I det gamla talesättet att ett brev betyder så mycket kan man lägga in både det ena och det andra. Mycket beror det på vem brevet kommer ifrån.

I förra veckan kom det ett brev från kommunens GVA enhet. Ingen undertecknare av brevet dock, men kommunens GVA fungerar väl som jag kanske, när det gäller tekniken. Jag har inte heller lyckats med konststycket att signera mina brev digitalt. Men å andra sidan så gör jag inte direkt några ”massutskick” via snigelposten heller, så jag skriver under med pennan.

Brevet gör mig lite förvirrad och tankarna går till hur mycket extra jobb detta betyder för mig.

”Vilhelmina Kommun kommer att byta mätartyp för mätning av vattenförbrukning.”

Ok, det kan kanske vara bra. Kanske visar det sig att jag inte förbrukar den mängd som avläses en gång per år och det blir billigare framöver?

De nya mätarna ska också montera i konsoler för bättre säkerhet och det kan jag väl också ”köpa”, Säkert är det på sin plats att sätta in mätare i konsoler i vissa fastigheter, men hur tusan ska jag göra där mätaren redan sitter säkert som bara den och med avstängningskonsoler på båda sidor?

Men sedan börjar frågetecknen hopa sig. Vattenmätarens plats ska vara godkänd av huvudmannen, som ska ha RÄTT att kostnadsfritt disponera platsen och ENSAM har befogenhet över densamma och FRITT och OBEHINDRAT ha tillträde till mätaren????

Kan vara klädsamt att veta VEM som obehindrat ska kliva in i huset och HUR ska dörrarna dit säkras för ”annan”?

Kommunen består av många, hur många det finns på just GVA och om det är folk därifrån som ska lämnas tillträde rakt in i huset, det framgår inte.

Måste jag sätta in någon form av ”kodlås”/kortavläsare i dörren eller lämna ut nyckel eller rent av lämna dörren öppen?

Hur förhindrar jag att bli skadeståndsskyldig om hunden biter den som kliver på om jag inte är hemma?

Ska jag flytta vattenledningen till ett eget s.k ”pumphus” utanför själva huset?

Hur ställer sig försäkringsbolaget till detta med ”fri fart” in i kåken?

Många frågor och tankar en lunchrast, men visst ter det sig som att sotaren har ett bättre system när han ska hälsa på? Då vet jag åtminstone  vilken dag och ungefärlig tid, så hunden kan tas ut och avtalad plats för nyckel kan göras.

Det faller också ett stort ansvar på själva ”huvudmannen” som beträder fastigheten att inget händer. Med en ”öppen, olåst fastighet” känner jag mig inte direkt bekväm. I synnerhet när man dagligen läser om inbrott och inbrottsligor.

Inte så konstigt att ett brev kan betyda så mycket!

Fascinerande hur mycket sten och lera vi egentligen importerar. Kanske skulle det bli billigare om det ”tillverkades” på plats, istället för att dra en massa sten över vattnet?

Mycket av det som importeras är tydligen lera som vi köper i påsar, bär hem och häller i kattlådan. Utan betänkligheter så kastar vi det sedan i hushållssoporna.

Enligt nyheterna i helgen så hade man räknat ut att 140 000 ton importerad lera hamnar i soporna per år!

Undrar hur många kilo som kastas i vår kommun?

Nu ”tröstade” jg mig med att långt många fler katter är ute i vår kommun och det stannar inne på lådan i undantagsfall och dessutom betalar vi kilopris på soporna, så kanske blir det inte så många ton som körs till förbränningen.

Kattsand tillverkas av betonitlera som bryts i dagbrott runt om i världen, som Kanada, Kina eller från länder runt Medelhavet.

Bortsett från ”kattsanden” så fraktas det många ton sten över havet också. Kina lär väl vara en stor tillverkare och jag vill egentligen inte en tänka på under vilka arbetsförhållanden man tillverkar ”vår” sten.

Lera till kattsand, när det finns annat material som går att ”återanvända” eller förbränna?

Tänkte bara en liten tanke, så här på söndagskvällen, när jag släpper ut katten!

På sätt och vis förstår jag inte riktigt hur man kan säga att dagens barn inte kan räkna? Matematik måste väl vara det enda ämne som verkligen gäller, även på fritiden?

En del tränas i försäljningsyrket redan från låg ålder och det skapar en del andra jobb som skapar mervärde i fler yrken. Många blir engagerade i barnens skolresor och andra saker som gör barnen til härdade nasare med snabb huvudräkning och servicekänsla.

Men visst har varulagret förändrats i takt med tiden?

Förr då bakades det bullar eller samlades pengar genom föräldrarnas konton och egna fickpengar. Sedan kom strumporna/sockar och en del annat.

Plastpåsar har också varit säljbara mellan vändorna och de har faktiskt hållit bra kvalite.

Så kom då kakburkarna, godisburkarna och för att inte tala om polkagrisstängerna i olika smaker.Korvar med olika smaker har också nått nya höjder. Och nu har tandborstarna gjort sitt intåg.

Hur många yrkesgrupper behövs inte för att tillverka dessa produkter och hur gott jublar inte tandläkarna åt allt godis vi köper för att gynna de som ska ut på resa med kompisarna.

Nu väntar jag bara på nästa steg, efter tandborstarna och måste det väl bli små söta förpackningar med både tandborstar och tandkräm. En liten tvål kanske, med tillhörande handduk, så har vi allt vi behöver, genom barnens försorg och jobb.

Men samtidigt så kan jag se en annan utveckling av denna typ av försäljning till skolresorna. Från dörrförsäljare och marknadsförsäljare, så använder man direkt försäljning på nätet. Snabbare affärer och man når fler på kortare tid.

Barnen och ungdomarna eller ska man säga skoleleverna, gör det bra.

Att dra ihop pengar för att resa och då menar jag inte några dagar i grannbyn eller sälja för att andra barn också ska få en chans, genom ex. majblommorna, det kallar jag suveränt och lärorikt.

De sista yrkeskårerna jag tänker på är lagstiftarna och utövningen av den, men de kan säkert bidra med en krona i insats också för elevernas utökade kunskapsbank.

Jag fick till och med välja färg på tandborstarna och relativt billigt kom jag undan också!

Nu ska jag beställa en polkagrisstång.

Ha en bra räknedag därute!

Brukar snegla lite på ”Uppslaget” som posten packar reklamen i och igår fångades jag av en liten notis om skidor.

”Skidor äldre än pyramider” lyder rubriken.

”Världens äldsta skidor hittades i den norrländska byn Kalvträsk 1924. Skidorna sägs vara 5200 år gamla, vilket innebär att de är äldre än Djosers pyramid, som med sina drygt 4600 år är Egyptens äldsta. Kalvträskskidorna finns på Västerbottens museum i Umeå.”

Jag kan inte annat än skratta åt notisen och fundera lite på min egen ”historia”. Med tanke på att jag har en liten nervända i den delen av länet och grannbyn så konstaterar jag bara att någon form av ”åka skidor”-gen har jag då inte nedärvt. För skidåkning på längden är bland det värsta jag skulle kunna utsätta mig för och har så alltid varit.

”Arvet” för att åka på skidor existerar icke, annat än om det är maskinellt framförda.

Från farsarvet i nästan rakt nedstigande led kan jag också finna den första vinnaren av Vasaloppet, men det påverkar fortfarande inte mitt intresse för att åka skidor.

Miljöpåverkan? Ja, kanske till viss del eller så var det från skoltidens dåligt vallade bakhala träplankor och timmarna ute i spåren, bland en massa andra tävlingsinriktade barn?

Från morsarvets kan jag också hitta massor av duktiga skidåkare i den här kommunen och jag kan bara beundra dem. Att lägga ner så mycket energi och tid på något som jag själv aldrig skulle ens drömma om, det är beundransvärt. Mor åker skidor och åker skidor och åker allt utom skoter, så där måste det vara något som jag inte fått med modersmjölken heller. Antagligen fick jag någon ”ta dig fram på lättaste vis”-gen och åkte hellre utför på andra typer av brädlappar i min ungdom. Slalom med tillhörande liftsystem tilltalar mig bättre.

Men bäst av allt är nog snöskotern och dess utveckling till att inte ens behöva svettas med att dras igång, numera kan man bara vrida på nyckeln. Tänk, det gäller nästan allt motorburet idag.

Lite kul är det ändå att hitta en del ”matnyttigt” vetande i reklamen som paketerar reklamen.

Ha en bra skidvallardag där ute inför sportlovet och nästa väderomslag!

Tekniken utvecklas med stormsteg för att underlätta vardagen och öppna nya vägar ut i världen. Det är bra, mycket bra.

Men den tar tid, mycket tid. Alla dessa nya funktioner som ska överlistas för att apparaten ska fungera som tänkt. Att allt ska gå så mycket fortare och mer ska produceras och hinnas med. Bra saker med gamla dataprogram har försvunnit och de saknar jag, men det kan väl skyllas på ”nåns” miss och efter påpekande kanske de kommer igen eller så hoppas man på bättre/snabbare lösningar?

Därför känns det konstigt att tiden inte riktigt räcker till?

Men när jag väl lärt mig och kommer överens med tekniken och programmen, då kanske jag hinner med…..bara det inte kommer mer ”smarta” saker eller nya programuppdateringar.

Ha en bra dag där ute i verkligen!

Fredagen den 13, säger en hel del eller hur?

Jag kommer att fundera en del, ställa frågor och kanske komma med en och annan lösning.

Nån kommer jag att förarga och en del kommer att ta det jag skriver på rätt sätt.

Dagens fundering är hur dessa väderomslag kommer att påverka oss? Vattenledningar, halkolyckor och isarna för vinterfiske och annan trevlig samvaro?

Ha en bra dag där ute!