före mig hade mötts av något annat, lite mer förvirrat hos henne. Den här dagen var hon klar i skallen och jag vill tro att det var min och Farmors grej, det var vår stund).

Jag är så fantastiskt glad att hon reste hit upp till mitt bröllop, men mest glad är jag att hon kom upp då min Pappa fyllde 60 år så mina barn fick träffa henne och få ett fint minne av henne. Hon och barn var något speciellt vackert. Hon fångade deras intresse på ett sätt jag inte sett varken innan eller efteråt hos någon annan. Min dotter, som då var 4 år, satt med Farmor och pratade och samtalet gick något i stil med det här:

Farmor: Men vem är du, då?
Min dotter: Jag heter Tilde.
Farmor: Vems lilla flicka är du?
Tilde: Erikas
Farmor: Hur gammal är du?
Tilde: Jag är 4 år.
Farmor: Men vem är du, min söta flicka?
Tilde: Jag heter Tilde…

Samtalet fortsatte så i 40 minuter!  Och Tilde blev inte alls less!

Då hon gick bort, hösten 2004, gick det upp ett ljus för mig under minnesstunden. Min Farmor måste ha varit en ängel som gick runt på vårt jord! Alla pratade om min Farmor, deras Tant Maria, och alla hade så fina minnen från henne och alla tyckte att hon hade varit något alldeles särskilt. En ängel. Farfar gick bort för länge sedan och jag är säker på att han ordnade en fest för henne däruppe i himlen den dagen hon dog.

Idag är det den 11 februari 2011.
Farmor skulle ha blivit 100 år.
Jag fyller 41 år.
Numera kan jag inte ringa och gratta henne på födelsedagen.
Jag ringer till henne i himlen och så pratar vi en stund.