Evelinas

Att driva en fotoblogg tar hemskt mycket tid. Däremot går det snabbare med Instagram, som jag uppdaterar dagligen. Jag tycker därför att ni beger er dit i stället!

Följ mig på @evelinaburstrom !

Fuchsior och lobelior i Kockums-balja, eller lavendel och rosenblad på betongfat.

Mamma sådde massor av vallmo i år, och gav mig ett gäng att testa. De var besvärliga för mig till en början, flera dog och resten hängde och bökade innan det till slut kom knoppar.

Men ack så vackra i blom! Mina blev alla vita, men en dröm för mig är att ha en liten miniäng på gården med röd vallmo som vajar i vinden. Helst tillsammans med med spröd blåklint.

När vallmon blommat ut, efter ett par dagar, knipsar man av frökapslarna vid nästa bladskott och har då fått vackra dekorationer till paket eller bara torkade på väggen. Dessutom kommer fröna till användning vid nästa års sådd.

När Stefans syster och hennes man var på besök blev det italienskt tema. Först lite antipasti: charkuterier, ostar, oliver och tapenad (köpes!) på crostini.

Vidare till grönsakspaket med späda morötter och sparrisar (de ekologiska från Coop Forum är tunna, spänstiga och fina), fänkål, sockerärter och rädisor samt en omfamning av örter.

Tillsammans med ett par bitar skönt grillkött, en röra på rostad majs samt majonnäs med rökt chili. Jag själv åt ett par tofubiffar i stället för kött.

Till efterrätt den enklaste och en av de smarrigaste jag vet: gino. Hackade bananer, jordgubbar och kiwi gratineras under ett täcke av vit choklad tills den fått fin färg. Servera med vaniljglass. Så fräscht och lätt efter en hel middag. En vetemjöl- eller chokladstinn efterrätt kan lätt kännas tung och mastig, men en gino är alldeles perfekt.

Axel och Anna och Wilhelm (en av världens topp tre sötaste bäbisar - lovar!) kom på middag.

Wilhelm inspekterade fjällrödingarna vi fått av våra härliga fiskande släktingar. De fick godkänt.

Finfina blir de på grillen, men ett grillgaller som går att klämma ihop är att föredra med fisk. Annars vill de så gärna fastna i det vanliga gallret och blir en enda röra att hantera.

Förrätt blev hemgjord gnocchi med tomatsås, kolhydrater till huvudrätt blev risotto på skogens guld. Eller är det hjortron som är skogens guld?

Med vinet med den skönfula flaskan - Divino Nordheim Silvaner. Smarrigt till fiskrätter.

Krispig sallad, dagsfräsch varje gång.

Penséer - vacker dekoration som även är ätbar.

Bönor, här med något blygsam tillväxt.

Är man ambitiös så kan linet användas till både linfröolja och linolja.

Lavendel är en av mina absoluta favoritblommor, jag har tre olika plantor i en av rabatterna. En bitter men på samma gång blommig doft, aldrig för söt och tung, som dessutom håller mal borta från skåpar och sängkläder om vintern.

Myntan är smaskens i mojitos, saft och andra drinkar liksom sallader och röror. Det blir riktigt bra te på mynta också, spelar ingen roll vilken sort.

Äppelträdet av sort Transparente blanche börjar få stora kart. Förra året gjorde vi äppelmust så det stod härliga till.

Och örtlådan som håller oss självförsörjande på kryddväxter (utom dill - hur lyckas man med den?). Den fullständigt enorma oreganon överlevde på något vänster under snötäcket och är i år en riktig best. Kruspersiljan är också en av våra mest lyckade investeringar. Salvian är mer tillbakadragen, men växer på bra nu tillsammans med sin kompis rosmarin. Bakom allihop döljer sig en frisk och fin timjan. 

Här är delar av min smyckesförvaring i stugan. Den i stan vågar jag inte ens gå in på, men här är det glest och strukturerat bland grejerna. Här samsas fynd från Sundsvall, Myrorna i Umeå, Sollefteå, L-J:s Loppis i Södra Norum samt en antikmarknad i Paris.  De härliga plastörhängena har jag fått av mamma, inköpta på Höga kusten om jag inte minns helt fel.

Ett litet fat, med smultron i botten, från L-J:s Loppis den med. Hedersplatsen har rosettringen från Karins konstgrepp tillsammans med rosörhängen från Schmäck, mörkt discoarmband (egentligen hårsnodd) från H&M och halsband med "drömsand", second hand (Monki från början tror jag). Den orangemönstrade burken är ett doftljus från Åhléns och duken gammalt loppisfynd. Tror det är en julduk men äh...

...ska jag visst bjuda på Gevalia, men dessa fjäderfän var inte fikasugna. Annat än för att leta rötter och frön i vår kompost, men det gjorde inte så mycket.

Eftersom vi grillar det mesta som går att grilla på sommaren så kände vi nu att det var dags att testa det här med pizza på grillen. Först knådades deg med ett glas vin till.

...och inte vilket vin som helst, utan Per Morbergs Cabernet sauvignon som vi fått i gåva inte mindre än två gånger. Det har visat sig passa ypperligt till grillat.

Vi värmde upp vår pizzasten på grillgallret, bredde ut den utkavlade pizzadegen och smetade på tomatsås. Pluspoäng om din tröja, helst Screamadelica-tröja, matchar såsen.

Sedan är det bara att lägga på valfri fyllning och sätta på locket tills du fått en fin bakning på pizzan. En idé är att inte ha för varm grill och att fördela kolen utmed grillens kanter (med mindre i mitten) eftersom den annars blir väldigt het i centrum och då riskerar att bränna pizzan.

Min pyntades med körsbärstomater, kantareller, riven parmesan och ruccola.

Stefan hade i sin tur täckt sin med kantareller, blåmögelost och mozzarella. Efter ruccolan avslutades pizzan med havssalt, svartpeppar och olivolja.

Tadaaa!

En helg hade vi Jocke, Minna och Frida på besök i stugan. Det blev förstås krocketturnering på gården. Men det var först efter att alla torkat från dagens blöta båtfärd.

Jocke hade fattat precis hur man skulle klä sig på landet.

Minna och Frida testade min kamera.

Det serverades mojitos - ett bra sätt att bli av med all mynta snabbt som attan.

Stefan dukade upp en sprakande burgarbuffé.

Där satt den. Här är min vegoburgare med rökt chili-majonnäs, vegancheddar, pommes, coleslaw och cornichons. Och en fräsch sommaröl i Oppigårds Amarillo.

Som alltid när gäster kommer på besök utmanas de i diverse aktiviteter. Dart till exempel.

Mest uppvaktad under kvällen blev grannens katt Sigge, för kvällen döpt till Rådbjärd.

Vi tittade på honom tills han blev less på oss.