Därför har jag nyss lämnat in en interpellation i frågan till kommunfullmäktige i Umeå. Frågorna som kommer att diskuteras är av principiell art och handlar om kommunalråden och nämndsordförandens eventuella sidouppdrag och dess lämplighet. Ni kan läsa hela interpellationen här nedan.

Häromdagen fick jag se lite statistik gällande jämställdheten i Umeå. Som väntat, så är det tydligt att kvinnor tjänar mindre än män. Klyftan mellan kvinnor och män gäller inte enbart löner, utan det tar sig även uttryck i anställningstryggheten. Många fler kvinnor än män har visstidsanställningar. Som visstidsanställda, jobbar de utan anställningstrygghet, i ständig ovisshet om huruvida de kommer att få sin anställning förlängd eller ej. Många lever i stand-by, utan att aldrig veta när de ska få jobba nästa gång, i väntan på att telefonen ska ringa så de får veta om de får jobba idag, imorgon eller nästa vecka. Många av dem kan inte köpa något på avbetalning, låna till en bostad eller få ett hyreskontrakt.

          Umeå Kommun, som är den som presenterar denna statistik på sin hemsida, utgör själv inget undantag. De kvinnodominerade yrkesgrupperna som är anställda av Umeå Kommun är också lågavlönade, och de präglas också av en högre grad av otrygga anställningsformer. Men till skillnad från privata arbetsgivare så kan medborgarna påverka Kommunens arbetsgivarpolitik genom att rösta i kommunvalen.

          Socialdemokraterna gick till val i Umeå Kommun bl a på att höja lönerna inom kommunens kvinnodominerade låglönesektorer (se deras kommunpolitiska handlingsprogram på s. 9). Även Vänsterpartiet, som styr Kommunen tillsammans med Socialdemkraterna, gjorde ett liknande vallöfte (se deras program på s. 5). Den borgerliga alliansen, däremot, skrev inte ett enda ord om Kommunens personal i sitt lokala valmanifest. Vallöften om bättre löne- eller anställningsvillkor för kommunens personal lyser med sin frånvaro.

          Utifrån valresultatet från kommunalvalet, som har gett Socialdemokraterna och Vänsterpartiet mandatet att styra Umeå Kommun, borde vi därför förvänta oss en lönesatsning på de lågavlönade kommunalarbetarna. Tyvärr har vi inte sett röken av den. Vi har ett år kvar till mandatperioden är slut och jag börjar undra om den styrande majoriteten har tänkt leva upp till sina vallöften. Klockan tickar.

          Det börjar bli dags för mindre snack och mera verkstad!!

Exemplet jag tar upp är det problem som nu måste hanteras av byggnadsnämnden å ena sidan och Travsällskapets styrelse å andra sidan. Som motparter till varandra sitter å ena sidan den röda majoriteten i byggnadsnämnden (politiska samarbetet mellan V och S leds av Holmlund) och å andra sidan det ledande kommunalrådet i Umeå, Lennart Holmlund.

I strikt juridisk mening kanske det inte är en jävssituation. Det måste nog granskas djupare i sig. Dock är det uppenbart att motstående intressen står mot varandra och det i sin tur kan skapa oanade följdeffekter. Enbart blotta misstanken om en jävssituation skapar problem i sig.  

Föreningslivet är beroende av engagerade personer för att driva en förening framåt. I det avseendet är nog Lennart Holmlund en bra person för Travsällskapet det betvivlar jag inte. Samtidigt är föreningslivet oerhört beroende av kommunens stöd och support. Läs Björklöven, läs UFC, läs UIK, läs xxx etc. Just därför ska man som aktiv toppolitiker eller topptjänstemän vara försiktig med styrelseuppdrag i föreningar.

Oavsett vad byggnadsnämnden kommer fram till angående de uppförda byggnaderna på Umåker som saknar bygglov kommer följdeffekter.

Byggnadsnämnden friar = misstanken om påverkan kommer att gro snabbt.

Byggnadsnämnden fäller = Travsällskapets styrelse överklagar = Lennart Holmlund är direkt eller indirekt delansvarig för detta överklagande.

Byggnadsnämnden fäller = Travssällskapet överklagar inte = ekonomiska kostnader för föreningen = Holmlund direkt eller indirekt begränsar möjligheten till minimerande av Travsällskapets ekonomiska förluster.

Ja det finns otaliga exempel på bekymmer som kan uppstå även om välviljan om att vilja vara Travet behjälplig var ledord när styrelseuppdraget erbjöds Holmlund i första läget. 

Jag känner inte Lennart Holmlund, men jag har HAFT en åsikt eller en fördom om mannen i fråga -jag har sett rött så fort jag sett karl'n i tidningen eller på tv. Han har retat mig -TiLLS jag började läsa hans blogg. 

Hur Lennart Holmlund använder svenska språket, hur han väljer att uttrycka sig speglar väl inte bara ett kommunalråd utan även en människa? Genom hans blogg har jag även kunnat börja begripa hur det är han för sig rent retoriskt, en insikt jag inte hade nått om jag bara fortsatt reta mig på människan!

Sedan är jag en myndig och någorlunda kompetent människa och kan bilda mina egna uppfattningar kring saker och ting! Jag behöver inte hålla med i vad Holmlund tycker/skriver men det är enkelt att veta vart han står och det tackar jag honom för!

Anders Ågren (M) skrev i sin blogg igår söndag den 5 maj om skadegörelsen runt Nydala en oerhört befriande rad "Så förbannat onödigt" . Jag som enskild människa, som läser det inlägget kan plötsligt se att även en politiker kan känna precis som "vi vanliga"... Men kanske han inte FÅR uttrycka sig så krasst, rakt på sak? Inte helt PK eller? 

Peder Westerberg valde att tacka mig för ett inlägg som jag skrev för länge sedan om vikten av att lokala politiker bloggar här på VK. Den gesten att kunna säga tack, gjorde att han vann min respekt.

Fanny Eriksson (S) är en annan politiker som är riktigt rolig att följa just för att människan har åsikter och kan uttrycka sig spontant! Hon rör om i grytan och väcker känslor och det är väl ypperligt rent politiskt. Det skapar ett intresse.

Det viktigaste en politiker kan göra är väl att vara synlig och mänsklig för det är ju någonstans där vi möts politiker vs. vanlig! Jag uppskattar politker som HAR en åsikt, vågar stå för den, kan diskutera den och som kan respektera att man har olika synsätt. Å i grund och botten är väl även politiker so far, människor?!

Det värsta jag vet kring politik är inte olika ideologier utan politiker som inte kan ge ett svar utan som är hala som tvålar och som bara slingrar sig ur! Politiker med slipade fasader så man undrar om det är en människa därinne eller om det bara är en android, en smartphone med inprogramerade svar.

Jag tycker det är hur bra som helst att våra lokala politiker finns tillgängliga i dessa bloggar. Det gör dem alla lättillgängliga för alla intresserade. Politik handlar inte om personval men visst spelar det in.

Det viktigaste av allt är väl att fler engagerar sig, tar ställning, inte slentrian röstar utan faktiskt orkar sätta sig in i olika frågor. Alla politiker här på bloggen hjälper faktiskt till med att skapa intresse och genom att vara "tillgängliga" via kommentarer och svar!

Blogga mera, använd språket på ert sätt, var synliga och våga fortsätta vara människor också!

Det uppskattar i allafall jag i mitt mikrokosmos!

//a 

Artikeln är ett offensivt agerande av Travsällskapets styrelse (ordföranden agerar på styrelsens uppdrag) i syfte att flytta fokus från sina tillkortakommanden till något annat. Nu är man riktigt sur på att VK granskat de svartbyggen som uppförts på Umåker. En anmälan görs nu till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd för att pröva VK:s granskning.

För mig som vice ordförande i byggnadsnämnden i Umeå (2002-2010) vet jag att vissa regler gäller för uppförande av byggnader. I detta fall är det solklart att något bygglov eller bygganmälan inte gjorts. Om både saker behöver göras eller bara det ena utreds för närvarande. Som alla andra får Travsällskapet nu göra rätt för sig och ta eventuella smällar av det. 

Vad som dock gör mig bekymrad är att i styrelsen sitter en erfaren politiker i byggfrågor. Ingen synar ännu hans ddelaktighet och ansvar för svartbyggena. Umeås kommunalråd Lennart Holmlund går under radarn än så länge. Som mångårig politiker med stor erfarenhet av byggfrågor vet han vad som krävs för att få starta ett bygge. Han är ju som styrelseledamot i Travsällskapet i högsta grad ansvarig för att de nu uppförda byggnaderna på Umåker inte haft de tillstånd som krävs. Holmlund har i praktiken gett klartecken till svartbygge. När synas det?

Den andra delen handlar om den jävsproblematik som finns i att högste kommunalrådet i Umeå nu är anmäld (i egenskap av styrelseledamot) för svartbygge? Hur påverkar det byggnadsnämndens bedömning när frågan ska prövas? Åsa Ögren ordförande i byggnadsnämnden och tillika partikamrat med Holmlund är ju huvudansvarig för de beslut som nu ska fattas när frågan om svartbygge ska prövas. Beslut som kommer att fattas av byggnadsnämnden riktar sig ju till sittande styrelse för Travsällskapet.

Saken kommer ju inte i bättre dager när Åsa Ögren är i beroendeställning till Lennart Holmlund. Han sitter ju i socialdemokraternas valberedning som ska svara för tillsättandet av namn på valsedlarna inför valet 2014 samt ansvarig för vilka poster som tilldelas vem efter valet.

Jag anser att politiker på ledande positioner ska akta sig för att sitta i styrelser där jävssituationer kan bli uppenbara. Här är ett sådant fall men ingen granskar det. Törs VK? Törs någon annan?

Höll på måla i garaget och tog en tidning ur tidningshögen som underlag. Har en hög i garaget som är bra att ha som underlag vid diverse aktiviteter. Nu visade det sig att denna tidning har legat till sig ett tag.

Den var från februari 2004. Ni minns den tiden då VK tog hela köksbordet i anspråk på morron och frukostatiraljerna fick hålla sig till en liten hörna av bordet. Men det fanns fördelar även med det formatet. Speciellt nu när jag målade och kom att behöva endast en tidning där jag annars behövt några stycken i tabloidformatet.

Kom att läsa översta nyheten med rubriken: Vägpaket väcker ilska. Artikeln handlar om att Holmlund säger att vi kommer få diskutera Umeås dåliga luft i 15 år till. Hans osedvanligt mustiga språk citeras och han är mäkta irriterad på regeringen över att det inte satsats mer på glesbygdsvägar.

Märk väl vilken regering som satt vid makten 2004. Det var den socialdemokratiska regeringen och även mot dem hade tydligen Holmlund synpunkter. Han slår ju som bekant hejvilt när han är igång.

Men han fick i alla fall rätt. För den som följer med känner till att man i högsta grad pratar om Umeås dåliga luft idag.

Möjligen ska man kanske låta Holmlund spå i framtiden. Han verkar ju ha dom talangerna av tidningsartikeln att döma.  

Sitter i regionsstyrelsen samt ersättare i arbetsutskottet så jag är väl bekant med vilket samordningsansvar regionen borde ta på sig. Idag skriver jag tillsammans med fullmäktigeledamöterna från vårt parti vad vi tycker man bör göra.

Vi har drivit på men inte fått med oss majoriteten. Men vi fortsätter oförtrutet att verkar för demokrati  även i Region Västerbotten. När vi startade Region Västerbotten så var tanken att vi skulle starta det för att träna oss inför en storregion med 4 län.

Nu verkar det dröja och i dagens tidning skyller bl a Lennart Holmlund på Moderaterna. Han gör det som vanligt för lätt för sig. Moderaterna är helt riktigt inte med på att vi ska inrätta ett direktvalt regionfullmäktige och moderaterna har bromsat regionutvecklingen. Men även Moderaterna var inne på en 4-länslösning. Nu är det bl a Lennart Holmlunds partikamrater som bromsar en storregion både från Västernorrland och Jämtland. Så han bör sopa framför sin egen dörr den gode Holmlund.

Enligt Ortmark börjar långsittandet vara till skada redan efter 8 år. Efter 8 år börjar ett antal nickedockor och ja-sägare flockas runt makthavaren och de som vågar ifrågasätta saker och ting sparkas nedåt utåt. Följden blir att det inte finns lämpliga kandidater till hands när långsittaren äntligen förstår att lämna, alternativt avsätts under buller och bång. Exempel på hög nivå är Margaret Thatcher och i Sverige har jag erfarit neslig sorti för åtminstone några kommunalråd-landstingsråd  som blivit en belastning för  sin kommun - och sig själva. Jag har också bevittnat famlandet efter bra ersättare vilket varit till skada för aktuella partier och kommuner i åratal.

Det som fick mig att återigen aktualisera denna fråga är kommunalrådet Lennart Holmlunds smaklösa utfall mot en medborgare i Umeå som i årtionden engagerat sig i utvecklingen av dagis-förskoleverksamhet och i badhus-simhallsfrågan. Mycket dessutom på ideell basis långt ifrån kommunalrådets löneläge. Den engagerade och samhällsnyttige medborgarens namn är som de flesta insett Urban Bengtsson. Kommunerna försöker bredda demokratin med bl a införandet av medborgarförslag i stället för att tysta medborgarna. Lennart Holmlunds utfall mot en av sina medborgare är obildat och inte värdigt ett kommunalråd. Skamligt är ordet! Ska Holmlund själv eller socialdemokraterna i Umeå be om ursäkt?

Igår hände det märkliga saker på min blogg. Besökarna rasade in en efter en och jag  misstänker fortfarande att något är lurt med räkneverket!

Jag tänker att mitt initivativ att börja förespråka pungscreening för alla män i Västerbotten kunde ha något med saken att göra. Men när jag var på väg i säng hade jag faktiskt för FÖRSTA GÅNGEN passerat 1.000 besökare på min blogg på en och samma dag... Märkliga tider! 

TY jag hade varken skrivit om POLITIK och inte heller om LÖVEN. Vilket givetvis märktes ty Lennart Holmlund, Löven4Ever och Lövenbloggen var givetvis som tre bloggar som låg ovanför mig...

Men en helt vanlig onsdagkväll i April låg Fröken Krass på plats nummer 4!

Får ödmjukt tacka alla andra politiker, Big Papa (jajaja jag vet att du vill att jag säger Micke!) och alla andra som lånade ut sina platser till mig! 

//a

Tvångsdelning av föräldradagarna är inte någon ny tanke utan debatterades ordentligt under valrörelsen 2010. Trots att opinionsundersökningar visade tydligt att svenska föräldrar inte vill att politiken ska bestämma hur dagarna ska fördelas. Varje familj är unik med olika förutsättningar. Om det är mamma eller pappa som stannar hemma fler dagar är upp till dem själva för barnets skull. Det är ett beslut som bäst tas hemma vid köksbordet.

Dagens S-ledare i Folkbladet skriver att utformningen av föräldraförsäkringen blev en halvmesyr till kompromiss. Vidare kan man läsa att "partistyrelsen genom Stefan Löfven ville överhuvudtaget inte ta i frågan och ville helst hänskjuta frågan till "köksbordet" och låta det vara som det är."  Stefan Löfven har förstått att det inte är rätt sätt att arbeta genom att ta besluten för föräldrarna när det ska vara barnen som ska vara i fokus.

Ett barn har rätt till 480 dagar med en mamma eller pappa hemma. Tack vare regeringen och Kristdemokraterna har nyblivna föräldrar fått rätten att vara hemma samtidigt med barnet 30 dagar under det första året. Från årsskiftet har grundnivån höjts från 180 kr till 225 kr/dag, en klar förbättring till de som har minst. Detta hade inte hänt utan Kristdemokraterna i regeringen. Att sedan Folkbladets ledarskribent gör kopplingen att Kristdemokraterna har en längtan om att trycka tillbaka kvinnorna in i köket (där köksbordet finns) är en förenklad vänsterretorik utan koppling till varken verklighet eller kristdemokratisk ideologi.

Kritiken som jag framförde då är i stort sett den samma som Tina Lindsten (M) nu framfört, kvinnohistoriska museet är ett projekt som växer med oklar budget. Budgeten har växt från fem miljoner till åtta miljoner, till elva miljoner, till..? Vad är en rimlig kostnad för ett kvinnohistoriskt museum? Elva miljoner var dock ingen kostnad som varken Tamara Spiric eller Andreas Lundgren (S) (ledamot i styrgruppen) känner igen vilket för mig är både märkligt och obegripligt. Projektplanen från september med siffror för drift 2014 visade tidigt betydligt högre siffror än de åtta man talar om idag. I en ännu ej uppstartad verksamhet borde det vara betydligt lättare att rätta mun efter matsäck. Här ska det vara enklare att styra utgifterna än i de verksamheter där behoven finns först och man därefter beräknar kostnaden som t ex barnomsorg eller de flesta av socialtjänstens verksamheter.

Dock kvarstår frågan om (i detta fall SVT) journalistens egna partireferenser påverkar den politiska nyhetsrapporteringen? Finns nog många tyckare i denna fråga. Finns det några svar?

Karlavägen - Bromma. Färd 1.

Vid fyratiden en vardagseftermiddag. Jag och kollegan stiger in och vi åker iväg. Chauffören frågar vad vi jobbar med och sen berättar han att han funderar på att börja plugga till ekonom.

"Tror ni att jag skulle passa som ekonom?"

Vad svarar man på det? Vi hade ju aldrig träffat honom förut.

Han pustade och frustade över att det var så mycket trafik.

Efter ett tag frågade han hur gamla vi var. Vi svarade och ställde samma fråga till honom.

"25, men jag känner mig mycket äldre. Ni ska veta att man åldras SOM FAN i trafiken när man kör taxi."

"Jaså, hur länge har du kört taxi då?"

"4 månader". :-)

Jag hoppas att han blev ekonom.

Karlavägen - Bromma. Färd 2.

Taxin var sen, och jag började bli lite orolig över att missa flyget. Jag tittade mig omkring och såg att det stod en Taxi Stockholm på andra sidan gatan en bit bort vid en park på tomgång. Jag gick dit och hörde en upprörd chaufför prata i telefon (öppet fönster).

"Men du kan ju inte beställa en taxi till Karlavägen om du är i Täby!"

Han i andra änden la nog på skulle jag tro, för det blev inget mer sagt i det samtalet. När jag sagt vem jag var och det visade sig att det var min taxi så visade det sig att resebyrån beställt taxin till fel adress OCH angett en siffra fel i mitt telefonnummer. Vi skrattade gott åt att chauffören ringt upp och skällt på en stackars oskyldig man i Täby.

Freys Hotell - Arlanda

Inget hände på den färden, men chauffören berättade en kul anekdot. Han hade hämtat upp en gammal dam som hade en stor väska med sig. Han packade in väskan i skuffen och när han satte sig i bilen satt damen i baksätet och en labrador i passagerarsätet. Chauffören som själv var hundägare klappade hunden och så åkte de iväg. Efter en stund säger damen:

"Men vad trevligt att du kan ha med dig hunden på jobbet."

"Vad säger du, är det inte din hund?"

Då blev det trubbel :-) Som tur var trodde sig damen sig veta vilka av hennes grannar som ägde hunden, så de kunde åka tillbaka och lämna den till ägaren.

Att herr Holmlund är avundsjuk har väl inte undgått någon. Det han bygger sin utgångspunkt på är att Lars Adaktusson för några dagar sedan meddelande att han gått med i Kristdemokraterna och att han samtidigt ställer upp som kandidat till Europaparlamentet.

Kan Lennart Holmlund förbjuda någon att ställa upp i ett parti? Frågan faller på sin egen orimlighet. Att en person som Lars Adaktusson är en av de vassare journalisterna vi har i vårt land är nog många överens om. Och en sådan journalist har jag högre tankar om än Holmlund på att han kan hålla isär sina egna sympatier och vara rent professionell.

Vill nog påstå att det just är Lars Adaktussons professionella ställning som gör att han har förtroende hos många i det svenska folkhemmet. Sen att hans kollegor vill få intervjuer med honom kan ju inte heller Holmlund förbjuda. Många av hans kollegor är förvånade att han har kristdemokratiska sympatier. Men tydligen känner Holmlund Adaktusson bättre så han vet att han varit smygkristdemokrat och att det har märkts genom hans verksamma liv som journalist.

Det var samma sak när en annan duktig journalist gick med i partiet nämligen Ingvar Hedlund. Att han hade kristdemokratiska sympatier hade inte hans förra kollegor på Expressen en aning om. Och de blev förvånade när han meddelade att han gått med i Kristdemokraterna.

Att dagligen i sin journalistiska gärning prata om olika parters politik och inte på nåt sätt förråda sina egna politiska tankar det är professionalism.

Det är här jag ser en professionalism hos dessa två nämnda herrar som jag totalt saknar hos Umeås kommunalråd Lennart Holmlund. Lennart Holmlunds avundsjuka lyser tydligt fram.

Lennart Holmlund är avundsjuk på KD att vi nu fått ännu en duktig medlem i vårt parti. Men att skylla sin avundssjuka på kristdemokraterna, journalistkåren och SVT och andra medier är lite väl lågt.

Här följer olika påståenden från Lennart.

Påstående 1: "Han (Adaktusson) skriver in sig som medlem och lovar bli partiets kandidat".

Rätt i stort Lennart. Han skriver in sig som medlem och lovar ställa upp i provvalet och därmed ställa upp som kandidat om han får förtroende av medlemmarna i partiet att stå på valsedeln. Den processen har inte ens startat. För tidigt att veta om Adaktusson position på valsedeln ännu. Ingen kan lovas något i förväg vilket Holmlund borde veta. Kanske gör man så i hans parti?

Påstående 2: "Ingen ska ju inbilla mig att han inte varit KD,are förut för jag tror inte att ett parti tar emot en medlemsansökan och lovar personen att bli toppkandidat till Europaparlamentet så där bara från gatan".

Jag har inte vetat at han varit KD:are. Nytt för mig men inte för dig verkar det som. Som politisk journalist, liksom Ingvar Hedlund på Expressen (också nybliven KD:are), har han god insyn i partiernas ideologier. Han har väl mognat med tiden och insett att Kristdemokraterna är det rätta valet. Vad är felet med det?

Påstående 3: " ...journalister tillhör högeralliansens budbärare av det politiska budskapet"

Den senaste undersökningen om journalisters politiska preferenser vann miljöpartiet före vänsterpartiet. Kraftig vänsterdominans bland journalister med andra ord. Fel Lennart!!

Påstående 4: "Däremot är det oerhört falskt att han dagen efter att ha blivit medlem i KD och dessutom av sina kollegor få en reklamplats för sig och sitt parti".

Vilket utrymme fick inte höjdhoppare Stefan Holm när han förklarade sig vara socialdemokrat. Adaktusson är ju en välkänd journalist som nu vill kandidera till EU-parlamentet. Är inte det ett minst lika stort nyhetsvärde som Stefan Holm? Med det påståendet gör du dig bara till åtlöje Lennart.

Påstående 5: "Det finns inte ord för detta unkna beteende, till och med falskt. KD sägs ju vila på grunden av den kristna tron och västerländsk humanism. Jag är glad att jag fick rätt som sedan länge såg att SVT tillhör högeralliansens budbärare. Det är också ett tecken på hur desperata kristdemokraterna är i dagens läge".

Det inte bara luktar utan stinker avund. Tråkigt att Lennart tar i så att byxorna spricker. Var glad att människor vill engagera sig politiskt även om det inte är i ditt parti. Men demokratins försvarare, om det inte gynnar dig och ditt parti, kanske inte är din bästa gren.

Ikväll noterar jag att Lennart Holmlund i sin blogg skrivit att han blivit full i skratt kring Alliansens reaktioner. Vem som har fått honom att skratta är oklart. För honom är det självklart att det är och ska vara vänsterpolitik som bedrivs i styrgruppen. Själv  fick jag höra idag att projektledaren Charlotte Gustavsson var handplockad av Tamara Spiric för arbetet. En projektledare tidigare anställd av Vänsterpartiets kansli. En ny uppgift för mig trots att jag tidigare varit en del av styrgruppen.

Jag håller med Lennart om att en politisk uppfattning ska inte vara ett hinder för anställning, men lika självklart borde det vara att en politisk uppfattning inte heller ska vara en förutsättning. Vänsterpartiet har inte ensamrätt på kvinnors historia! Det finns många frågor och alltfler bubblar upp till ytan. Jag är glad för att det är flera interpellationer i frågan till nästa fullmäktige, kanske vi kan få klarhet i några.

Lennart Holmlund har iklätt sig försvarsställning kring projektet och Tamara Spiric i synnerhet. Är det något jag skulle vilja veta så är det svaret på frågan vad vill kommunstyrelsens ordförande egentligen med det kvinnohistoriska museet? Lennart var trots allt den enda som yrkade bifall till motionen den 29 november 2010.

En sammanfattning för er som inte känner den rätta motivationen att ägna fredagskvällen åt att läsa bloggar mm i ämnet:

Alliansen: Allt är Tamara Spirics fel.

Resten: Inget är Tamara Spirics fel.

Vilken överraskning :-)

/ Betraktaren

En annan mer närliggande "Påve" har också börjat signalera sin framtida avgång, eller? Det råder i och för sig lite oklarheter kring detta. Kommunalråd brukar av hävd inte sitta på livstid som är fallet med Påven.

"Påven" av Umeå, kommunalrådet Lennart Holmlund (S), närmar sig den dag då han kommer att kliva av som främste S-företrädare i kommunen. Vem som tar över den positionen och när är det för närvarande väldigt tyst om.

Kommer valet av ny S-företrädare i Umeå ske på samma sätt som när man utser ny Påve? Samla arbetarkommunens styrelse i samma rum, stäng dörrarna och vänta. Ingen får komma ut förrän man enats om en kandidat. För varje omgång man röstar signaleras resultatet via färgen på röken. Svart rök så länge man är oense. Vit rök när man enats.

Påvevalet i Rom betyder mycket för den framtida färdriktningen för den Katolska kyrkan. Det i sin tur har påverkan på utvecklingen i EU och världen i övrigt, tro det eller ej.

Valet av S-ledare  i Umeå har inte den makten som Påven har men det påverkar starkt det som sker i Umeå med omnejd. Oavsett om denne person efter valet 2014 kommer att befinna sig i ett majoritetsstyre eller inte.

Jag ser med spänning fram emot vem socialdemokraterna i Umeå väljer efter att Lennart Holmlund kliver av. Det påverkar det politiska samarbetsklimatet högst påtagligt och det får effekt på människors valfrihet och företagens tillväxt. Därför är jag intresserad och nyfiken.När ser vi den vita röken?

"Nu är jag ingen större anhängare av lärarlegitimationer, MEN du missleder dina läsare när du skriver "det nya system med lärarleg som regeringen och Björklund infört." I voteringen i riksdagen slutade det med att enbart MP och V röstade mot. Ditt parti var alltså FÖR lärarlegitimation. Lärarfacken har också varit FÖR, men nu börjar det gnissla. Det vore ju kanon om man läste på först och röstade sen."

Det som jag tycker är det intressanta i detta är inte främst sakfrågan utan att alltför många politiker ägnar alldeles för mycket energi på att skylla ifrån sig på nån annan. Händer det något de inte gillar i samhället, tittar de snabbt på sina politiska motståndare och funderar på vem som ska få skulden. Kritik av sina egna beslut är också närmast icke existerande. Sluta kasta paj på varandra hela tiden, och samarbeta nr det går, och när det inte går vore det uppfriskande att få höra vad ni vill och inte bara vilka fel andra gör.

Den som hörde Ilmar Reepalu Malmös kommunalråd på lördagsintervjun förra veckan kunde höra att det var han som tog initiativet att bjuda in Hannah Rosenthal, Obamas sändebud i arbetet mot antisemitism när hon ändå var i Sverige.

Media har frågat Hannah Rosenthal själv hur det förehöll sig.  Hon säger: - Det var absolut jag som bad om ett möte med borgmästare Reepula. Jag hade i flera, flera månader följt de antisemitiska tillbuden och Reepalus många kommentarer.Jag kontaktade vår ambassadör i Stockholm i det utryckliga sättet att få möta borgmästare Reepalu. Borgmästare Reepalu var huvudskälet jag kom till Sverige och allt planerades utifrån detta.

När Ilmar Reepalu konfronteras med detta så har han som han brukar svara blivit missförstånd. Det är också signifikant för herr Reepalu att han alltid blir missförstådd. Är detta med grodor ur munnen signifikant för de socialdemokratiska kommunalråden?

Vi har ju också ett socialdemokratiskt kommunalråd i Umeå som är ute i blåsväder lite då o då. Men skillnaden är ändå markant. Medan Reepalu hela tiden hävdar att han blir missförstådd när grodor har hoppat ur munnen så står Lennart Holmlund fast vid vad han sagt än hur tokigt det är.

Behöver jag säga att jag föredrar Holmlund. Han vet man var man har.

Att säga att vi inte har något med det hela att göra är bissart. Vi hyr ut till entreprenören som är där, med förutsättningar såsom studentrabatt osv. Lennart bör läsa på lite innan han för sin egen agenda, som såklart är att kommunen ska flytta in i lokalerna som sedan länge varit till för studenter. Kommungubbarna kan sitta där istället. Alltså skärp dig, Leif Holmberg eller vad du nu hette. 

LENNART HOLMLUND säger:

Men där har du fel Jenny. Ursprunget är ju att det är ett bostadshus för en träpatron Så ursprunget är inte studenternas. När kommunen senare gav bidrag till de nya kåhusen var egentligen överenskommelsen att det inte längre skulle vara något kårhus då det etablerats nya.

Nu har det inte heller varit något för studenterna utan det är ett privat företag som hyrt och haft arrangemang där studenterna har trivts men någon egen verksamhet tror jag inte kårena haft på länge

Besvara, fredag 18 januari 2013 klockan 16:16 

Kvar blir arbetspendlarna, socialt utslagna och gamlingarna. Visst är det en tråkig bild jag ritar? Men desto mer sann. Den sociala verkligheten gör att de interna striderna tar fart istället för att sammanhållningen skapar kampvilja för att leva i Vilhelmina.

Är det något jag saknar i Vilhelmina så är det kampviljan. Uppgivenhetens syre dras in i allt djupare andetag för att till slut förtära oss från insidan. Istället borde vi ställa oss upp och ta upp kampen för den plats vi vill bo på.

Vad är det som gjort att vi inte längre reagerar på att kommunens största arbetsplats läggs ner? Vad är det som gör att vi inte reagerar på att befolkningen minskar för varje år som går? Vad är det som gör att när vi passerar ännu ett tomt skyltfönster tänker: Vad var det jag sa, de skulle aldrig gå? Varför handlar vi på internet, bara för att det är 100kr billigare eller med tanken att den där jäveln ska då inte få mina pengar? Hur kan vi ändra på den synen?

Det absolut viktigaste gärningen vi tillsammans kan göra för vår kommun är att handla lokalt!

Vilhelmina utvecklas och vi med den. Men hur ska vi ändra på denna livslina? 

Folkomröstningar och att fotfolket höjer rösten, verkar inte höra hemma i dessa människors bild av demokrati. Peter Olofsson förstår inte detta demokratiutbrott som blivit i Dorotea..
Men demokratin är ju för folket och när de folkvalda inte lyssnar, då måste man ta till de redskap som finns. Detta visar ju bara på att demokratiprincipen fungerar. Nu får vi bara  hoppas att man förstår detta och röstar igenom en folkomröstning. 
Det bästa hade ju varit att man helt enkelt tog sitt förnuft till fånga och valde att ta upp frågan i fullmktige UTAN omröstning. HELA Västerbotten drabbas av dessa galenskaper.

Och Peter Olofsson- kommer du ihåg vad du gick till val på?? Det var visst något om att behålla alla akutvårdsplatser.....

Mer diktatur åt folket?

Att Lennart Holmlund fick sig lite vanligt jädrans bonnavett och sunt förnuft i ett stort paket.

Att Peter Olofsson fick en stor skål med ödmjukhet till julmiddag.

Än är det några minuter kvar av julen. Det är aldrig försent att förändras.

God Jul och God Natt!

När man är chaufför så råkar man ut för de konstigaste människor som säger de märkligaste saker. Vad menade han? Skulle jag vara tacksam för att jag hade en kund som inte tänkte slå mig? Slog han de som inte var kvinnor? Var han på ovanligt gott humör?

Det förvånar mig alltid att folk som som beter sig oartigt och faktiskt många gånger oförlåtligt ändå alltid är så bergsäkra på att dom får åka dit dom ska. Dom vräker ur sig precis det dom tänker just då, ungefär som Lennart Holmlund (s) i Umeå, men ändå tror dom att man inte ska kasta ut dom. Eller släppa lös rottweilern man har i bagaget, eller trycka på larmet eller köra bara köra ut dom i mörka skogen och köra upp ett JÄRNRÖR i ....

Nä. Sånt är det ju bara riksdagsledamöter som gör. Och dom lämnade ju tillbaka röret på sin plats, så det var ju egentligen som om inget hade hänt. Alls. Överhuvudtaget. Ingen fara, strängt taget, när man tillhör ett helt rumsrent parti. 

För första gången vad jag vet har vi i Sverige fått ett parti som måste tala om att dom är rumsrena.

Det är ju bra, vem vill ha förtroendevalda som skiter på vardagsrumsmattan?

Taxikunder är färstås ett tvärsnitt av befolkningen. De åker till flyget i jobbet, de åker till flyget privat fulla som ägg mitt på dagen för de har direktflyg till solen och paraplydrinkarna, de åker till 7khuset, de åker ut i skogen på en fest i nån fotbollsomklädningslokal utanför Bullmark, de åker hem från någon adress de inte riktigt kan tidigt på söndag morgon med utsmetat smink och rufsigt hår och inte Alldeles Rent Samvete. De åker till jobbet när de har försovit sig och de åker från och till uteliv i storstaden Umeå. Uppraggade, oraggade, inraggade, utraggade.

De flesta kunderna är ändå bra, som tur är!

Nå, jag kallar det denna fredagskväll för Plötsliga Utfall. Det kan ju vara så att Lennarts plötsliga utfall i själva verket är Nå Jävulusiskt genomtänkta. Att folk och media ska bli så upprörda att de tappar all fokus på de viktiga frågor som politiskt ska behandlas just då och bara liksom går bärsärk och skäller tillbaka på Lennart när han t. ex. öser ur sig att inlandskommunerna är en belastning för Umeå. Nä. Så kan de ju inte va. Ingen skulle väl vara så usel att han med vett och mening skällde på stackars Dorotea för att dra uppmärksamheten från något annat? Eeeeller?

Plötsliga Utfall kanske är något slags syndrom. Jag rycks med i detta. Smittas. Nu är det ju så att jag är inte med i något politiskt parti och representerar således bara mig själv i denna blogg, så nu tänkte jag göra det jag ofta gör: bara häva ur mig det jag tanker på just nu som irriterar mig. Det kan jag ju göra FÖR JAG ÄR JU BARA EN PRIVATPERSON SOM INTE BEHÖVER VARA SAKLIG ELLER OBJEKTIV, vilket man kan förvänta sig av politiskt valda. 

Jo, jag undrar varför man inte i dessa moderna tider bygger toaletter så att de är lättstädade. Privat och i företagslokaler. Det är fullkomligt stenålders att någon ska rengöra toan såsom sker idag. Man ska böja och vrida sig och rengöra med en trasa eller vadmannuanvänderförnågot för att komma åt skrymslena! Ofta är det också- vem skurar toan bara ett par gånger om året? Nä- varför bygger man inte så att hela golvet lutar svagt mot avloppsbrunnen och har en extralång duschslang? Då kan man bara spruta på önskat medel och så skölja av med slangen. 

Varför finns det inte sladdlösa strykjärn när det finns sladdlösa borrmaskiner? Ja, det finns ju, men de är svåra att hitta. Tycker alla att det är helt okey att man kan borra, skruva och raka sig sladdlöst, men sen när man ska stryka en skjorta så ska man trassla med sladden?

Jag tycker inte heller om att det ständigt skälls på inlandsborna och att man framställer dem och deras kommuner som tärande. Det är trängsel och svårt att få tag i bostäder i städer, inlandskommunerna har gott om plats och fin natur. Dessutom så bekostar inlandkommunerna sina barn tills de är 19 år och har gått ut gymnasiet och flyttar vidare ut i landet för att jobba eller studera. Överhuvudtaget så tycker jag att det är hemskt att prata om att vissa kommuner skulle vara tärande. Vi måste väl för 17 värna om den policy vi har haft i detta land- att man ska kunna bo var man vill och ändå ha det bra. Börjar vi surra om att vissa kommuner/medborgare är tärande så blir det otäckt. Vem ska bestämma vilka statistiska siffror som ska gälla? Vem ska bestämma var man kan bo? Vem ska bestämma vem som kostar för mycket? det finns ju folk i Umeå kommun som är väldigt tärande, och folk i Dorotea som är närande för t.o.m. Umeå. Förresten kan vi väl inte hugga av hela landsändar för att dom ligger långt borta och är glest befolkade?

För mig var det första gången som jag deltog och jag kan bara säga att det var en spännande konferens där medlemskommuner från Norge, Danmark, Sverige och Finland representerar sammanlagt 40 % av befolkningen. Att få tillfällen att utbyta erfarenheter om stadsutveckling och samhällsplanering är viktigt eftersom vi som kommun har mycket att vinna på det, samtidigt som ett nätverk tillsammans kan vara med och påverka. Det jag är mest ledsen över nu i efterhand är att mina danska kunskaper inte var så bra som jag hade önskat.

Det minsta man kan begära är att du tar på dej ditt feltramp och ber om ursäkt! Dina bortförklaringar om att du ändrat texten och att det var ett syftningsfel är bara struntprat. Syftningsfel är något helt annat. Version 2 av texten är lika illa!

Jag kommer inte att hantera några kommentarer här de närmaste dagarna, den som vill debattera kan dock göra det på opinionssidan där krönikan också ligger utlagd.

Några tidigare krönikor på liknande tema:

Skulle umeälven vägra att flyta ut i havet?

Pamparna vi upprörs över och röstar på

Vem blir Lennart Holmlunds efterträdare?

Den svåra konsten att övertyga

Olofsson vs Holmlund - de måste inte gilla varandra

--------------------------------------------------------

Är Holmlund bara Holmlund?

”Holmlund är Holmlund”, hur ofta hör man inte den frasen i Umeå, när någon ny debatt rasar om vad kommunalrådet sedan 1995 sagt eller gjort. Ibland uttalas den med ett förtjust leende av trogna anhängare, ibland med ett frustrerat leende hos lite mer stressade anhängare, ibland med en svårtolkad min hos resignerade motståndare, ibland bara som ett torrt konstaterande hos utomstående som upphört att förvånas.

Holmlund är Holmlund. Det är en sådan där ordvändning man tar till när man inte har ork att gå in djupare på något som är för komplext och snårigt att bena ut, men ändå gör ett försök att sammanfatta essensen.

Holmlund är Holmlund säger sossar, som inte vill utveckla det vidare, men inte heller vill förneka att det hela är komplicerat. Holmlund är Holmlund säger allianspolitiker, och menar det inte enbart negativt.

Holmlund är fortfarande Holmlund, det ska jag fan visa, tänker kanske även Holmlund själv ibland, belåtet, och drar iväg en blogg.

Holmlund är Holmlund, på gott och ont. Det uttrycker både en djupare sanning, som umebor måste förklara för dem som bara tittar hit när något klavertramp skett, och ett djupare självbedrägeri, som folk utifrån måste påpeka blir just ett självbedrägeri när staden rycker för snabbt på axlarna.

Ni må tro det om ni vill, men jag kommer ofta på mig själv att – i samtal med människor som bara känner till Lennart Holmlund från hans mest uppmärksammade blogginlägg – om inte försvara, så att åtminstone rejält nyansera bilden av honom som politiker.

Jag brukar rekommendera att man lyssnar på honom när han är förberedd i fullmäktige istället för att läsa hans spontana utfall, att man studerar honom som en pragmatisk samarbetspolitiker i sak istället för omdömeslös utspelsdebattör. Då anar man de distinktioner som väljarna i Umeå tvingats göra, även om sådana distinktioner blivit allt svårare, kanske omöjliga, att upprätthålla i de sociala mediernas epok.

Det finns trots allt skäl till att han vunnit så många val, även när irritationen över hans sätt att uppträda kokat ända inne i den lokala partitoppen. Att söka analysera de skälen är inte att försvara något, och inte att rekommendera något för Holmlunds efterträdare, men nödvändigt för att inte diskussionen ska bli helt förljugen. Många som skakar i kroppen av ilska över hur Holmlund ”håller på” har själva röstat för att behålla honom som kommunens ledande politiker, av helt andra skäl. Och det är pudelns kärna.

Man måste, även när porträttet är nedstänkt av ett nytt utspel, se alla Holmlunds olika skepnader, de motstridiga känslor han väcker hos omgivningen, hos väljare, medier, partikamrater, politiska motståndare – positivt och negativt, förtjänster och orimligheter – för att kunna ge en begriplig bild av Umeås politiska liv de senaste sjutton åren. Ser man bara bloggaren Holmlund är det lätt att dra slutsatsen att Umeå är en politiskt obegriplig stad. Men Holmlund har varit som en politikens ”Sex roller söker en författare”.

* Där finns det vanligtvis pålästa, kompetenta kommunalrådet som håller koll på regelverket och slantarna, som är vettig i talastolen, som vågar säga ifrån, som inte lovar för mycket och som många medborgare i grunden litar på. Mittensossen med hyfsat balanssinne. Det blir fel ibland, men inte värre än i andra kommuner. Holmlund i kommunstyrelsen, Holmlund i fullmäktige – det är, erkänner även kritiker, hans bästa arenor.

* Där finns den traditionella kommunalpampen, som tillsammans med några andra mäktiga män inom det kommunalpolitiska bolagskomplexet styr, ställer och domderar, dunkar varandras ryggar och blir vansinnigt vreda när de inte får som de vill eller möter motstånd. Det komplexet är en osund maktsfär – med hårda nypor – som fler borde kritisera, och färre borde romantisera i förlegad starka män-nostalgi.

* Där finns den sanslöse bloggare och utspelspolitiker som låter käften och fingrarna på tangentbordet löpa, som förgrovar debatten med okunnigt skäll, innan omdöme eller rådgivare har en chans att hinna reagera. Det är den som uppmärksammats mest det senaste året, på ett mindre smickrande sätt för Umeå.

Min tanke om Lennart Holmlunds senaste, nu omredigerade, blogginlägg från i torsdagskväll, där han jämställde centerpartiet med den tidigare apartheidregimen i Sydafrika, är att det för inte minst socialdemokrater borde upplevas som djupt stötande. Genom att smaklöst dra in det historiska exemplet i en inrikespolitisk vardagsträta så banaliserar, förringar och devalverar Holmlund betydelsen av den långa kampen mot apartheid, i vilken ju de svenska socialdemokraterna spelade en viktig och stolt roll. Socialdemokrater med känsla för sitt partis historia borde stå först i raden av kritiker av inlägget.

Kanske var det någon som internt påpekade det oacceptabla för Holmlund och tvingade fram omredigeringen. Jag hoppas och tror det, och att flabb-flabb-ryggdunkarna var få i det här fallet.

*  Där finns kommunalrådet som i en politisk värld där en liten storm kan ge många politiker stora darren och skrämma dem på reträtt säger vad han tycker, ger klara besked och väldigt sällan backar från ett givet besked. Många medborgare och aktörer utanför politiken som har med Holmlund i hans formella roll som kommunalråd att göra uppskattar det, att ett handslag är ett handslag som gäller. De skiter, grovt uttryckt, i vad han skriver på någon blogg.

Skepnaderna är många. Så komplicerat är det. Stackars umeväljare, de har inte haft det lätt. De har röstat på en Holmlund som de gillat bättre än alternativen, men har fått flera Holmlund till på köpet, i helt andra roller, som de gärna hade avstått från.

Det viktiga, när slutet på hans era vid makten närmar sig, är kanske att försöka lära för framtiden av de här snart tjugo åren. Vad ska tomrummet som Holmlund kommer att lämna efter sig när han avgår fyllas med? Socialdemokraterna har, förhoppningsvis, lärt sig mycket på vägen. Oppositionen borde ha lärt sig en hel del. Medierna har lärt sig åtskilligt. Och medborgarna har fått en djupare insikt om att lokala politiker inte enbart är beslutsfattare, utan i vissa roller mer än så.

Nej, Holmlund är inte bara Holmlund.

När jag tillsammans med frun besökte den angränsande staden så gick vi förbi på torget. Och döm om min förvåning när jag tittade i blomståndet och mötte Lennart Holmlund.

Direkt började han sälja på oss diverse blommor. Och han hade redan kundanpassat sig. Jag var orolig att det mest skulle bli röda rosor, men till mig ville han sälja blå blommor.

Sedan mötte jag Åke Sandström (c) med fru som råkade hamna hos samma försäljare. Och till honom ville Holmlund sälja gröna blommor. Så en riktigt kundanpassad säljare har Holmlund blivit. Har han lärt sig vid sina många besök i Thailand tro? Grattis till sommarjobbet Lennart!

Tyvärr är det många som saknar en cykel i dag. Jag är inte ensam om att ha fått prioritera bort den framför mat och hyran. Men en cykelstad som Umeå borde det finnas massor med övergivna cyklar som bara står och skräpar. Kan inte några trappra själar fixa till dom och sen ge bort dom till de som har det svårt? Borde vara nått för Umeå Kommun eller hur Lennart Holmlund? Ni vill ju marknadsföra er som en cykel- och grön stad. Och vad är då inte mer lämplig än med cyklar.

Ingress. Sedan 28 juni rasar en ursinnig strid i Umeå. Det som utlöst striden är att medlemmar i Arbetarpartiet överklagat beslutet att IKEA ska få etablera sig på området Entré Syd söder om umeälven. Det som ligger bakom striden är att de kommunala makthavarna har brutit mot miljökvalitetsnormerna varje år under minst ett årtionde. Till detta ska läggas den odemokratiska beslutsprocessen som ledde fram till att IKEA fick sin drömplacering.

Sex olika alternativ diskuterades - i hemlighet mellan IKEA och utvalda makthavare som t ex Lennart Holmlund, S, Anders Ågren, M, och Tamara Spiric, V. Men i Umeå är det en tradition att även medborgarna deltar i diskussionerna, kring exempelvis placeringen av ett badhus. Eller IKEA. Detta engagemang från medborgarna irriterar de kommunala makthavarna. Omåttligt. Deras nya giv går därför ut på att hålla medborgarna utanför. Detta gäller även för de folkvalda till kommunfullmäktige.

Det beslut i kommunfullmäktige som gjorde det möjligt för IKEA att bygga på Entré Syd baserades på medvetet vilseledande underlag. Nya Arbetartidningen kommer här att redogöra för striden. Vi tror att miljöbrotten och den odemokratiska beslutsprocessen har ett intresse utanför Umeå. Vi tror även att själva striden har ett allmänintresse.

Makthavarnas nonchalans

Bakgrund. Sedan årtionden spyr trafiken i Umeå ut alltför stora koncentrationer av farliga avgaser. Det senaste årtiondet har mätningar visat på förekomsten av väldigt höga koncentrationer av kvävedioxid - särskilt längs Västra Esplanaden i centrala Umeå. År 2010 var det bara två platser i hela Sverige där koncentrationerna var högre, mätt som årsmedelvärde, och det var på Hornsgatan i Stockholm och i Gårda i Göteborg.

Han ondgör sig över vårt tilltag att skicka en motion både till Region Västerbotten samt till Landstingsfullmäktige. Motion går ut på att vi ska hos regeringen ansöka om att bli en regionkommun och få ett direktvalt region Västerbotten.

Kristdemokraterna har hela tiden tyckt och tycker fortfarande att en regionkommun med en 4-läns lösning är det bästa alternativet här i Norr. Men som vi sett så dröjer detta, eller om det ens kommer bli aktuellt. Mycket tack vara Holmlunds eget parti. Och här går våra meningar isär Holmlund.

Vi vill inte att vi ska sitta stilla i båten och bara vänta. Vi anser att det demokratiska underskottet som vi nu har i region Västerbotten inte är bra. Vi vill att medborgarna ska välja sina politiker även i detta forum. Att man råkar vara kommunalråd eller så och får den uppgiften tycker inte vi kristdemokrater är bra demokrati. Möjligen gillar Holmlund den formen av demokrati.

Men du har helt fel när du påstår att vi vill lägga ner region Västerbotten. Tvärtom! Jag sitter själv i ett antal samlingar i regionen och ser hur viktigt det är att ha en utvecklare i vårt län. Så vi vill istället lägga ner landstinget och låta regionen också ta över hälso och sjukvårds frågorna. Vi kan inte ha två kostbara organisationer sida vid sida.

Men på en punkt håller jag med Holmlund och det är att M-sinkar denna fråga. Men det är lätt för Holmlund att säga för jag vet att han också vill ha en 4-läns lösning men hans eget parti är inte överens i de 4 norrlandslänen. Så om Holmlund sopade framför sin egen dörr så skulle läget se helt annars ut. För eftersom det är Stefan Attefall (kd) som äger denna fråga som minister så har han vid flera tillfällen påtalat och önskat initiativ underifrån i frågan. (Vi Kristdemokrater gillar ju subsidiaritetsprincipen.) Och vi vet vilket parti som styr många kommuner här i norr.

Så jag välkomnar ett initiativ från dej Lennart Holmlund att ena ditt parti till en fyrlänslösning då kan vi göra gemensam sak med en ansökan som Stefan Attefall tillsammans med sina kamrater i regeringen kan bevilja, men innan dess ska vi inte vara nöjda med en konstellation med stora demokratiska underskott. Antar du utmaningen?

Ikväll pratade jag med en av hans medarbetare, men då hade vi ett mer positivt fokus så jag sökte ingen klarhet den vägen. Varken kring vad Lennart egentligen menar eller om det han ger uttryck för angående glesbygd, inland och småkommuner är socialdemokratisk politik.

Jag hoppas det kommer ett klargörande. Om det gör det ganska snart så kan debatten kanske bli mer nyanserad.

För debatt blir det.

          I god civilekonomisk anda bortser herr Nordvall från empiriska fakta när han redogör för sina matematiska uträkningar, efter vilka han tror att verkligheten kan anpassas, snarare än att använda sig utav ett teoretiskt resonemang som kan grunda sina utgångspunkter i den faktiska verkligheten. Tre saker är anmärkningsvärda med hans resonemang:

          För det första dömer han förslaget om 6-timmars arbetsdag ut som orealistiskt utifrån ett originellt sätt att räkna på hur den kan finansieras. Med rätta påpekar han att, om vi ska sänka arbetstiden från 8 till 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön, så måste produktiviteten öka med 33% (8/6=1,33). Vi måste alltså producera 33% mer per arbetad timme för att totalt kunna producera lika mycket på 6 timmar som vi idag producerar på 8. Fram till dess har han rätt, men när han i nästa stund skriver ”Jag vet inte hur många som tror att ett vårdbiträde eller en sjuksköterska skulle klara detta” har hans resonemang ballat ur.

          Vad säger att en produktivitetsökning på 33% i arbetslivet måste vara jämt fördelad i alla branscher? Låt oss för en stund lämna det teoretiska rappakalja åt sidan och granska verkliga fakta. Idag har vi en reell BNP per capita som är dubbelt så hög som 1971, vilket innebär att vi producerar i snitt dubbelt så mycket per person än 1971 (mätt i inflationskorrigerade kr och ören). Är det ngn som tror att det innebär att sjuksköterskor och vårdbiträden springer dubbelt så snabbt? Eller att lärare undervisar dubbelt så fort?

          Inom industriell varuproduktion är produktivitetsökningar naturliga. Den vetenskapliga utvecklingen leder till allt nyare teknologi med hjälp av vilken vi kan producera allt mer på allt mindre tid. Men den offentliga sektorn producerar inte industriella varor utan tjänster, som utförs av människor. Som vi vet finns det en gräns för hur mycket vi kan (eller ens vill) rationalisera tjänster. Det finns ingen maskin i världen som kan få en lärare att snabbare hålla en föreläsning för sin klass t ex, och om en sådan skulle finnas, är det tveksamt att eleverna skulle uppskatta det.

          På samma sätt som en arbetstidsförkortning från 8 till 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön förutsätter en produktivitetsökning på 33%, så var en produktivitetsökning på 20% en förutsättning för att gå ner från 6 till 5-dagarsarbetsvecka (6/5=1,20). Men är det ngn som tror att lärare föreläser 20% snabbare idag än när de jobbade 6 dagar i veckan? Ändå så lyckades socialdemokraterna införa en arbetstidsförkortning från 6 till 5-dagarsarbetsvecka. Hur??

          Ja, svaret stavas strukturomvandling. När Nordvall konstaterar att undersköterskor och vårdbiträden inte kan springa 33% snabbare, så drar han slutsatsen att då måste det anställas 33% fler, och det gäller även alla andra yrkeskategorier. Återigen grundar Nordvall sitt resonemang på fantasier snarare än empiriska belägg. Som sagt är produktivitetsökningar inom industrin den naturliga gången. När industrin tack vare nyare teknologi kan producera allt mer på mindre tid, minskar dess behov av arbetskraft, och gör det möjligt för tjänstesektorn att anställa fler. Ända sedan 1965 har andelen sysselsatta inom industrin minskat till förmån för tjänstesektorn (såväl privat som offentligt), som har kraftigt expanderat. När Nordvall påpekar att det behövs sysselsättas fler för att kunna minska arbetstiden har han givetvis rätt, men han har helt fel när han tror att detta skulle gälla samtliga branscher. Anledningen till att socialdemokraterna kunnat minska arbetstiden till 8-timmars arbetsdag och 5-dagars arbetsvecka är att produktivitetsökningar inom industrin och jordbruk frigjort arbetskraft som med tiden kunnat omfördelas till mer arbetsintensiva branscher som själva inte kan öka sin arbetsproduktivitet i lika stor omfattning.

          För det andra blir förslaget om 6-timmars arbetsdag som en jätte Nordvall ger sig på som inte finns. Strukturomvandlingen innebär en omfördelning av arbetskraft mellan olika branscher, men den är inget som sker från ena dagen till den andra. När Nordvall konstaterar att det IDAG inte finns tillräckligt med yrkesutbildad personal att tillgå för att öka bemanningen med 33%, så utgår han från ett eget förslag han fantiserat ihop. Förslaget om 6-timmars arbetsdag är tänkt från vår sida som en långsiktig vision som ska förverkligas i steg, istället för ngt som ska förverkligas idag, från ena dagen till den andra. Precis som när vi sänkte arbetstiden till 5-dagars arbetsvecka. Att tro att det inte går att på lång sikt omfördela arbetskraft från industri till tjänstesektorn är att bortse från vad som faktiskt skett sedan 1965!

          För det tredje så är de alternativ till arbetstidsförkortning som Nordvall erbjuder väldigt intressanta, då det som Kd gjort i riksdan tillsammans med övriga högern går i motsatt riktning. Om nu Nordvall tycker att det är bättre att förlänga semestern som han säger, gör han nog bäst i att driva den frågan. Verkligheten är dock att den borgerliga regeringen har minskat antalet semesterdagar för sjukskrivna!!

Det är ju då han brukar skapa rubriker med sin blogg. Och så är det i o f sig idag. Själv måste jag säga att jag gillar Holmlund. Han är rak o ärlig och säger det han tycker. Det borde vara fler såna i vårt samhälle. Men visst ibland måste nog även Holmlund nyansera sig, åtminstone för att blidka sina partikamrater.

Jo. nämen så att nu ska vi kolla varenda artist vi lägg pengar på så att vi inte stödjer den organiserade brottsligheten. Det lär nog bli en del man inte kan lyssna på... Är det helt okey att höra på Elvis, Lennart?

Hur ska vi veta vilka artister vi kan köpa, undrar jag. Konsumentverket kanske kan fara runt och göra drogtester på alla artister vi kan tänkas köpa och sedan stämpla tummen upp eller ner. 

Dom artister som odlar eget knark och inte gynnar någon annan, kan vi lyssna på dom, då?

(Och Tomas di Leva, som bara VERKAR flummig- är han bra, då? Eller gör han reklam för den organiserade brottsligheten. Kristina Lugn ser också lite sömnig ut.)

Det är bra att man ägnar sig åt viktiga spörsmål. Det ger ett seriöst intryck.

Lennart Holmlund slänger in en brasklapp att det finns småpåvar i kommunerna som är rädda om sitt eget jobb. Klart är att det blir ett mindre antal välavlönade politikerjobb och det skulle inte förvåna om det i vissa fall påverkar kommunledningarnas inställning till kommunsammanslagning. 

Men han har väl som syfte att i socialdemokraternas trängda läge i opnionen mot all deras nedrustningsförslag vad gäller vården för västerbottningarna ta till osanningar. Detta för att svänga fokus och hjälpa sina partikamrater i landstinget och smutskasta våra förslag till alternativ istället för att skära ned i vården, lägga ned vårdplatser och dra in ambulanser.

I alliansens förslag istället för sparande i den nära och trygga vården har vi föreslagit minskningar i landstinget administration, minskad lokalanvändning, minskade kastnader för vårdskador. Vi har inte lagt ned länstrafiken eller minskat deras anslag. Vi tror dock att man kan bli tvungen att prioritera vård före satsningar i landstingets ansvar för regionala utvecklingsfrågor och även inom kulturen. Ansvaret för dessa verksamheter ligger nu på region Västerbotten men det betyder inte att de får någon gräddfil och inte ska komma ifråga för besparingar. Men inte helt upphöra med sin verksamhet som Holmlund säger. Man kan dock som i debatten i Åsele och ambulansindragningen ifrågasätta  om en besparing på 1 till 1,5 miljoner inte borde hellre ske inom kulturen än att försämra för Åselebornas och deras trygghet med en ambulans.

Dessutom Lennart Holmlund och Peter Olofsson så har statsbidragen till landstingen höjts för 2011 med 1,5 miljarder. I ditt partis budgetalternativ nationellt finns inget förslag heller om att värdesäkra statsbidragen.

Jaha, gott så, men man måste komma ihåg att som man frågar får man svar. Jag är inte upprörd över att Vänstern har valt att styra en enkät för att få det utfall som de själva vill ha. Det som förvånar mig allra mest i röran är att Vänsterpartiet, som märk väl tillhör vänstermajoriteten, inte berättat något för samarbetskamraten Lennart Holmlund om förslaget. Holmlund ifrågasätter nu samarbetet med Vänstern och säger att det är ett fullständigt vansinnigt förslag som Socialdemokraterna tar avstånd från!

Om fler politiker (Lennart Holmlund) hade varit närvarande vid den speed dejting som genomfördes vid öppet stadshus för två veckor sedan hade de själva kanske fått höra vänstern berätta för medborgare att de vill stänga Storgatan för trafik och att de har stöd för förslaget. Nu vet vi hur stort det är.

Ett samarbete måste upplevas för att förstås. Plågorna i ett samarbete måste kännas för att avslutas, frågan blir Lennart, hur känns det?

Skulle tippa det är värsta farten här. Trots avsaknad av kontinentala små cafeér med avecer, grekiska pittoreska restauranger med grekiska plastdruvklasar och ett pulserande uteliv a´la Stureplan med taxiköslagsmål.

Flera gånger om dagen far en gubbe i röd Saab-99a upp efter min väg. Han vinkar vänligt, och på hösten stiger han ur bilen och utför Viktigt Dräneringsarbete. Han är kanske självpåtagen vägvakt.

Byns hundar skäller på varann.

Folk går ut med barnvagnar. 

Julgranar släcks och välts omkull.

Julsaker stoppas undan.

Affären slutar sälja tobak, men får en ny sorts inlagda oliver istället.

Det är ett brusande av händelser! Man känner att man är i världens medelpunkt.

Skulle bara haft gatlysen ända upp till mig, men det är klart- det skulle nog bli lite väl storstadsaktigt. Man riskerar att kommer en massa folk och vill vara med. En massa wannabies.

Kanske det skulle draga med sig nattligt härjande, bortstulna jakthundar, förförda kusiner, nertrampade majstänger, graffitimålade vägskyltar, cigarettändaresniffande ungdomar ute i vedbodarna, omkullvräkta kossor, uppskrämda småbarn och ett ruggigt moraliskt förfall? 

Skulle det vara bra eller dåligt? Det är väl bara bra med tillväxt, Lennart Holmlund? Om nu jag Mia tycker att Överrödå ska växa till 50.000 pers inom en 30-årsperiod, så bör väl Vindelns kommun ställa medel till förfogande?

Jag tänker mig universitetsfilial (kanske främst då skoglig verksamhet), neonskyltar, sådana där dubbla gatlysen ända upp till mig såsom de hava på Ö.K. inne i stan, ett 30-tal restauranger med olika inriktningar, ett hockeylag i Allsvenskan, några tunga litterära profiler lockas/tvingas hit, ett 10-tal gym och tröningsanläggningar, en allmän känsla av sydeuropeiskt välstånd bör införskaffas.

Det allra säkraste och smartaste är ju en bra slogan. Vi får ha en tävling. 

* Överrödå- Stureplans lillebror

* Kom till oss i Överrödå och bli fast!

* Flytta till Överrödå- få en rabattkupong hos Handlarn

* Överrödå- på god väg att bli norrlands huvudstad

Sen köm nog folket flyttandes!

I kvällens inslag kommenterar jag beskedet om att Chris Heister blir ny landshövding i Stockholm.

Lennart Holmlund och jag får också frågan i inslaget om någon av oss skulle kunna tänka sig att bli landshövding i Västerbotten om vi får erbjudandet.....

Holmlund svarar att han är för gammal så det är inte aktuellt - jag svarar nej tack, jag har ju tänkt ta över styret i Umeå ;)

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Nä, det var ju bara lust huset! Där man ska förlusta sig.

Eller- egentligen. Det är Erikas hus som jag hyr. Men jag bestämmer över hela Rödå 4:18. (Jag tror inte hon läser min blogg). Ni ser ju hur pampig och pompös själva verandan ser ut. Den andas klass och stil! Sånt som inte kan köpas för pengar! Notera särskilt den innovativa idén att sätta ihop älghornen på det viset! Storstadsfasoner. Och apropå det, så flyttar jag från Umeå kommun till Vindeln- ännu ett streck i räkningen för Lennart Holmlund som vill att Uneå ska växa. Heheheheh.

Nu måsta jag allvarligt seriöst städa lite till. 

Vidbränd mat är ju inget kul, och avbrutna naglar, skitiga bilar, osnutna barn, innepissande katter, lite ränta på sparpengarna, ont i knäet, tråkiga jobb, Lennart Holmlunds undermåliga stavning och grammatik, (voj satan- nu svor jag i kyrkan- bäst att skärpa sej. SIG), för lite pengar till julklappar, en bil som läcker kylarvätska...

Men då måste man vända på hela tunga steken och tänka att:

Mat går ju att laga igen, brutna naglar är ilandsproblem, skitiga bilar är tacksamma att tvätta, barn kan snytas fort och lätt, katter kan bli utekatter, lite ränta är bättre än inga sparpengar alls, ont i knäet är faktiskt bättre än att inte känna nåt alls eller inte ha knän som funkar, tråkiga jobb är också bättre än inget alls, Lennart engagerar sig ändå och försöker göra något han tror på, för lite pengar till julklappar är ändå bättre än att inte ha någon att köpa klappar till alls, och en halvtrasig bil kan ändå ta en dt man vill...

Men allt mitt under så svåra förhållanden tillkämpade positiiiva tänkande bröts tvärs av när jag hörde en spröd gammelmansröst på radion. Vadan detta? 

Jo några personer har fått den underliga ide´n att lägga ner ambulansen i Åsele och Malå! Den spröda rösten på radion tillhörde en man som var mycket sjuk och sa ungefär som så att han var så glad och trygg  med att ambulansen fanns så nära, och att den hade räddat hans liv flera gånger. Han var jätterädd för att det skulle bli så lång framkörningstid för ambulansen hädanefter. Då blev jag sur igen! Men hur fan är det möjligt! (Tangenterna trillar nästan ur när jag hamrar på märker jag). 

Visste ni att för att tag sen var det himla liv i DN? För att vissa sjukhus inne i Stockholm skulle omorganisera så att patienter blev tvungna att åka till andra sjukhus. FLERA KILOMETERS extraväg!!!

Hur långt är det för ambulansen att åka i Åsele och Malå? Herregud, hur långt är det inte för vissa vårdtagare redan nu?

Känns det inte som att hela grejen med att vi alla solidariskt betalar skatt och har någon slags (ickefungerande, tydligen) samhällsstyrning är att vi alla ska ha i praktiskt möjligaste mån samma tillgång till sjukvård inom rimlig tid, skola, gatubelysning o.s.v., m.m.

Annars kunde vi ju alla själva för egna pengar försöka fixa det bäst vi kunde. Då skulle det bli tämligen jobbigt för de i Stockholm att få fram ström till Cappucinomaskinerna!

Och så ett "för övrigt" på slutet om Kristdemokraternas grundläggande problem.

----------------------------------------------------------

Maud Olofsson vs Lennart Holmlund - de måste inte gilla varandra

De kunde knappt bärga sig en dag med att säga rakt ut vad de anser om varandra insatser. Det bara måste ut, det som legat och pyst länge. Inte för att deras kärvänliga syn på varandra varit någon hemlighet tidigare, men deras senaste ordväxling säger en del om stämningen som rått de senaste fem åren mellan nyss avgångna näringsministern Maud Olofsson och Umeås kommunalråd Lennart Holmlund, och mellan deras två partier här i Västerbotten.

I en intervju med Västerbottensnytt i tisdags yttrade Maud Olofsson skarp kritik mot de ledande kommunalpolitikerna i länet för att ha varit för passiva i kontakterna med regeringen. Hon kallade det ”konstigt” och ”inte okej”, att de ledande lokala politiska företrädarna inte legat på lika hårt som politiker på andra håll i landet för att driva frågor av intresse för hemregionen.

”Min erfarenhet från de här åren har varit att man i liten utsträckning har använt sig av mina kontakter. Och det är lite skrämmande tycker jag”, sade Olofsson bland annat, och fortsatte: ”Ta infrastrukturpaketen och det här, ta Umeåpaketet – det har vi drivit själva för att få igenom det i regeringen. Det är inte så att politikerna i Umeå varit särskilt engagerade i det.”

Hårda ord. Att hon i nästa andetag uttryckligen undantar sina egna partikamrater i länet från ansvar avslöjar vad det i grunden handlar om: en partipolitiskt driven konflikt som nu går in i ytterligare en rond, inte någon djupare analys eller samlad beskrivning av länets kontakter med regeringen.

Lennart Holmlund svarade snabbt på kritiken och sa att det ibland varit som att prata med en vägg att ta kontakt med näringsministern, att det inte gått att få något stort gehör i de frågor som diskuterats och att det är Olofsson som svikit Västerbotten. En gammal, välkänd träta alltså, inte mer.

Om Olofsson och Holmlund hade haft rätt om varandras inkompetens och ointresse för länet hade Västerbottens infrastruktur dominerats av hästdroskor och sparkstöttingar (inget ont om dem) i dag. Om båda däremot varit precis så stenhårt inriktade på att få investeringar just hit som deras respektive största fans gör gällande hade både Kvarkenbro och rymdfärja (tur och retur Månen, som ett led i den viktiga vertikala transportkorridoren) varit på plats.

I själva verket överdrivs ofta betydelsen av både enkla personkontakter och ministrars hemtillhörighet. Det faktum att mer hänt med Umeås infrastruktur de senaste fem åren än åren dessförinnan, men också att Norrbotniabanan inte fått ja, pekar på det.
Och invävt i grälet säger Holmlund och Olofsson intressanta saker, som visar just hur långt mindre dramatiskt sådant här fungerar i praktiken, men som också påminner om att regionernas lobbyarbete har betydelse.

Lennart Holmlund medger i SVT-intervjun att han knappast skulle ha haft mer frekventa kontakter med en socialdemokratisk näringsminister, och skriver på sin blogg att man haft bra kontakter med tidigare infrastrukturminister Åsa Torstensson och statssekreteraren Leif Zetterberg. Holmlund skriver också att man använt sig av lokale centerpartisten Sven-Olov Edvinssons kontakter som en ingång till regeringen och att ”representanter för moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna” deltagit för att få in projekt i budgeten.

Självklart. Konstigare än så är det inte. En kommun med en strategi värd namnet använder förstås hela sin lednings styrka och kontakter i relationerna till regeringen när det verkligen gäller. Det vore inte någon given mirakelmedicin om ett kommunalråd skulle råka ha utmärkta kontakter till en enskild ledande regeringsföreträdare. För Norrlands del vore också ett sådant samband olyckligt, med tanke på hur makten på olika områden hela tiden förskjuts mot storstadsområdena.

Å andra sidan, går det förstås inte att ligga på latsidan för en kommun eller en region i kampen om uppmärksamhet och resurser nationellt. Maud Olofsson erkänner i intervjun med SVT att det har betydelse för vilka projekt som till slut får klartecken eller avslag, hur engagerade och skickliga de lokala företrädarna är i sitt lobbyarbete. Och då saknar det inte heller betydelse om inte en enda minister längre kommer från norra Sverige.

Jag tror att en slutsats, om man lyfter blicken lite, är att Norrlandslänen måste bli bättre framöver på att samordna sig och utöva gemensam kraft i sina kontakter gentemot regeringen, för att kunna hävda sig i konkurrensen om medel. Regionbildning hit eller dit, är man i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten mer bekymrade om att slå vakt om det egna regionalt och misstro grannarna, än att försöka motverka den växande, övergripande storstadsdominansen nationellt, spelar det ingen större roll om enskilda kommunalråd och ministrar uppskattar varandra eller inte.

För övrigt...
Alliansen vill: (1) att dess största parti ska vara större än största oppositionspartiet, (2) samtidigt förbli fyra separata partier, och (3) att alla de fyra partierna ska ha god marginal till fyraprocentspärren. I en åttapartiriksdag är det nästan omöjligt att förena de önskemålen. Det är bakgrunden till Kd:s problem, oavsett partiledare.

Är du grammatiskt intresserad kan du läsa Lennart Holmlunds blogg och skratta, han skriver som en .....Är du snäll och ingen satmara kan du läsa Underbara .....Är du sportfåne och inte så clever, kan du kolla Löven 4....Är du som jag och lite elak, kan du läsa Helena e-....

Men som sossarna sa (säger???): alla ska med!

Maud Olofsson och Centerpartiet lämnar socialdemokrater ingen ro. Holmlund hackar på på sin blogg. Kanske är besvikelsen stor eftersom man från det hållet länge räknade in Centerpartiet inom sitt revir. Och nu är man förbannade på centerpartiet för att (S) inte längre har regeringsmakten. Och att deras 45%-parti blivit ett 30%-parti - bara på några år.

Först angående dagens Holmlundska dödsruna om Centerpartiet. Jag tror att det kan vara väl tidigt för Holmlund att Ropa Hej: Centerpartiet ökade i söndags för tredje SKOP-mätningen i rad och fick 6,0 %. Väljarsympatierna har nästan fördubblats från bottennoteringen i mars.

När det gäller centerns arbete för landsbygdsutveckling och regional tillväxt gör Holmlund i sin blogg en massa påståenden mot bättre vetande:

• Under mandatperioden genomförde regeringen 156 åtgärder som direkt påverkar landsbygden positivt (tvärtemot vad Holmlund påstår).
• Arbetsgivar- och egenavgifter har sänkts, vilket gynnar fler jobb på landsbygden (tvärtemot vad Holklund påstår)
  
• En historiskt stor finansierad satsning på infrastruktur har genomförts. Och precis tvärtom mot vad Holmlund påstår, så höjdes anslaget till enskilda vägar från sosse-nivån 630 miljoner 2006, till över 1 miljard/år idag. Dessutom adderades 150 miljoner extra till särskilda åtgärder för enskilda vägar, typ nya broar.
  
• 253 miljoner kronor på bredbandsutbyggnad (tvärtemot vad Holmlund påstår).
  
• Programmet Matlandet Sverige, som bedöms kunna skapa      20 000 nya jobb på landsbygden (också tvärtemot vad Holmlund påstår).
  
• 80 miljoner kronor för att lanthandlar och bensinmackar ska kunna utveckla nya servicelösningar.
  
• Energi- och klimatöverenskommelsen som innebär att Sverige äntligen storsatsar på alternativen. Bara i Västerbotten kommer enligt nuvarande planer 12 miljarder att investeras i grön energiproduktion. Det är framtidsinriktad landsbygdspolitik!

Och dessutom de två miljarderna till Inlandsinnovation AB - den största riskkapitalsatsning som gjorts i Norrlands Inland. Dessa 2 miljarder till Norrlands Inland är en av Maud Olofssons allra största politiska framgångar. En kraftfull replik mot alla de kritiker, typ Holmlund, som via taktiskt förtal försökt ge bilden av att Maud Olofsson ’glömt Inlandet för Stureplan’.

Jämför gärna med vad de Rödgröna lovade Inlandet: Höjd bensinskatt och kilometerskatt!

Idag hänger Lennart Holmlund ut Urban Bengtsson på sin blogg. Bengtsson är en frispråkig privatperson som gillar att diskutera. Som står upp för sin uppfattning även om beslut fattats. Som helt enkelt ha en massa idéer och är road av att gång på gång berätta det.

Men Holmlund är trött på Bengtsson.

Trött på att läsa Bengtssons inlägg. 

Trött på 50-metersbassängdiskussionen.

Och det har Lennart Holmlund sin fulla rätt att vara. Det är en sak. En helt annan är att genom maktargument, typ ”Bygg en simhall själv, Urban Bengtsson”, försöka få tyst på medborgarröster i debatten.

Det sätt som kommunalrådet debatterar med vanliga Umebor på, lämnar en hel del övrigt att önska.

I dag är det Urban Bengtsson som läxas upp. I morgon kanske det är du!
 

Bra rutet Lennart!

Igårkväll var jag  äntligen ute och provkörde moppen.  Vi åkte ner på en undanskymd plats där ingen skulle kinna se om jag trillade av det första jag gjorde och så ficka jag med bankande hjärta sätta mig på och starta och köra iväg.  och vet ni vad ...JAG KUNDE !!!! och jag överlevde...

NU är det ju inte så att jag inte har kört moped förut, men det är ganskaa länge sen. Närmare sen jag var runt 15 år. Så jag var duktigt nervös för hur jag skulle klara balans och sånt, men det var ju ingen konst alls... Köra moppe är som att cykla. Kan man det en gång, så kan man det . Det sa ju maken också visserligen, men jag trodde honom nog inte riktigt. Nåväl... efetr några svängar så att jag kände att jag hade balansen, kände hur bromsarna tog, blinkers och sånt där, så kastade jag mig ut i kvällstrafiken och körde hem genom plass'n.... med ett fånigt leende på läpparna skulle jag tro, för det bubblade inom mig av både skräckblandad förtjusning och lycka... Jätteroligt helt enkelt!

Maken tyckte att jag var skittuff som vågade köra hem på en gång. Det hade han inte väntat sig sa han. Kan man hoppas på att man imponerade lite grann då kankse ???

Idag är det regningt och grått ute just nu, med lite sol längst borta i horisonten så man kanske kan ta en tur i efetrmiddag också... "Måste" ju ner till svägerskan och "nöta ut" vovven ( vi ska ju kära ner oss... jag o vovve... ) och då kan jag ju slå två flugor i en smäll . Måste bara komma på tekniken med den där mojängen man ska dra upp moppen på. (= fotstöd? heter det så?) Det är nån teknikgrej som jag inte kommit på ännu och att bara slita upp moppen på stödet går inte alls... tur att det finns ett stöd som man bara fäller ut...

Nä nu är det "How clean is your House ", mittinspirationsprogram.

Hej på en stund

När det kommer till nobbade debatter kommer jag ihåg hur Sahlin ignorerade den förre CUFaren Elias Gertz och hänvisade honom till SSU som heller inte svarade på inbjudan till debatt! Jag mins också hur Centerrörelsen anklagades för politisk pedofili för att en 14 åring tilläts att agera.

Man kan faktist ganska snart fastslå att Lennart på slutet oftare bloggat om Centerpartiets ledare Maud Olofsson än har har bloggat om sitt eget parti och ställningstaganden. Inte en gång på de senaste bloggposterna nämner han sitt eget partis politik. Däremot så får Maud Olofsson plats i 3 av de senaste 7 rubrikerna...

Inte heller under partiledarprosessen i sitt eget parti så var Holmlund speciellt pigg på att blogga om det egna...

Tycker också att Lennart borde göra lite bättre efterforskningar när han kallar vår riksdagsledamot Abir Al-Sahlani till för han. Abir är kvinna!

Holmlund har tidigare vid flertalet tillfällen gråtit krokodiltårar om Centerpartiet och vår förlorade själ, men handen på hjärtat den själ Holmlund efterluser var en själ som spräckte borgeliga regeringar och gärna gjorde upp med S! Det vore klädsamt om han nu visade samma omsorg om sitt eget parti som i utspel efter utspel blir alltmer stockholmscentrerade och som har en ny ledning helt utan norrlänningar!

Vore interssant om kommunalrådet kunde dela med sig av sina tankar kring det nya styret i S? Eller bloggar han så frekvent om Maud och Centerpartiet att han  utsett vår partiledare till sin idol eller kanske nemesis.

Men det är inte Holmlunds sms som är viktigt utan den maktkoncentration som ligger bakom sms:et.

Frågan om flytten av Stadsbiblioteket är viktig i sig själv. Detta på flera sätt. Det gäller en rad frågor som är avgörande för Umeås framtida utformning. Exempel: biblioteksverksamheten - både vid Vasaplan och ute på stadsdelarna, kulturens framtid, den fysiska utformningen av centrala Umeå, luftens kvalitet (eller snarare brist på kvalitet) samt hur man ska använda 700 miljoner kr.

Men frågan om stadsbibliotekets framtid har ställt en större fråga på dagordningen. Det handlar om den allt tydligare, och allt mer orimliga, maktkoncentrationen i Umeå. Denna maktkoncentration, som har växt fram under en lång tid, har nu funnit sina former och anser sig stå över vanliga demokratiska spelregler. I samband med den planerade flytten av stadsbiblioteket har denna maktkoncentration framträtt i all sin nakna och brutalt anti-demokratiska form. Jag återkommer till detta litet senare.

I skrivande stund har Lennart Holmlund som sagt försökt skrämma en ”debatterande” tjänsteman vid länsmuseet till tystnad. Namnet på denna tjänsteman är Anders E. Björkman. Det som understryker sammanväxten mellan staten (i detta fall Umeå kommun) och kapitalet (Balticgruppen) är det sätt på hur Holmlund skriver. Han riktar sig till tjänstemannens chef. Sedan försöker han att skrämma denna chef. Det antidemokratiska är inte bara ATT Holmlund skriver till en chef för att hon ska tysta en underlydande. Det är även intressant HUR Holmlund skriver. Läs själva Holmlunds sms till länsmuseets chef Ulrika Grubbström. (den kursiverade texten nedan).

”Hej Ulrica. Jag läste den debattartikel som din webbredaktör skrev om Baltic. Det är ju en person som haft flera sådana artiklar förut men nog är jag helt säker på att du och museet för all framtid inte bör kontakta Baltic för att de ska sponsra någon verksamhet. Jag vet ju att han skriver vad han vill som privatperson men han kan långt ifrån må bra med alla de insinuationer som fanns. Dessutom en massa fel, men det ansvaret ligger ju på VK som publicerar”.

Kommentar: lägg märke till att Lennart Holmlund, som innehar Umeå kommuns tyngsta politiska ämbete, inte bara försöker använda sig av den tyngd som detta ger honom. Holmlund gör sig, dessutom, till en direkt tolk för Balticgruppen (Christer Olssons) uppfattningar. Han går så långt som att säga att museets chef ”för all framtid inte bör kontakta Baltic för att de ska sponsra någon verksamhet”! Vi inom Arbetarpartiet frågar oss hur Holmlund vet detta? Svaret är den ”maktens triangel” som vi talat om tidigare. Denna "maktens triangel", bestående av a) några få kommuntoppar, b) Balticgruppen (undra på att andra affärsidkare klagar på ett dåligt företagsklimat - Baltic verkar ha företräde till allt), c) vår vanligaste morgontidnings mediaimperium, är de som styr Umeå. Holmlund använder sig alltså av två av kommunens tre tyngsta ”pjäser” för att skrämma till tystnad. Sig själv och Baltic.

Som om detta inte vore nog så har tjänstemannen, Anders E. Björkman, även angripits av en av Umeås tyngre, och Balticgruppen närstående, kulturentreprenörer. I ett brev från denne kulturentreprenör fanns en rockslagsknapp med texten: ”NO! Artists Against Everything”! I brevet fanns också en text med bl a följande innehåll: ”Bär den med stolthet, fortsätt att kämpa mot alla förändringar i vår stad”.

Många kapitalister som tjänat riktigt mycket pengar (inte sällan genom att ha använt brutala metoder) blir till slut så rika att de har råd att köpa sig ett bättre rykte. Detta är exakt vad Umeås ”furste” Christer Olsson sysslar med – vid sidan av sina nya och allt större fastighetsaffärer. Det är i detta sammanhang som man ska se Baltics penninggåvor: till universitetet (vilket fick universitetet att utnämna Olsson till hedersdoktor); till arbetslösa ungdomar (vilket fick Britt-Marie Löfgren, gruppledare för FP, att frenetiskt försvara Olsson på fullmäktige i måndags); till uppbygget av konstparken vid Umedalen (vilket köpt Baltic en massa gratisreklam). Christer Olsson vill verka som en fin och kultiverad människa – som en riktig mecenat – men för honom är allt detta bara en annan form av investeringar – en ”finare” form av reklam.

Baltics ägare, Christer Olsson, håller sig också med en egen kändis vid namn Staffan Ling. Ling är en före detta. Före detta medlem av Socialistiska Partiet (SP). Före detta komiker (känd från bl a TV-serien ”Staffan och Bengt”). Denne Staffan Ling ingår i Christer Olssons långsiktiga planering. Om konstparken syftar till att förgylla Olssons framfart så är syftet med den före detta vänsterpolitikern och komikern Staffan Ling att popularisera Baltics framfart. Men Olssons kultiverade attityd är just bara en attityd – köpt för pengar. Om inte Baltic får som de vill så drar de sig inte för att hota. De hotar med att investera i någon annan kommun (och då betyder inte ungdomarna i Umeå något längre för Baltic). Och Baltic kan, som vi vet, även få Lennart Holmlund att känna sig tvungen att skicka hotfulla sms - sms som är så klumpiga att Baltic nu känt sig tvingad att ta avstånd ifrån Holmlund.

Tillbaka till Staffan Ling. En gång var han rolig. Idag är han bara en köpt hovnarr. En billig lobbyist – fast troligtvis inte i pengar räknad. Men sedd mot bakgrund av Holmlunds sms, och Christer Olssons ekonomiska hot om att satsa sina pengar i någon annan kommun, är Ling även en hotfull hovnarr. För till saken hör att nämnde Ling deltagit, och det på ett mycket aggressivt sätt, i debatter som rör flytten av stadsbiblioteket, omdaningen av centrala Umeå och Balticgruppens roll i denna. Detta bland annat på en debatt på Arkitekthögskolan - anordnad av föreningen Byggnadskultur. Ling deltog i debatten med bristande sakkunskap, men med all pondus som en lokal kändis kan uppbåda.

Detta är bakgrunden till att Arbetarpartiets representanter i fullmäktige blev upprörda då nämnde Ling även dök upp utanför fullmäktige – med det uppenbara syftet att påverka vissa viktiga politiker (alltså att bedriva lobbyverksamhet). I fullmäktigedebatten nämnde vi inte Ling vid namn. Däremot talade vi om för fullmäktige vad som pågick, nämligen att ”betalda bulvaner” för Baltic till och med hade fräckheten att agera utanför fullmäktigesalen - just den dag då frågan om Holmlunds, och därmed även indirekt Baltics, påtryckningar behandlades. Detta uppskattades inte av representanter för vissa partier i fullmäktige. De försökte tala om att ”hyfsa” språket. Vilket oerhört hyckleri! Representanterna för maktens triangel tillåter sig själva vad som helst. Men då de, och deras hovnarrar, blir kallade vid sitt rätta namn så blir de stötta i kanten. Ja, till och med ledsna. Så jag kunde inte undslippa mig ett uttalande som gick ut på att applåderna var ”patetiska”. Jag sa även att etablissemangets partier kunde applådera varandra inne i fullmäktigesalen, men att utanför fullmäktige fick de inga applåder av umeborna.

Två partier spelar falskt i denna fråga: Centern och Vänsterpartiet. C låtsas som om bygget på kajen INTE innebär att stadsbiblioteket ska flyttas. Inget annat parti anser detta. Vänsterpartiet kommer med en klädsam kritik av både Holmlund och Baltic. Just klädsam. Inte mer. För samtidigt har de röstat för att flytta stadsbiblioteket och de styr Umeå ihop med Socialdemokraterna – vilket innebär att även Vänsterpartiet ingår i maktens triangel. Så kritiken mot Holmlunds sms från V väger inte speciellt tungt. Ta Jan-Olov Carlssons försök att vara rolig som exempel. Jag anser att hela syftet med att fokusera på just Lennart Holmlund och hans sms är att ta bort uppmärksamheten från maktkoncentrationen. En fråga som är mycket viktigare.

Vi i Arbetarpartiet (f.d Rättvisepartiet Offensiv) kommer att fortsätta att bekämpa flytten av Stadsbiblioteket samt den maktkoncentration som blir allt tydligare. En maktkoncentration som till och med oroar åtminstone EN medarbetare på VK.

PS. Jag utgick tidigare ifrån att den person som sände en rockslagsknapp med text till tjänstemannen på museet var Staffan Ling. Just detta har visat sig vara felaktigt. I övrigt står vi fast vid allt vi skrivit om nämnde före detta komiker. DS

I dagens tidning finns det debattartiklar med koppling till sms, Umeå kommun och Baltic, Staden mellan broarna etc.

Krister Olsson tar avstånd från Holmlunds sms, och klargör på ett rakt sätt för de relationer som finns. Bra med klarspråk, i en tid då lokala konspirationsteoretiker har gått i spinn.  Förhoppningsvis kanske detta bidrar till att vissa tänker sig för i framtiden innan man låter fingrarna spela över tangentbord på dator och mobil. För det var ju detta vi såg på fullmäktige senast - sms:et användes tyvärr som ett slagträ av Vänsterpartiet och Rättvisepartiet för att angripa Balticgruppen och privat företagssamhet i Umeå. Men Baltic hade ju inget att göra med sms:et!

Läsvärd var också konstgalleristen Stefan Anderssons inlägg ¨på kulturdebatt-sidan i VK. Inte minst avslutningen med orden: "Motarbeta inte Balticgruppen, motarbeta bakåtsträvarna istället. Låt dem gärna komma till tals men stå upp för vårt marknadsekonomiska samhälle och samarbeta med det lokala näringslivet."

Nog om det. I dag ska jag göra två företagsbesök, och därefter ska jag förbereda inför helgens moderata förbundsstämma. Vi håller till i Skellefteå detta år och får under lördagen besök av partisekreterare Sofia Arkelsten, som håller stämmoanförande. 

Men när han i detta blogginlägg: EU, regeringen bär ansvar om ideella föreningar får det tufft och se och lär av varandra hävdar att det är regeringens fel att EU kommisionen beslutat om att även ideell verksamhet framöver skall vara momspliktig.
Jag håller helt och full med Lennart H om att dett inte är en fråga som EU borde lägga sig i men jag tror att lennart borde läsa Regeringskansliets Pressmeddelande innan han säger att detta är regeringens fel.

Centerpartiets ekonomisk politiske talesperson Annie Johansson förklarar på ett bra sätt på Centerpartiets hemsida Centerpartiets åsikt:Ett dråpslag mot civilsamhället!

Nej du Lennart , fortsätt gärna kritisera regeringen men gör då det i de frågor som regeringen är ansvarig för!
Vad är nästa grej som man är ansvarig för?
Det dåliga vädret eller V75 raden på lördag?

”Hjälp! Jag har hittat min gamla skolväska från lågstadiet! J”

Han är fullt upp med att hjälpa sin mamma som bestämt sig för att sälja huset och flytta in i en lägenhet.  När barndomshemmet är en villa så ryms det väldigt många minnen som man glömt bort att man kommer ihåg. I varje förråd och vrå finns det ihågkomster som väntar på uppmärksamhet. Det kan med andra ord ta lite extra tid att städa ut ett hus en sån gång, när man samtidigt tar en tripp ”down the memory lane” Men det är det värt. Det är kul att mitt i jobbet att få bli lite nostalgisk också.

 Jag beundrar Anders för det jobb han lagt ned på senare tid för att hjälpa sin mamma att få ett nytt boende efter 40år som villaägare. Han har fixat med mäklare, letat lägenheter, gått på visningar, städat, packat, fixat, och hjälpt henne att köpa lite nya möbler. Du har gjort ett kanonbra jobb, Anders!

Uttrycket ”det som göms i snö kommer upp i tö” gäller även för Socialdemokraterna. Lite yrvaket och med ett förvånat uttryck i sina ansikten har deltagarna på Socialdemokraternas kongress kommit på att man glidit ifrån sin ideologi nu när man halkat runt på politikens permafrost i de senaste valen. Nu ska man med Juholt vid ratten försöka sig leta sig tillbaka till de vägar som leder till väljarnas förtroende och en framgångsrik politik. Här uppe i Umeå kommer våren några veckor senare. Men vi hoppas att vårförfallet inte blir alltför stort kring vårt Stadshus så att Lennart Holmlund kan åka med i Juholts buss och inte vara alltför åkrädd.

Visst hoppar bland besluten
en groda då och då
men såna finns det orsak att ursäkta
med tanke på det öppna och direkta

Det drog en magsjuka genom Västerbotten och jag rycktes med.

Jag ska ICKET berätta mer om detta, men billig helg vart det. 1 liter blåbärssoppa 12.90.

Apropå ingenting så blev jag glatt överraskad av att Lennart Holmlund skrev något vettigt i sin blogg- nämligen dethär om knarkfria artister. Kanske är jag naiv och inte fattar problematiken, men det är bra att någon vågar ta ställning, eller??

Det kanske slutar med att Umeå inte får några artister under hela kulturhuvudstadåret, men då får väl vi drogfria kommuninnevånare stämma upp fiolen och bege oss ut!

Det här med kulturhuvudstadsåret undrar jag över- är det bara själva Umeå det gäller- eller hela kommunen? Eftersom programmet är indelat i de 8 samiska årstiderna kanske det gäller hela Västerbotten. Vi ska i alla fall engagera oss, tycker hemsidan. 

umea2014.se heter deras hemsida och där är det ambitiöst, ska jag säga. Öppna samtal om kultur äger rum nu i vår, programmet börjar ta form, det finns reklamgrejer att köpa i web-butiken och det blir på det hela taget...

...en enda lång karnevalsyra? Eller bara en massa ord som vanligt: "en hävstång för en långsiktig kulturdriven utvecklingsplan för hela Umeå", "Medborgarna i Umeå har efter 2014 fått nya upplevelser och erfarenheter. Detta har i sin tur lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Såväl kulturarbetare, som näringsidkare och medborgare i allmänhet har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och större framtidstro. Kulturen har i ökad grad blivit syresättande för hela lokalsamhället.", "Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens framtida kulturliv".

Tja, vad ska man tro?

För egen del kan jag konstatera att jag tydligt markerat att agerandet med sms:et var uppenbart olämpligt.  Men varför dra alla partier över en kam i detta? Det borde väl räcka att Inge-Bert ser till att en demokratikurs anordnas i hans eget parti, för det är ju där som problemet verkar finnas (enligt vad som går att läsa i hans debattartikel i VK idag).

Det är viktigt med en fri debatt i Umeå. Det är viktigt att fler röster får komma till tals i den offentliga debatten. För att underlätta detta skrev jag för lite mer än två år sedan en motion om att införa möjligheten att lämna medborgarförslag till Umeå kommunfullmäktige. Även där var socialdemokraterna starkt negativa, men tvingades ge sig då övriga partier ställde sig bakom förslaget. Medborgarförslag har nu blivit ett välkommet komplement till de folkvalda ledamöternas möjligheter att skriva motioner i fullmäktige. Ett konkret exempel på hur fler blir delaktiga i den offentliga debatten i vår stad.

Avslutningsvis över till något helt annat. Tycker det är intressant med påståendena att det råder en "folkstorm" mot planerna på Staden mellan broarna, och stadsbiblioteket som en del av ett nytt Kulturens hus i området.

I stort sett ALLA jag träffar är positiva och gör tummen upp. Äntligen blir det verklighet och vi slipper en av alla dessa långbänkar. Kommunen och Balticgruppen skrider nu till verket för att förverkliga visionerna för Staden mellan broarna. Det var också den linje som vi moderater hade i valrörelsen 2010.

Äntligen, äntligen, äntligen. Se möjligheterna och hjälp till att utveckla Umeå!

Det är ju smart för de som ser ett vinstintresse i bloggandet, t ex Blondinbella som har skapat ett miljonimperium med början i bloggen. Lennart Holmlund och de  övriga politiker som har bloggar med ett medvetet politiskt budskap gör sig kanske inte pengar i den bemärkelsen som Blondinbella utan deras vinst ligger i att människor nås av det de vill säga.

Men, vi andra? Undrar om någon läser dessa rader? Det är kul när man får kommentarer, hejarop m m. Själv läser jag gärna det vardagliga om det inte för långa inlägg.

Ha en fortsatt bra dag och var rädd om varandra<3

Man kan tycka mycket om Holmlund. Men jag måste säga att i det arbete i bl a valberedningen i länet så har han gjort ett bra jobb. Han gillar inte tjafs och vill att allt ska gå rätt tillväga. Så heder åt honom i det arbetet.

Sen har jag inte tampats med honom i kommunpolitiken då kanske jag haft en annan nyans. Och särskilt nu när han dragit in V i båten som han själv inte gillar.

Men ett kan nog alla säga om Lennart och det är att han står för det han säger. Liksom karl för sin hatt. Och det är allt för många som inte gör det. Frågade en oppositionspolitiker i Umeå som jobbat nära Holmlund och han säger: Under mina snart 10 år i politiken har Lennart aldrig sagt nåt som han inte sen står för. Man vet var man har honom. Och det tycker jag är värd all heder o grattis Lennart.

Vi hade kunnat debattera idrott, politik och kärnverksamheter utan att dra in (eller ner) de här tjejerna och deras segerglädje, som du gör i din blogg. Hade jag vetat att du skulle använda dem till en sådan här vinkling hade jag inte publicerat texterna och bilderna.

Du, om någon, borde förstå att man även som politiker har ett vardagsliv där man stöter på allmänmänskliga saker som man kan vilja lyfta fram. Som fritidspolitiker finns i alla fall "det vanliga livet", för en totaloffentlig heldygnspolitiker blir det kanske annorlunda.

Jag har inte en fast arvoderad politikertimme och försörjer mig för närvarande delvis som busschaufför. Jag roas av att som amatörskrivare återge olika saker som korsar mina olika spår och vardagsroller. Unga människor och ung entusiasm tycker jag är särskilt roligt. Anonyma och mindre anonyma "hackare" begränsar dock ibland berättarglädjen en smula.

Hinner inte skriva mer, ska rycka in och vikariera för en vän och kollega. Vi kan ta  debatten om de här sakerna vid ett mer passande tillfälle, då den inte solkar några andra.

Det är lite förvånande att Umeås kommunalråd Lennart Holmlund går över gränsen och i sin blogg kommenterar politiken i grannkommunerna. Det brukar kommunalråd och andra lokalpolitiker normalt undvika.

Värre är det att han har noll koll när han stövlar in i Vännäs lokalpolitik. Holmlund påstår att M, KD och FP har kastat ut C ur samarbetet för att erövra kommunalrådspost 2 till en viss moderat. Det är så fel det gärna blir och jag har nyss i telefonen hört en centerpartist skratta åt Lennarts ord.

Moderaterna, KD och FP hade sett fram emot och planerat för en öppen och aktiv arbetsgemenskap med C. Ett lag toppat av ett "viceråd" lett av C:s erfarne kommunalrådskandidat som först sista veckan öppet beslutat sig för att verkligen kandidera. Innan har det rått viss osäkerhet.

Lennart har fel i fler saker. Bl.a. när det gäller Moderaternas poster. Vi har de mandat som väljarna gett oss, vi tjänar inget med kartellandet och vi förlorar inget utan.

Är Lennart ute efter att ge S i Vännäs moraliskt stöd om man skulle gå in och styra och ställa på den borgerliga planhalvan, eller vad? En sorts avledningsmanöver som skulle ställa "triangeln" i sämre dager. (Hade jag vågat hade jag jämfört med när Sovjet låtsades att Finland anföll dem innan de slog till, men jämförelsen haltar och kan misstolkas så jag låter bli...)

Undrar om det inte är dags för länets prövade (S)-ordförande Lilly Bäcklund att ta även Lennart i örat. Vi är rätt många som ser gärna att hon också leder hem honom till Umeå igen.  Vill han ha ett ord med i laget i Vännäs får han flytta hit.

Jag måste tyvärr konstatera att väldigt få politiker i Storuman vågar ta diskussionen med allmänheten via sociala medier. Lennart Holmlund Umeå och Maria Kristoffersson Vilhelmina är två politiker som vågar och törs. Kan det vara så att ett och annat politiskt beslut som fattats i Storumans kommun mår bäst av att så få väljare som möjligt har kunskap om dem? Köttgrytegrävarna som fattat de dåliga besluten kan då segla vidare tack vare nomineringsprocesserna i de egna partierna och fatta nya tvivelaktiga beslut i framtiden. Frånvaron av massmedial granskning av hur kommunpolitikerna sköter sig i små glesbygdskommuner riskerar att ge oss politiker som missköter kommunen. Vilket har skett! Och dessa politiker är knäpp tysta i cyberrymden!

Kryssning är enda möjligheten att ändra på partiernas interna nomineringsprocedurer. Kryssning blir allt viktigare för att markera vilka kandidater man har förtroende för.

Kryssa mig i valet! Jag står på folkpartiets röstsedlar till fullmäktige och landsting.

1. Till att börja med så är nog kritiken i många avseenden korrekt, det är snålt med bemanningen och tillvaron för de boende är nog många gånger alltför torftig.
Och om det är så som det står i artikeln att boende låses in så är det helt oacceptabelt.

2. När jag sedan scrollade ner för att läsa artikelkommentarerna kan jag läsa detta:

"Kommunalråd
Inte helt oväntat är det en aktiv moderat politiker som sägr detta
Lennart Holmlund"

Innebär detta att eftersom Ewa Miller som är ordförande i Demensföreningen dessutom är medlem av moderaterna att hon inte har rätt att ha åsiker om kvaliteten på Umeås äldreomsorg?
Jag känner själv Ewa och vet vilket engagemang hon har i dessa frågor. Hon skulle kritisera oavsett vilket parti som styr.

Eller är det så att i Holmlunds Umeå så är det bara okej för människor med Socialdemokratiska preferenser att ha synpunkter på kommunens verksamheter.

Lennart var snabb att gå ut i sin blogg och lova hur fantastiskt allt skulle bli med en Röd-Grön regering, med mer pengar till äldreomsorgen, och ett resonemang om att Alliansregeringens har utarmat välfärden.

Men då glömmer Lennart:
1. Under den gångna mandatperioden har Alliansregeringen ökat inte minskat stödet till kommunerna.
2. Äldreomsorgen är ett kommunalt område, det är Umeå Kommun och Socialdemokraterna som prioriterar resurserna.
3. Under de senaste 4 åren har Alliansen Umeå i vårt budgetförslag föreslagit mer resurser till Socialnämnden än vad (s) har haft i sitt förslag  

Det är ju intressant att både Lennart H och Eva Andersson är snabba att två sina händer, och att de uppenbarligen inte har något ansvar för äldreomsorgen?
Men vilka är det som styr?

Dessutom kan jag inte låta bli att tycka att detta ytterligare spär på den diskussion som finns om Lennart Holmlunds ledarstil. Fanns en artikel på VF om det.
Även Per Hansson i Sävar har skrivit en del om detta på sin Blogg
Är det så att alla som anmäler avvikande åsikter skall skrämmas till tystnad?

Socialdemokraterna tog in och byggde kärnkraften i Sverige i en sådan omfattning att kärnkraften nu står för en större andel av elförsörjningen i Sverige än i många andra länder.

Holmlund själv tillhör också den krets av 61 socialdemokratiska kärnkraftskramande kommunalråd som aktivt själv propagerar för bibehållen kärnkraft. Men uranet ska i Holmlunds modell vara utrikesproducerat!

Nu försöker Holmlund leda i bevis att Maud Olofsson och Centerpartiet vill bryta uran i Sverige. Maud har för sin del, exempelvis i den riksdagsdebatt som Holmlund förmodligen hänvisar till, 13 november 2009, varit mycket tydlig:

"….Som centerpartist behöver jag ingen uranbrytning. Jag tycker inte att kärnkraften ska vara i vårt energisystem, men jag står bakom den energiuppgörelse som vi har, och jag gör allt var jag kan för att lyfta fram allt det som eventuellt också kan komplettera vårt energisystem, nämligen det förnybara."

Oppositionspolitiker har i alla tider älskat att försöka snärja ministrar som strikt följer lagen – även om ministern själv inte är helförtjust i saken. Uranbrytningsdebatterna är en favoritfråga i det sammanhanget. I sin blogg citerar också Holmlund just de socialdemokrater som påstår att Maud vill bryta uran, när hon i sina svar bara strikt redovisar vad lagen säjer.

Det här är vad Maud sa i den aktuella debatten:

"….När det gäller uranbrytning finns en omfattande tillståndsprocess som vi är bundna av. Riksdagen har beslutat om en minerallag som omfattar uran tillsammans med en lång rad andra så kallade koncessionsmineraler som samhället behöver och som är svåra och kostnadskrävande att hitta och utvinna. Enligt vår lagstiftning gäller att om och när en ansökan om bearbetningskoncession för uran kommer till regeringens bord ska vi behandla den. Vi kommer att följa den lagstiftning som finns för prospektering efter uran, uranbrytning och hantering av uran."

"….Regeringen får tillåta verksamheten endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Till detta kommer en hel rad andra lagar som ska tillämpas i samband med en eventuell ansökan om tillstånd för utvinning av uran." (Riksdagens protokoll 2009/10:29)

Att sedan Maud Olofsson återges annorlunda när det passerar socialdemokratiska mellanled, är knappast Mauds fel.

För mig är det kommunala vetot en klok lösning, eftersom det ger lokalbefolkningen ansvar och makt. Till skillnad från Holmlund med sitt uppifrånperspektiv, är jag helt övertygad om att befolkningen i exempelvis Storuman, Vilhelmina, och Dorotea är fullt kapabla att både fatta svåra beslut och tänka långsiktigt.

Dock kvarstår frågan - vill ni umebor ha ett pensionsmoget halsstarrigt kommunalråd vid rodret 4 år till? Jag vill det inte! 

Jag bara undrar...

"Sedan vill jag "gratta" centern för att de har fått med Per Hansson i sin partigrupp så ni har något att göra internt. Han har dragit på samhället kostnader på 2 miljarder kronor som i stället kunde ha använts till välfärd och bättre kollektivtrafik."

Jag hoppas att Västerbottens media någon gång kan granska dessa fräcka och lögnaktiga maktfasoner! Hur mycket får ett kommunalråd anklaga en före detta föreningsordförande? Notera att han anklagar mig för att personligen orsakat samhället kostnader på 2 000 000 000 SEK!! Att han några bloggar innan skrutit över hur bra han varit som i Botniabanan AB lyckats färdigställa projektet för 629 000 000 SEK LÄGRE än budgeterat verkar åtminstone en aning förbryllande sett i relation till den förra siffran...

Upp till kamp emot pampen!

hälsar en centerkandidat med stort rättspatos och med många visioner om både tillväxt, vettiga stora byggprojekt och en bra stad mellan broarna.

Tänkte skriva om vad jag inte och vad jag ska göra den 3/9 kl 19,00

Jag kommer inte att se konsert med sosselokomotivet Mikael Wiehe här i Vindeln

Jag kommer inte att läsa Lennart Holmlunds Blogg!

Jag kommer inte att läsa Alejandro Caviedes Blogg!

Jag kommer inte att läsa någon vänsterblogg överhuvudtaget!

Jag kommer dessutom inte att läsa ledaren i VF! Med andra ord jag hade tänkt slippa lyssna på musik, läsa bloggar och ledare som inte levererar en egen politik utan bara gnäller på regeringen.

Utan det jag ska göra är att bara läsa Moderata bloggar lyssna på AC-DC och bara ha det skönt.

Så nu vet ni vad jag ska göra den 3/9 Kl 19,00

/ Sunken

PS: 

Sälj inte ut delar av Vattenfall.

Det har jag skrivit om tidigare idag och det kan du läsa här