Kris – och under all kritik!

Skadorna och det tuffa spelchemat har varit en förlåtande ursäkt – men sex raka förluster saknar Umeå FC "täckning för" oavsätt ursäkter. Jag var rädd för att laget skulle få en tuff inledning, men det här är inte bara tufft. Det här är fullständigt uruselt och under all värdighet för Umeås representationslag på herrsidan. Det må saknas sponsorpengar i stan. Men Umeå är fortfarande en av landets största städer, kommer från spel i en högre serie, och har en hel hög med stadsdelsklubbar i ryggen. Vad jag förstått är spelarbudgeten också högre än den laget hade när man senast tog klivet upp i Superettan – ändå är den spelmässiga prestationen skräp.

Det är uppenbart att spelarvärvningarna inte alls håller måttet, och personligen undrar jag varför det finns spelare i laget vars speltekniska förmåga knappast lyfter Umeå FC närmare landets Elitfotbollsklubbar. Det finns säkert någon bra anledning till att fjolårshöstens bästa spelare, Kallay, spelar i Luleå – men jag vet inte varför. 

Jag begriper att det i år handlar om att "börja om", men med nuvarande utveckling ser jag ingen anledning för de som faktist har Superettan-potential att stanna i Umeå även nästa säsong. Det här är för dåligt och jag ser med spänning fram mot hur klubben tänker agera. Jag bävar för ett potentiellt agerande, men det tänker jag inte kommenter före det faktiskt är på tapeten. Jag har alltid tyckt att Umeå, med dess fotbollspotential, minst skall ha ett lag i Superettan – det som sker nu är under all rimlig kritik!