Dags att sätta lite personlig prägel på bloggen.

I skolan har vi i veckan besök från Frankrike där sammantaget 26 elever är utdelade över franskaklasserna. Tydligen räckte inte platserna åt utan jag (som läser spanska) har fått öppna mitt hem och kommer ha en fransyska här hela veckan. Ska bli riktigt spännande, verkligen!

Om bollinnehavet hade varit avgörande för vem som vinner en match vore det fullständigt odiskutabelt om vilket lag som med en riktigt förkrossande marginal skulle ha tagit hem den här matchen. Det kan nog alla som satt på Gammliavallen och tittade på UFC-Boden hålla med mig om. Nu är det dock antal mål som räknas och de var lika för båda, 1-1.

Det här var första matchen jag har kunnat se sedan den webbtv-sända GIF Sundsvall-matchen i slutet på februari. Så det var egentligen först under lördagen som jag verkligen fick se årets UFC. Som sagt, man höll i mycket boll, vilket är grymt positivt istället för den tidigare "tjong-fotbollen". Erik Lundström och Olle Andersson som ledare på det centrala mittfältet visade sig vara en riktigt bra kombination. Två spelskickliga spelare som även aldrig ger sig utan verkligen krigar tills de vunnit en närkamp, något som verkligen behövs på mitten. Jag blev även mycket positivt överraskad av Jonas Nilsson som spelade högerback, där kan UFC ha gjort ett riktigt fynd.

Men bollinnehavet avgör som sagt inte en match. UFC hade mycket spel på offensiv planhalva samt ett relativt stort antal chanser, men man gjorde inte mål. Antingen blev det en dribbling för mycket, eller annat felbeslut. Kan man finslipa på de avgörande momenten kan det visa sig bli riktigt bra.

Försvarsspelet var, tycker jag, i princip felfritt. Som jag skrev tidigare så imponerade Jonas Nilsson på mig och jag tycker även att Jesper Törnqvist fungerade bra ute på kanten. Båda två följde med bra i anfallen och kom ofta i inläggspositioner. Sjöström-Sandvärn som mittbackar känns lugnt och tryggt. Det enda negativa jag egentligen kan komma på är väl straffsituationen då nyss inbytte Jonathan Jonsson kom lite fel in i tacklingen och domaren valde att blåsa straff. Men det är sånt som händer.

Då har jag fått dela med mig lite av mina nattstankar från lördagens match.

Såg precis att Ersbodas högerback Fredrik Isaksson nu är helt klar för UFC vilket innebär att hela ’Fantastic Four’ med Isaksson, Adam Chennoufi, Jens Sjöström och Erik Lundström är samlade för första gången sedan deras insats för Östra Gymnasiet. Tilläggas ska även att Jonas Nilsson också var med där. Isaksson har skrivit på ett 2,5 årskontrakt.

Truppen känns riktigt spännande och bred ut nu, det gillas skarpt! Blir intressant att se hur man väljer att matcha laget imorgon mot Boden. Matchen spelas klockan 15.00 på Gammliavallen imorgon, lördag.

UFC vann igår mot Sollefteå med 4-1. Ett resultat som på papperet inte säger mer än att UFC gjorde sitt jobb. Som jag skrev igår missade jag matchen på grund av egen träning, så jag kan väl egentligen inte reflektera mer än över resultatet.

Det viktigaste med den här matchen var väl att man matchade de flesta som var tillgängliga
för spel och att ungdomarna fortsätter att få speltid. Personligen så tycker jag att det är riktigt
roligt att en spelare som Olle Andersson, som var skadad hela förra året, verkligen har
kommit tillbaka och visar framfötterna på sin centrala mittfältsplats. Han startade igår. Men
konkurrensen är stor på mittfältet, vilket den visserligen är på alla positioner numera.

En viktig detalj från gårdagen var att Danny Persson fick näta två gånger. Han är en viktig
kugge i laget i fall man vill vara i den absoluta toppen i serien. Även roligt att Johan Larsson
fortsätter i samma bana som han var på i höstas och fortfarande gör mål. Han har väl gjort tre
mål redan under försäsongen, som yttermittfältare. Inte alls illa.

Nu gäller det bara att ta nya tag inför morgondagens match mot Boden, ett lag som
förmodligen blir en lite bättre värdemätare än Sollefteå.

Då var det dags för mig att köra igång en UFC-blogg här på vk.se. Tanken är att fokus kommer att ligga på Umeå FC, men att även övrig länsfotboll kommer inblandas mer eller mindre.

Vem är jag som bloggar då?
Jag heter Emanuel Otterhall, har precis fyllt 18 år och går andra året på naturvetenskapslinjen på Minerva gymnasium här i Umeå. Har spelat fotboll själv sedan 6 års ålder, med undantag för de två senaste åren då jag varit tränare istället. Nu är jag dock åter på planen i Ersmarks U-17/U-19, eller vad det nu ska kallas.

Innan jag började spela fotboll i 6-års hade jag knappt rört en boll, men ganska snabbt utvecklades ett enormt intresse för både fotboll och ishockey. Något år senare fastnade jag i Sports Interactives fotbollsmanagerspel Championship Manager, numera Football Manager. Det intresset är något som även det har utvecklats och numera har jag ett delansvar när det gäller den svenska scoutningen till spelet. Jag tror att det var via "CM" som jag fick upp ögonen för Umeå FC då jag såg min kompis brorsa spela med dem. Vem ville inte göra sitt lokala lag till världens bästa liksom? Hem for jag och körde igång med dem själv.

Här började jag även följa UFC i verkligheten, jag var kanske 9 år. Men det var sällan jag kunde se några matcher, så det blev inte mer än några strömatcher på den tiden. Sedan 2004 har jag dock sett de flesta matcherna och utan tvekan har man starkast minnen från kvalet mot Enköping 2005. Förhoppningsvis ska man få uppleva sådana känslor snart igen, kanske redan i höst?

Utan att vara allt för optimistisk har UFC absolut ett spelarmaterial för en topplacering, men om det ska räcka till avancemang redan i år återstår att se. För ni som har möjlighet rekommenderar jag att åka till Gammlia redan ikväll för att se UFC spela mot Sollefteå klockan 17.30. Personligen missar jag matchen på grund av egen träning. På återseende!