Tendenser svävar in och ut ur offentlig medvetenhet snabbare än någonsin, tack vare tillverkningsmodellerna av märken som Zara och Uniqlo. Men modeens förkortade uppmärksamhet har säkert inte trängt in i bröllopsklänningen. Även om det finns äktenskapstrender (tillsammans med de som ska undvikas) handlar bröllop huvudsakligen om tradition. Och förutom att ta bort ett skikt av stress från planeringsprocessen kan det vara en av de stora dagens mest sentimentella riter för att bära din mammas klänning.

Elaine Chun visste att hon skulle bära sin mammas klänning från 1985 när hon började planera sin bröllopsceremoni till sin nuvarande make Chris Georges, en produktionsdesigner för MAC Cosmetics. Tillsammans rekonstruerar hon vintagekläder för att leva (för West Village boutique Geminola). Och medan denna plan var, som Elaine förklarar, ”det enda valet i mitt huvud, vilket var trevligt”, var det ett stort problem: det var ”så otroligt 80-talet, men utan alla utsmyckningar” och hennes mammas midja hade varit Bara 19 inches runt, ”så jag kunde aldrig ha på sig det sätt som hon kunde. Jag visste att jag var tvungen att ändra det från början. ”

Elaine trodde ursprungligen att hon bara skulle ta av de puffiga ärmarna och förkorta det. Hon säger att hon inte tror att långa klänningar smickrar hennes 5-fots-1-figur, men samtidigt som hon tittar på en av hennes favoritfilmer, The Sound of Music Insåg att Julie Andrews ikoniska siluett var vad hon verkligen ville ha, särskilt den lilla ”drop midjan, den perfekta nacken och knälängden”. Efter en snabb Google-bildsökning ritade Elaine sin egen design över en av Andrews filmstilar och med teknisk hjälp av klädtillverkaren och designern Nile Cmylo satte sig om att försöka modernisera sin mammas dolda klänning från fyrkantig.

Nilen har utformat och konstruerat klänningar för otaliga blushing brides (inklusive Mariah Carey), men hon hade aldrig gjort en från början med en annan klänning som enda råmaterial. Processen var fylld av utmaningar: Nilen säger att hon ville undvika att störa hennes självklara ”rena” estetik och ”ville inte lägga till någon sömmar på klänningen.” Efter att ha satt en klänning på klänningen till Elaine tog Nilen noggrant Mycket av det från varandra, en process som hon kännetecknade som ”skörda”. Elaines mor var överraskande oroad över att ett sådant dyrbart plagg skulle skäras, men hon ville att hennes yngre dotter, Elaine syster, skulle ha möjlighet att gifta sig i Hennes klänning (eller en version av det) också (men som Elaine påpekar, ”hon är som 19, så det är långt ifrån”). Respekten för dessa önskningar lämnade Nilen västen av den ursprungliga klänningen intakt och konstruerade en ny med hjälp av materialet i volyminormen. Tullskiktet som lagts till under var en annan diskussionspunkt: Elaine var ursprungligen försiktig. ”Jag ville inte ha volym [och] Jag är inte en stor fan av tulle”, säger hon – ”i slutet var [Nilen] höger.”

När nuptials slutligen ägde rum den 3 juni på 1880 Union Hotel i Los Alamos, Kalifornien (med Elaines bästa vän, Jemima Kirke – vars moder äger Geminola-tittar på) var brudens mor glad med det reimagined resultatet, som Var den överraskade brudgummen: ”I mitt huvud trodde jag det inte skulle betyda och jag skulle visa honom från början hur det skulle förändras,” säger Elaine, ”men han ville vänta med att se det, vilket är ljuv. Han älskade det. ”