Bläddrar i en liten bok om nationalekonomi Där står lite om de gamla tänkarna. Försöker mig på en liten sammanfattning.

1. Aristoteles: säger att att pengar fungerar både som en värdemätare och ett växelsystem. Tyckte att piratverksamhet också var en del av ekonomin. Gillade handel så länge som det behövdes för att tillfredsställa hushållets behov, men gillade inte handel som bedrevs "enbart för att tjäna pengar". Gillade inte ocker.

2. Thomas av Aguino : förde in en filosofisk dimension i den ekonomiska analysen. Betonade vikten att göra det rätta framför att tjäna pengar. Lade tonvikt på moral.

3. Ibn Khaldun: var muslismsk filosof, historiker och statsman. Tänkte sig att civilisationerna levde och dog ungefär som levande organismer. Hans analys av arbetsfördelningen liknar Adam Smiths. Skilde mellan naturliga och sociala behov. De sociala uppstår pga ekonomisk utveckling. Tänkte sig att högre skatter ger minskade skatteintäkter (enligt den sk lafferkurvan).

4. Thomas Mun: var merkantilist och såg ackumulering av hårdvaluta som kärnan i individens och nationens välstånd. De ville exportera så mycket som möjligt, men importera så lite som möjligt. Den som har mycket guld är alltså rik.

5. John Locke: menade att alla har rätt att existera och rätt till allt det naturen tilhandahåller för att upprätthålla livet. Han menade också att det fanns individuell äganderätt. Denna rätt kommer då någon blandar sitt eget arbete med det som naturen ger. Till exempel odlar upp ett område. Dock menade han även att det måste finnas begränsningar i den mängd ägodelar man kan tillåtas att tillägna sig.

6. David Hume: kritiserade den merkantlistiska inställningen att ackumuleringen av guld är nyckeln till välstånd. Han visade att utrikeshandeln kan vara till ömsesidig nytta för alla länder. Hade också tankar om penningmängden.

7. William Petty: hade tankar om ekonomiskt överskott. Dessa tankar innebar början på den klassiska nationalekonomin, vilken dominerade till 1870-talet. Senare, när fokus kom på industrin snarare än jordbruket, kom överskottet att definieras som profit. Han skilde också på naturligt pris och marknadspris.

8. Richard Cantillon: vände sig också mot merkantilismen. Det centrala i hans verk var produktionsfaktorerna mark, arbetskraft och jordbruk. Visade att en ökning av penningmängden inte påverkade alla företag samtidigt, utan att det blev en kedjereaktion. Denna syn återkom i Keynes General Theory.

9. Francois Quesnay: fokuserade på jordbruket, som han i likhet med andra fysiokrater såg som den enda produktiva sektorn.

10. Adam Smith: menade att egennyttan är en viktig drivkraft, men ansåg också att människan kunde drivas av andra saker, till exempel empati. Är mest känd för teorin om den osynliga handen. Förespråkade även arbetsdelning och frihandel.

11. Thomas Malthus: är mest känd för sin teori om befolkningstillväxten. Menade att om inte befolkningsökningen kan kontrolleras så kan inte heller fattigdomen utrotas.

12. David Ricardo: ansåg att kapitalisternas investeringar var drivkraften i den ekonomiska utvecklingen.

13. John Stuart Mill: tyckte om handel, arbetsdelning osv, men ansåg också att jämlikhet och arbetarnas välbefinnande var viktigt. Gjorde skillnad mellan de lagar som styr produktionen och de som styr fördelningen. Har kallats socialliberalismens fader.

14. Karl Marx: skrev Kapitalet, där han synade det kapitalistiska systemet i sömmarna.

15. Piero Sraffa: är kanske mest känd för att ha redigerat Ricardos verk, vilket har kallats en av de största redaktörsbedrifterna någonsin.

16. Alfred Marshall: hade en stor tilltro till matematiken och räknas som grundaren av teorin om tillgång och efterfrågan. I synnerhet tanken att det är priserna som bestäms av tillgång och efterfrågan. Utvecklade också teorin om perfekta konkurrerande marknader och hade tankar på såväl marginalnytta som konsument- och producentöverskott.

17. W. Stanley Jevons: menade att marginalismen innebar en total brytning med Smiths och Ricardos tradition. Han hävdade att nyttan hos en vara svar den subjektiva tillfredsställelse som konsumenten upplevde snarare än en egenskap hos varan. Menade också att Storbrittaniens industriella revolution skulle hämmas genom att kolet så småningom tog slut.

18. Leon Walras: utvecklade teorin om allmän jämvikt (då det är jämvikt på alla marknader). I verkligheten är alla marknader ömsesidigt beroende. Walras lösning på det var att tänka sig en auktionsprocess. Om auktionsförrättaren säger att vasen kostar 100 kr och det då är fler köpare än säljare, så ropar han nästa gång 60 kr osv.

19. Carl Menger: är grundaren till "den österrikiska skolan". Menger menade att värdet är en subjektiv kategori, eftersom det bestäms individuellt i en viss situation. Han förklarade också att vatten kostar mindre än diamanter pga det är marginalnyttan som spelar roll. Den totala tillgången spelar också roll.

20. Knut Wicksell: skilde på den naturliga räntan (verkliga avkasntningen på kapital) och marknadens räntenivå (den ränta banken tar ut). Kort sagt: Om det kostar 3 procent att låna och avkastningen på det lånade kapitalet är 4 procent så är det lönsamt att låna. Men om naturliga räntan är lägre så sjunker investeringar och priser. Båda processerna är självförstärkande enligt Wicksell. Följder: Valutamyndigheterna måste för stabilitetens skull sätta bankräntan lika med den naturliga räntan. Innebär också en divergens mellan besparingar och investeringar, men för att de senare skall bli större än de förra krävs att bankerna kan ge krediter åt investerare utan en föregående tillgång på besparingar. Tanken leder vidare till en kritik av Says Lag (utbudet skapar sin egen efterfrågan) och en vision av ett system där penningmängden styrs av marknadskrafter (efterfrågan på krediter) snarare än direkt kontrollerad av statsmakten. Wicksells arbeten influerade både Keynes och Stockholmsskolan.

21. Irving Fisher: formulerade ekvationen MV = PT, där M är penningmängden, V är omloppshastigheten, P är prisnivån och T är antalet transaktioner i ekonomin.

22. Milton Friedman: Nyliberal som ville ha nattväktarstat (dvs en stat som var liten och inte la sig i marknadsprocessen). Han menade att orsaken till inflation var att penningmängden ökade. Det var därför väldigt viktigt att inte öka penningmängden, eftersom han såg många problem med just inflation. Han formulerade också idén om naturlig arbetslöshetsnivå, samt återintroducerade idén med negativ inkomstskatt.

23. Friedrich August von Hayek: var också österrikare och var förstås för kapitalism. What a surprise!

Rockefeller, JP Morgan med flera bankirer pushade i början av 1900-talet hårt för en centralbank. Allmänheten var dock emot. Därför publicerade JP Morgan ett rykte om att en storbank i NY inte var solvent. Det skapade panik och folk tog ut sina pengar från alla banker. Paniken ledde till 1907 års finanskris (som Wetterberg också nämner i sin bok). Finanskrisen ledde också till en utredning. Denna leddes av politikern och bankiren Aldrich, vilken hade täta kontakter med JP Morgan och övriga storbankirer. 1910 hölls det hemliga mötet i Jekyll Island, där storbankirerna samt Aldrich bestämde hur framtidens penningsystem skulle se ut, dvs Federal Reserve. Aldrich fick sedan uppdraget att ro igenom Federal Reserve-systemet i Kongressen. Aldrich skrev sedan ett brev i vilket han ångrade sig. Han fattade i efterhand att han gjort nåt dumt...

Wetterberg berättar sanningen (en del av den iaf)

Riksbanken har lärt sig ränteinstrumentet, alltså fattat att de grovt sett kan hugga träd, även om de bara har en stenåldersyxa. Och 1773 lyckades de tydligen avvärja en finanskris med "oerhört moderna medel". Och 1907 tacklade de en finanskris på ett "modernt sätt" för första gången. Alltså, samma finanskris som Aldrich & Co hänvisade till som skäl för att införa Federal Reserve i USA 1913.

Men de har varvat detta med att förvärra en del kriser och att vara inblandade i mord (Gustav den III tex).

Övrigt som är värt att notera enligt Wetterberg är att Bellman gjorde en lysande ekonomisk analys på 1760-talet.  Men hur det än blir med framtiden så är det ett som är säkert enligt Wetterberg. Och det är att krisen går över. Det finns alltså inget som är fel med själva systemet. Det är alltså bara att köra på som vanligt.

Med tanke på det övriga jag vet om hans ideologi, som i stort sett är konservativt högersossig så är den här analysen ett steg framåt, eftersom han trots allt säger några halvsanningar. Den person som jag har minst förtroende för är alltjämnt krönikören och "journalisten" Malin Siwe, och jag hoppas det är ömsesidigt.

Riksbanken tror att kreditförlusterna i det svenska bankväsendet kommer att bli enbart 155 miljarder kronor under perioden 2009 till 2011. Det är en förhållandevis positiv bedömning, eftersom de tidigare antagit att de skulle uppgå till 170 miljarder. Vill det sig riktigt illa kan dock förlusterna landa på 256 miljarder.

Även i det senare fallet skulle dock bankerna klara det lagstadgade kapitalkravet enligt Riksbanken. Det är alltså det krav som bankerna har på sig att hålla en viss andel riktiga pengar.

Det som är viktigt att komma ihåg är alltså att bankerna gör vinst på att låna ut pengar, och de pengarna skapas ur luft i sambandet med utlåningen, men om de inte betalas tillbaks så måste bankerna redovisa en förlust. De förlusterna tar bankerna dock igen över tid, genom avgifter, räntor och vinster.

Läs gärna hela VK-artikeln.

 Idag är det tydligen buy nothing day. Det betyder att många kommer att dö, eftersom det enda sättet att överleva i en ekonomi som helt bygger på konsumtion är att konsumera. Har man ingen mjölk i kylskåpet och inte heller någon kossa att mjölka "gratis" så blir det tufft.

Det blir också tufft att inte kunna köpa handkräm på en hel dag. Särskilt om man heter Samantha  Hoppas de flesta överlever iaf. Diskutera här och där http://www.caminomagasin.se/bloggar/ingemar-gustafsson

Tack Anna för den fina middagen. Den var verkligen god. Tack Stan (Stefan Andersson) för länken http://www.rainbowedu.se/ Middagen bestod av förrätt, efterrätt och kaffe. Även musiklek förekom. Om man klickar på länken kommer man till en färgglad sida som upprätthålls av "jakarna" Mariann och Dagfinn.

De senare har fina tankar om pengar och ekonomi. Dessutom får man på deras sida också veta att de är "mormor och bonusmorfar, respektive morfar och bonusmormor" och att de bor i en ekoby där de tränar sig i odling och samvaro. Anledningen till att jag tar upp värdefullt bloggutrymme med att berätta om dessa två personer är att de drar i liknande riktning som jag. De vill liksom jag bidra till att förståelsen över dagens penningsystem ökar. Men också hur morgondagens penningsystem borde se ut. 

Sammanfattningsvis kan man säga att Marianne och Dagfinn är för ekobyar och lokal valuta, men emot gamfonder, djurfabriker, kapitalism och ränta. Anna är för dans, hälsa och kortspel, men emot krig och elände, men vi hann inte så långt på den senare diskussionen.

Östtysklands främste kommunist John Blund kräver kortare arbetsdag. Säkert vill han också ha medborgarlön. Rimlig önskan. Godnatt.

Det har väl inte undgått någon att Torgny Melins och Titanix är vidare i dansbandskampen, och det är väl ganska rimligt eftersom de varit bäst hittills (vid sidan om Zekes, Date och Highlights). Men det blir hårt ikväll, då de möter Shake och Sannex. Shake är ett bra modernband och Sannex får nog betraktas som ett band med lite mognare stil. Överhuvudtaget verkar det som om det är mer modernband än mogenband som är med i tävlingen. Och i juryn är det ju två av tre som står föredrar modernband. Det är bara den där jeppen i mitten som gillar Matz Bladh-stuket och dylikt. För övrigt vill jag bara meddela att 80-talsikonen Kim Wilde kommer till Borlänge i sommar, alltså Peace & Love-festivalen. Kul!

Om Ron Paul blev president skulle han minska skatterna, avskaffa Federal Reserve, dra tillbaks de amerikanska trupperna från utlandet, avskaffa Patriotic Act osv. På ytan finns alltså stora likheter med det som Ellen Brown förespråkar, fast hon snarare är grön keynesian. Hon kritiserar också Federal Reserve och det fraktionella banksystemet, hon vill säkert också att trupperna tas hem och avskaffa Patriotic Act. Hon menar till och med att den federala inkomstskatten skulle kunna avskaffas om en penningreform genomfördes. Så... var skiljer dem sig åt egentligen? Går det verkligen inte att förena perspektiven? Nyliberal vänster, typ? Nja... svårt. Men det viktigaste med videon är nog att han säger att bankirerna antagligen har som yttersta mål att införa en centralbank för hela världen, och en gemensam valuta. Jag sätter min högra fot på att Ellen Brown också är emot detta.  

Hussan Askary, LaRouche-rörelsen

Vi är alla upprörda över vad som händer. Först förlorade vi en del av pensionerna. Sen förlorade vi genom att alla räddningspengar går till spekulanterna. AIG skandalen har kostat 170 miljarder dollar. Försäkringsbolaget har sysslat med att försäkra spekulanter, stora spelare alltså.

Var gick pengarna? De gick till Goldman Sachs, Societe General, Deutche Bank osv, men inte till vilka delar av dessa banker som helst, utan till dem som sysslat med derivat. Totalt har amerikanska skattebetalare betalat 60 miljarder dollar till utländska banker. Så hela iden med AIG-paketet, som ingår i ett större paket på flera biljoner dollar, har gått för att rädda till internationella finanssystemet, som redan är bankrutt. Det amerikanska folket känner sig helt bestulna på sin framtid.

LaRouche har sagt att det måste till en offentlig undersökning av vad bankerna och finansfolket har gjort i samarbete med politikerna i Bush-administrationen och Obama-administrationen. Vad vi kallar en PECORA-kommission. Folk måste gå till fängelse, det är vad LaRouche kräver, för att visa vem som bestämmer. Här i Sverige har vi också folk som bör gå till fängelset, pga Carnegie mm. Hela det internationella finanssystemet är organiserad brottslighet. Vi har en kampanj för att starta PECORA-kommissionen, på vår hemsida, om att starta en PECORA-kommission också här i Sverige. En sådan kommission har vi startat i flera länder.

Vi vill utnyttja ilskan för att på ett systematiskt sätt omorganisera hela bankväsendet. Vi har en massa banker med spelskulder. Vi skall inte betala dessa spelskulder. Vi fryser dem och skapar istället ny kredit för att investera i infrastruktur, industri och jordbruk.

http://www.youtube.com/watch?v=oaL4vsSUnpo

Eftersom jag går en EU-kurs just nu är det kanske läge att förstå EU en smula. Den här videon visar hur EU stiftar sina lagar (sk EU-direktiv) och diskuterar Parlamentet vs Ministerrådet och Kommissionen.

Kortfattat

Endast kommissionen har rätt att lägga lagförslag. Ministerrådet och Parlamentet har dock rätt att yttra sig och försöka påverka lagens skrivningar. De kan (teoretiskt) också säga helt nej.

Om Ministerrådet och Parlamentet har olika åsikter så blir det ibland medling.

Inom vissa tunga områden, såsom jordbruks- och industripolitik, har inte Parlamentet så mycket att säga till om.

Men de får vara med och tycka till om budget, bistånd mm.

Det verkar m.a.o. som om 60 procent av makten ligger hos Kommissionen, 25 procent ligger hos Ministerrådet och 15 procent ligger hos Parlamentet. Har jag rätt eller har jag rätt?

First National Bank of Montgomery vs Jerome Daly (Credit River Case) är ett unikt rättsfall i USA och förmodligen i världen. Advokaten Jerome Daly ställdes mot Federal Reserve och vann. Rättegången ägde rum i december 1968. Domen har inte gett upphov till något prejudikat, men debatten om fallet pågår fortfarande.

Rättsfallet i korthet

Jermome Daly stod inför en utmätningsprocess för att han slutat betala på sitt bostadslån på 14 000 dollar. Han blev den 7 december 1968 kallad till rättegång i Minnesota för utmätningsprocessen där han försvarade sig själv. Rättegången började med att en representant från banken frågade ut Daly angående dennes betalningsförsummelser. Sedan tog Daly, som själv var advokat, över scenen och berättade att han trodde att banken inte hade haft några pengar att låna ut till honom, utan att de skapats av bokföringsposter. Som bevis kallade han sitt enda vittne, Mr. Morgan, som var managern på banken. Han fick denne att erkänna att banken inte hade de pengar som de lånade ut innan lånet beviljades, istället skapades pengarna ur tomma intet i själva bokföringsögonblicket. Mr. Morgan erkände dessutom att detta var praxis i hans bank, liksom i bankverksamhet överhuvudtaget. Då domaren Martin V. Mahoney fick höra detta sa han: "det låter som bedrägeri", varvid den övriga juryn nickade. Juryn bestämde sedan enhälligt att banken inte kunde ha några anspråk på Daly. Daly vann således rättegången, fick behålla bostaden och behövde inte betala några pengar till banken. Det som gör ämnet känsligt är att ett prejudikat skulle innebära att den amerikanska bankverksamheten måste förändras i grunden, vilket skulle få globala följder. Det fraktionella banksystemet skulle behöva avskaffas, vilket är kärnan i dagens bankverksamhet i USA såväl som i resten av världen.

• http://www.lawlibrary.state.mn.us/CreditRiver/CreditRiver.html (alla dokument)
• http://www.citizensoftheamericanconstitution.org/Other%20Info/first_national_bank_of_montgomer.htm (själva utfallet)

Källa: wikipedia (En artikel som jag själv skrivit, liksom för övrigt nästan alla andra artiklar i listan till höger. Plz check them out.)

A stimulus for the people and by the people

If the Government can provide financial institutions
$350 Billion USD through TARP
$800 Billion USD in the Bush & Obama Stimulus Plans and
$1 Trillion USD in the Fed's Term Asset Backed Securities Loan Facility

WITHOUT WORRYING ABOUT INFLATION...

We can at least try to stimulate spending and the economy by GIVING money to the people who SPEND IT. How? Well, let the FED print the money, and then give it to the people. Print $1000 per month for the 100+ million tax-paying households. Delivering this via debit cards assures that it will be spent, not saved, and that the funds can be replenished if need be. The cost will be about $1 Trillion per month. That would be a stimulus that directly would make an impact. Or... try the option for this is presented (along with an automated e-petition) at www.stimulate-us.now.org.

Join the Facebook group: Stimulus For Us, and look at my youtube: http://www.youtube.com/watch?v=Ke_ngDapl44
http://money.cnn.com/2009/02/10/news/geithner.plan.fortune/index.htm?postversion=2009021011

Thanks,
Scott Vineberg

Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up Don´t give up.

Här gör hon reklam för handkräm. Order now!

Jag fattar inte fem öre. Men de verkar ha kul! Lägg märke till katten i slutet också.

This water really works. Wow!

I den här första videon så talar de om "saving the earth". Hon är ung, men extremt talangfull komiker, som ni snart skall bli varse. Vad hon heter framgår inte, men hon går under täcknamnet Mouseinthahouse på youtube. Next stop Parlamentet, om hon hade varit svenska. Han är förresten också lite smårolig.

Det här bevisar att vi kan byta ut finansdepartementet och riksbankens anställda mot robotar, för robotar har bättre hjärna och är dessutom mer villiga att berätta för allmänheten hur saker och ting fungerar. Duktig robot!

Nästa vecka möter de Shake som sagt...

Talangfulla ungdomsbandet Zekes och erfarna, men fortfarande unga, Date, är redan klara för final. I nästa program väntar jag mig att Titanix blir det tredje bandet. De fick iaf en välförtjänst guldstjärna i lördags. Men nästa vecka lär det bli hårt, framförallt så kommer motståndet från Timrås stoltheter Shake. Nanne verkade också digga...

... och så var det ju förstås det där med Nyamko Sabuni. Politikern som slåss för taggigare tag, rakare olje- och kärnkraftsrör, bombigare bomber, pliktigare plikt, slavigare arbetslinje, samt att socialliberalism i stort sett borde förbjudas i likhet med socialism och religion. Ingen mjukhet där så långt ögat når. Äntligen börjar folkpartiets egna medlemmar fatta att hon för dem ut på en is som blir tunnare och tunnare. Till slut har de ingen återvändo, för under resans gång har de har själva börjat tro att batonghöger-politik, halvt i stil med SD:s, är jättebra. Bara de får fortsätta heta Folkpartiet Liberalerna så fortsätter de gärna att driva en politik som sannolikt alla utom dem själva, SD och Kd tycker är för konservativ. Det som stör mig mest är nog att de kallar sig för liberalerna! Visst, och Hitler var en smurf.

Keep on thinking Oz, dreaming Oz, dancing Oz, living Oz. Keep on reading my posts. Yes we can! Do Change!

Kamfer-Charlotte, som enligt mig bör vara med i den vänsterliberala basinkomstregeringen 2014, om vänsterliberalism:

Staten måste ta våra grundläggande materiella behov på allvar, och se till att införa medborgarlön.

Medborgarlönen bör vara låg men kompletteras med samhällstjänst.

Samhällsägda institutioner ska tillhandahålla infrastruktur, public service-media, skola och högre utbildning etc.

Andelen gemensamt ägande bör vara hög. Men det ska också finnas en öppning mot andra former av ägande... exempelvis public interests companies.

Moraliserande lagstiftning som utan rimliga skäl inskränker individens faktiska och/eller mentala frihet skall bort. Exempelvis skall sexköpslagstiftningen bort och narkotikalagstiftningen skall bygga på harm reduction.

Det skulle inte heller finnas någon filmcensur och man skulle gå försiktigt fram i frågor om "könsdiskriminerande reklam" och annat som berör subjektiva tolkningar.

Den personliga integriteten skulle värnas. Inget FRA, IPRED, PNR... osv.

Läs mer på http://kamfertext.blogspot.com/2009/01/vnsterliberalism-fr-mig-kanske-fr-dig.html

Dansade lindy i helgen, la mina sista pengar på en helgkurs. Så nu är man suger på Herräng igen. Efter 15 års uppehåll, så nu skall det djävlar i mig bli åka av igen. Det gäller bara att hitta partner att träna med, eller att springa på kurser och socialdanser. Att skapa basinkomstregering får jag göra i pauserna mellan danserna.

 Härligt citat från bloggvärlden, som jag ämnar undersöka närmare,

"Thus I am for the introduction of a basic income. People might say that it is counterintuitive or morally suspect to be provided with an income when one is not working. Some might claim that its introduction might seriously undermine the work ethics. I rather think that the basic income can be incorporated into the economical system in a step conceptually similar to the renormalization in quantum field theory."

Eller också kan ni filosofer som förirrat er till den här sidan kanske förklara vad han menar med det...

Det är robotar som gör jobbet för oss. Till och med robotar som förklarar för oss varför vi skall införa medborgarlön. Duktig robot!

Det finns två medborgarlönsforskare i Sverige av rang. Den vänsterliberala statsvetaren Simon Birnbaum och den högerliberala ekonomen Andreas Bergh.

Ni har föreslagit likartade system, en grundinkomst på 4-5000 kr i kombination med ett bevarat socialförsäkringssystem. Birnbaum ser dock detta enbart som första steget, varför han inte skiljer sig så radikalt från eko-radikalerna. Du verkar dock tycka att det är viktigt att inte se detta som "enbart ett steg på vägen". Å den andra sidan finns den stora mittfåran som anser att en nivå runt 7-8000 kr är mer rimlig (varvid det blir betydligt mindre socialförsäkringar) samt enstaka debattörer som föreslagit 9-12000 kr och enstaka debattörer som kopplar ihop basinkomst och penningreform.

Min vision är att alla vi som är för, oavsett om vi är mest gröna eller mest liberala, kommer samman och formulerar en gemensam ståndpunkt. Hur ska det ske? Ja, det bästa sättet som jag kan tänka mig är att jag hyr en stuga någonstans i fjällvärlden och sen placerar jag ett par, tre liberaler och ett par, tre mer vänster eller grönt orienterade i den. Sen får dessa fem, sex personer vara där i 3-6 dagar och när de kommer ut skall de ha ett färdigt medborgarlönspaket att presentera för media. Det skall innehålla nivå, finansiering, infasning - ja, hela baletten.

Så... Andreas. Om jag finansierar det här, ställer du upp? Vem eller vilka vill du i så fall ha med dig? Vad kommer du att presentera som första förhandlingsbud, om tokstollarna på den gröna kanten säger A) 8000 kr, vanlig finansiering + grön finansiering, maximal marginaleffekt 75% B) Krav på på statlig utredning av alternativ till det fraktionella banksystemet, exempelvis demurrage, Ellen Brown-varianten och räntefritt studielån. "Grön finansiering" kan exempelvis innebära EU-utträde, radikalt mindre pengar till försvaret och motorvägar, miljöskatter mm. Och... räcker det med en vecka tror du? Och vilket är det ultimata antalet personer i stugan, för maximal förankring, bra resultat osv? 4, 8, 12?

Medan du funderar kan du kolla på videon och få lite grön inspiration.

Min tanke är att vi 2014 har en basinkomstregering i Sverige. De tilltänkta ministrarna och inriktningen presenterade jag i Läsarnas Fria 2007-12-10 (http://www.lasarnasfria.nu/Artikel/8073) En av de mest centrala frågorna för en sådan regering är förstås utformningen, finansieringen och infasningen av grundinkomsten. Det är visserligen inte helt nödvändigt att ha den slutliga utformningen klart för sig innan man påbörjar reformen. Små steg kan påbörjas i vilket fall. Men det kan också vara bra att ha en idé om hur slutmålet ser ut. Och som ett led i att komma överens om detta försöker jag med det här inlägget beskriva vad jag uppfattar som de olika inriktningarna. NS är negativ skatt och BI basinkomst. Siffrorna är kr/mån och PR penningreform (PR-d är penningreform baserad på demurrage, dvs Wörgl- och Stamp Scrip-systemet, PR-e är Ellen Browns variant eller något dylikt).

Tankar om en nationell medborgarlön

Laszlo Gönszi: 7-9000, höga marginaleffekter ok

Karin Jansson: 7-9000, hög barnnivå, höga marginaleffekter ok

Carl Schlyter: Har inte formulerat egen variant, men troligtvis minst 7000

Nina Björk: Har inte formulerat egen variant

Lennart Fernström: NS, 7-9000, höga marginaleffekter bra

Per Almgren: BI, 8000, PR-d (Solidarsystemet)

Åsa Brandberg: BI, 8000, PR-d (Solidarsystemet)

Henrik Lund: BI, 8000, PR-d (Solidarsystemet)

Lars Österman: BI, PR-d (dock ej Solidarsystemet)

Annika Lillemets:

Karolin Lundström: 7-9000 om jag tolkar henne rätt

Angela Aylward-Swärd: Minst 7000, men nivån beror på hur resten ser ut

Christina Aylward Alvelin: Kan tänka sig Simons variant som start

Valter Mutt:

Jimmy Sand: Har inte presenterat egen modell

Göran Håden:

Merete Kapstad:

Birger Schlaug: Har inte presenterat egen variant

Isobel Hadley-Kamptz:

Lotta Hedström:

Nasrin Molawi Sjögren:

Stefan Hallgren:

Kicki Bobacka: 7-9000, höga marginaleffekter är ok

Henrik:

Lasse Ekstrand: 7-8000

Charlotte Wiberg:

KarinMalin Ekström:

Jan Sjunnesson:

Simon Birnbaum: 4-5000 + mycket SF (men på sikt högre nivåer)

Per Jansson:

Mattias Lundbäck: 6000

Andreas Bergh: NS, 4-5000 + mycket SF, vill minimera marginaleffekterna

Göran Rosenberg:

JAG: BI, 6-7000, PR-e + nytt SF-komplement, marginaleffekter max 60-65%. Men BI (eller NS) behöver inte penningreform för att kunna införas.

Tankar om medborgarlön på andra nivåer

Jag: Gärna stöd till lokala projekt i syd om initiativet kommer från dem själva, såsom basinkomstprojektet i Otjivero, Namibia. Gärna europeisk basinkomst finansierad med utfasade jordbruksbidrag och strukturfonder. Gärna afrikansk basinkomst finansierad till 50 procent med bistånd och till 50 procent från ländernas egen budget.

Jamie Bolling, Mp: Vill arbeta för en global medborgarlön (http://mp.se/files/129700-129799/file_129762.pdf)

Lennart Fernström: Nej till "överstatlig medborgarlön"

I en kommande artikel tänker jag göra liknande med de nordiska penningreformisterna, för basinkomstsfären och penningreformsfären är sfärer som både kan ingå i varandra och stå för sig själva.

Som helhet är svenskar inte eko-radikala. Svenskar tror på mellanmjölk, krav på bidragstagare så att de inte tär på de rika, samt blandekonomi. Men några sticker ändå ut. Här är några tips. Flera av dem kommer att dyka upp på partilistorna inför riksdagsvalet 2010, och om ni känner er det minsta radikala så kolla gärna upp dem. Mina tre främsta kriterier för att någon skall kunna betecknas som eko-radikal är 1) Positiv till medborgarlön (på "måttlig till halvhög nivå"). 2) Negativ till tillväxt-, konsumtions-, arbets-, kärnkrafts-, EU-ideologin samt det fraktionella banksystemet, försvarsindustrin och mediamonopol. 3) Kritisk till nyliberalism och socialism, men också socialdemokrati och sosse-anpassning av Mp.

Laszlo Gönszi, initiativtagare till nätverket Fria Gröna Radikaler. Laszlo är emot kärnkraft, EU, inrikesflyg, massbilism, genmanipulation, det militära försvaret, monarki, djurfabriker, valutaspekulation osv. Stark kritiker av konsumtionssamhället och tillväxtideologin. För medborgarlön, räntefri ekonomi, gatukonst, barnens rättigheter samt frihet på nätet.  

Karin Jansson, sambo till Laszlo, systemkritiker som sitter i partistyrelsen i Mp. På sin hemsida skriver hon följande: 

"Sedan László lämnade miljöpartiet har jag haft ett visat malande i mitt huvud: ”I wonder should I go or should I stay. The band has only one more song to say”. Den ploppar upp lite då och då. Men jag har bestämt nu för att stanna och se vad jag kan göra. Fortfarande finns ju inget parti som är grönare."

Carl Schlyter, EU-parlamentsledamot för Mp. Carl, som suttit i EU-parlamentet sedan 2004, har gjort sig känd för sin radikalitet inom en rad områden. Han är EU-kritiker, konsumtionskritiker, tillväxtkritiker, djurfabrikskritiker, anhängare av social ekonomi, anhängare av medborgarlön/basinkomst. Står även nära piratpartiet i fildelningsfrågan, övervakningsfrågan mm. Kort sagt, en radikal grön person som dessutom har en topp-position inom Mp, om än på kontinenten.

Nina Björk, författare, som i en intervju i tidningen Vi kommer in på Elin Wägner samt medborgarlön.

Jag vet att du gillar Elin Wägner och att hon räknas som reaktionär…
– Ja, och man kan i och för sig bli galen på henne ibland för hennes hyllningar av det specifikt kvinnliga . Men... hon har många revolutionära idéer.
Vilka då?
– Hon ville forma en ny samhällsordning och hon ansåg att moderligheten som princip är viktig. Den måste inte nödvändigtvis bäras upp av kvinnor, men den måste finnas i ett samhälle...

Men du valde ju att lämna hemmet. Som jag. Men många kvinnor gör ju precis det du säger att du vill: de stannar hemma…
– Ja, till priset av att vara beroende av sin mans lön, ja.
Men hur tänker du lösa detta?
– Om jag får drömma vill jag ha medborgarlön.
Men det uppfattar jag som orealistiskt och flummigt.
– Nej, det är flummigt och orealistiskt att tro att den här ordningen kan fortsätta. Vi måste våga formulera ett alternativ till den ordning vi lever i. Jag vill inte att alla ska gå på myten om att vi är fria.

Lennart Fernström, vd på Fria Tidningar Lennart tillhörde de radikala inom Mp då Mp var ungt. Från mitten av 1990-talet övergav han dock Mp och har de sista tio åren skrivit gröna ledarartiklar för de Fria Tidningarna. Såhär skrev han i Expressen 19 juli 2009:

"Företagen skulle få anställda som trivs på jobbet och som därför gör ett bra jobb. De som inte är motiverade skulle inte söka och de som tröttnat skulle ha möjlighet att sluta utan att bli jagade av arbetsförmedlingen."

Och såhär skrev han i Fria Tidningen, 17 maj 2008

"Ska vi rädda denna planet, och dessutom ge den fattigare delen av världen en rimlig chans till ett drägligt liv, måste vi ändra vår livsstil radikalt. Vi måste minska på arbete, produktion och konsumtion rejält. Vi måste inse att den ekonomiska tillväxten, som i praktiken i huvudsak består av ökad konsumtion, är en omöjlighet."

Paula Richter, är sambo med Lennart och har liksom honom ett förflutet i Miljöpartiet. Hon är en stark kritiker av arbetslinjen samt förespråkare av medborgarlön. Hon menar att djur liksom människor har ett egenvärde och att de därför inte skall dödas för att ätas upp.

Per Almgren, Mp, som tillsammans med Åsa Brandberg drivit förslaget om Solidarsystemet, som är en variant om penningreform med viss inspiration från Silvio Gesell, sedan slutet av 1990-talet. Per var också den som utformade JAK-systemet. Hans idé om demurrage bör ses som en av två huvudmodeller för ett grönt penningsystem. Den andra huvudmodellen är Ellen Brown-economics. En som helhjärtat stödjer Almgrens variant av penningreform är Henrik Lund, som också driver projektet SALO, Sveriges Anställningslösas Landsorganisation.

Lars Österman, finlandssvensk. Han har likartade idéer om penningsystemet som Almgren och Lund, men är något mer influerad av social credit-teorin. Enligt min mening är han insatt.  

I Hufvudstadsbladet skriver han om ett bättre penningsystem

1. Statens, dvs folkets egna bank bör fungera som centralbank i landet. Centralbanken bör ägas till 100% av statsmakten.  2. Statsmakten skapar via sin centralbank en optimal mängd baspengar som kan spridas ut på olika sätt. Dessutom bör statsmakten jämt och ständigt se till att penningmängden ökar t.e.x i enlighethet med det reala värdet av infrastrukturen i landet. 3. Politikerna skall dock inte få makt att med politiska beslut få påverka penningmängden utan den kontrolleras av ett oberoende expertråd sammansatt av pålitligt folk utan ekonomisk koppling till partier eller privata institutioner. 4. Banksystemet mister sin guldäggsvärpande gås. Får istället ägna sig åt att lagra medborgarnas pengar på konton, sköta betalningstrafiken smidigt och ekonomiskt samt att eventuell även förmedla långtidsdeponerade verkliga pengar som lån. 5. Räntan bör samtidigt granskas noggrannt och troligtvis. avskaffas. Här finns dock plats för olika synpunkter. 6. En viktig detalj är den att de nya offentliga pengarna enkelt och rättvist kunde spridas ut genom basinkomst eller medborgarlön till alla oberoende av status i arbetslivet.

Annika Lillemets, invald i partistyrelsen, är ytterligare en av "fundamentalisterna" inom Mp. Dvs hon är för medborgarlön och radikal grön politik. Hon kan dessutom en hel del om grön EU-politik, bland annat att gällande hälsa, fiskeri, klimat och migration.  

Angela Aylward-Swärd, Mp. Hon tillhör också det radikala gänget som gillar medborgarlön mm. Hon är vänsterliberal och vill se en jämlikare och grönare värld. Nås via hemsidan http://www.aylwardplanet.com som hon driver tillsammans med sin sambo Christina Aylward Alvelin. Alvelin är socionom och enhetschef inom socialtjänsten. Från den utgångspunkten har hon sett nackdelarna med dagens system, inte minst när det gäller socialbidragssystemet, och hon anser liksom Angela och övriga på den här listan att medborgarlön helt klart vore bättre.

Valter Mutt, Mp. Valter är en doldis, men en ideologisk kämpe som länge tillhört de radikala inom Mp. Kämpar mot centralisering och militarisering samt för medborgarlön och social ekonomi. Ett specialområde är också kommunal utrikespolitik. Är internationellt ansvarig i partistyrelsen och har därför mycket kontakter med gröna partier i andra länder. Mutt var även nominerad till EU-parlamentet, men hamnade ganska långt ner.

Jimmy Sand, Mp. Han är filosof, framförallt, men av det eko-gröna slaget.

Göran Håden, Mp. Han är konsumtionskritiker, medborgarlönsförepråkare, sömntipsare, ordvitsare mm. Har alltså allt  vad som krävs för att platsa i det här inofficiella nätverket. Dessutom har han varit med på Kvällsöppet, se TV4 Play. Desutom tillräckligt snygg. Om ni inte tror mig så kolla på http://hallplatshaden.wordpress.com/ 

Merete Kapstad, Mp. Hon är med i partistyrelsen och slåss för samma frågor som övriga på den här listan. Fn är hon ansvarig för arbetsmarknad och social ekonomi.

Birger Schlaug, f.d. språkrör. I ett nyligt debattinlägg kommenterar han en radiointervju med P.E såhär: "Själv har jag inga som helst tvivel på Marias kompetens som handlingskraftigt statsråd. Att Det Nya Miljöpartiet i en regeringskoalition kommer att driva grön politik, det tvivlar jag däremot på. Så alla som inte vill ha några större förändringar kan lugnt rösta på MP. Tillväxt- och konsumtionssamhället lär fortskrida, 40-timmarsveckan bestå och den offentliga sektorns andel av ekonomin fortsätta att minska. Johan Norberg kan vara lugn".

Är han månne redo att ge sig in i politiken på nytt, i ett eko-radikalt parti?

Isobel Hadley-Kamptz är en kvinna som lever den reinfeldtska arbetslinjen, men som samtidigt hatar den och vill införa medborgarlön. "Förslag från såväl höger som vänster om medborgarkonton och medborgarlöner har stoppats undan långt ner i byrålådorna. Sådana modeller skulle rätt utformade använda välfärdsstaten för att ge verklig frihet och trygghet i det samtida kaoset och därmed göra förändringar potentiellt spännande och utvecklande. Är det inte exakt det vi vill ha välfärdsstaten till?" http://www.expressen.se/ledare/isobelhadleykamptz/1.1636335/isobel-hadley-kamptz-arbetslinjen-ar-trist-och-dum

Lotta Hedström, riksdagsledamot och fd språkrör, tillhör också det radikala gänget som vill ha grön politik och medborgarlön. Om utrikespolitik har hon sagt: "Den självklara utgångspunkten för en grön utrikespolitik är såklart SOLIDARITET. Med utsatta, med svaga, med alla de varelser som inte har rösträtt, med folk och länder som är förtryckta." Hon förespråkar även permakultur och är emot GMO.

Nasrin Molawi Sjögren, fd Mp.  Hon är en kristen, vänstergrön person som jobbar som vårdbiträde samtidigt som hon studerar, är poet, syndikalist, iranier, vegan, politiker mm. 2005 skrev hon på ett "Uppror för ett grönt parti" tillsammans med ett åttiotal andra radikala miljöpartister. I en intervju för partitidningen Grönt sa hon:

"Vi säljer ut våra viktigaste frågor, solidaritet och demokrati. Det gäller till exempel försvarsuppgörelsen och att språkrören hyllar tillväxt på DN Debatt".

2005 skrev hon artikeln "Radikaler i alla lokalavdelningar, mobilisera er!" i vilken hon kritiserade centraliseringen och sossefieringen av Mp. Hon skrev även om medborgarlön i ETC:

"I ett sådant system skulle ingen riskera att hamna mellan stolarna och, i förlängningen, bli hemlös och tvingas in i tiggeri och kriminalitet för sin överlevnad. Tvärtom skulle människor istället ges möjlighet att på olika vis öka sin kompetens och fokusera på att antingen hitta ett arbete eller våga ta risken att starta eget företag. Trygga människor är inte bara glada människor, utan även produktiva och modiga individer."

Stefan Hallgren, Centerpartiet. Stefan har bland annat intresserat sig för Thomas Paines legitimering av basinkomst (baskapital). På LouiseP:s liberala blogg skrev han exempelvis såhär:

"Jag har kollat upp Agrarian Justice nu för att inte prata i nattmössan, och jag är säker
på min sak. Paine's specifika förslag var att utbetala en summa (15 pund) till varje medborgare som uppnådde myndig ålder (21), rik som fattig, även om det också fanns ett påslag för dem som fyllt 50 (10 pund/år) och/eller var gravt arbetsoföra (blinda, lama). Så man kanske kan säga att förslaget innehåller element av både medborgarlön, ålderspension och sjukförsäkring. Men det principiellt intressanta är argumenten för mb-delen av det, det är vad större delen av Agrarian Justice handlar om, varför man har rätt till en slags mb-transferering trots att man är ung och frisk och kanske t.o.m. rik; att det inte handlar om barmhärtighet eller en nådegåva från staten; att det handlar om en rättmätig ersättning för exproprierad natur, en kompensation för att man inte längre kan leva som jägare/samlare (i naturtillståndet), om man skulle föredra det, därför att samhällets lagar hindrar det (i synnerhet lagar som skyddar markägare)." http://louisep.com/node/653

Kicki Bobacka, Lund, som arbetat för Mp i många år liksom för medborgarlön, syndikalism, perma-kultur och mycket annat. Fortfarande starkt engagerad.

Henrik, debattör, Göteborg (henkeliduu.blogg.se) Han ser bland annat följande skäl till att införa medborgarlön: ingen skulle behöva stjäla för att överleva. Ingen skulle tvingas till prostitution för att ha råd att äta. Ingen skulle behöva tigga. Ingen skulle behöva "gå till soc". Han menar också att facket skulle bli mer eller mindre onödigt.

Lasse Ekstrand, författare, debattör, sociolog. Han är förmodligen Sveriges mest kände medborgarlönsförespråkare, genom sina böcker i ämnet från mitten av 1990-talet. I böckerna talade han om nivån 7-8000 kr per månad, och den nivån är fortfarande en riktpunkt i debatten. Han argumenterade också för lokal ekonomi, vilket är ett tema som många gröna återkommer till. I en artikeln för SVT Debatt (oktober 2009) skriver han: "Medborgarlönen är inte bara en arbetsmarknadspolitisk fråga. Det handlar om samhällets överlevnad, få det att hänga ihop. Ett anständigt samhälle värt namnet.... Inför medborgarlön - nu!" http://svt.se/2.35188/1.1717795/ Ekstrand har också roat sig med att skriva boken Varje människa är en konstnär, och med medborgarlön talar ju mycket för att det blir mer konst och att livsprojekten också i högre grad blir konstprojekt.

Charlotte Wiberg, skribent, fd Vänsterpartiet. Hon har framförallt gjort sig känd som sexliberal debattör, i stil med Petra Östergren, Magnus Betnér och Isabella Lund, men hon är också en varm anhängare av medborgarlön och har överlag vänsterliberala och radikalgröna åsikter. Driver en blogg som är välbesökt: http://kamfertext.blogspot.com

KarinMalin Ekström, ordförande JAK Medlemsbank. Hon är för räntefri ekonomi, medborgarlön, social ekonomi, grön omställning. En av hennes missioner är att avmystifiera ekonomin. I Nisse Hult skriver hon: "Vi måste avmystifiera ekonomin ochta ner nationalekonomerna på jorden. Det kan vi göra tillsammans. Det handlar helt enkelt om hushållning med resurseroch samspel mellan människor inom de ekologiska ramarna. Svårare än så behöver det inte vara." 

Jan Sjunnesson, filosof, pedagog, journalist, rektor mm. Sjunnesson förespråkar medborgarlön och arbetsdelning, och det har han gjort i egenskap av vänsterpartist och sedermera socialdemokrat. Dessutom förespråkar han harm reduction i drogpolitiken, vilket åtminstone jag tolkar som grönt.

Sen har vi förstås också statsvetarna Simon Birnbaum och Per Jansson som doktorerat på medborgarlön, liberala nationalekonomer som Mattias Lundbäck (som föreslagit nivån 6000 kr), Andreas Bergh mm. Mattias och Andreas skulle kunna komplettera det eko-radikala perspektivet med ett liberalt perspektiv i en kommande medborgarlönsregering. Vi har slutligen också författaren och journalisten Göran Rosenberg, som enligt egen utsago är för medborgarlön. Han skulle också kunna komplettera det gröna med ett socialliberalt perspektiv.

Jag fyller på med fler personer efterhand. Tipsa gärna t ex om strategier inför valet 2010, nivån på medborgarlönen, övriga tankar mm.

Demokraten Dennis Kuninich är kompis med nyliberalen Ron Paul. De driver tillsammans kravet på granskning av Federal Reserve, men de har komplett olika visioner om hur framtidens system borde se ut. Ron Paul vill ju att alla pengar skall kopplas till guld och införa sk free banking. Kucinich förespråkar ju "ellenomics", dvs en lösning i stil med Ellen Browns. Dessutom har de komplett olika åsikter om inrikespolitik. Borde det inte vara krig mellan dem? Men, näppseligen, och kanske beror det på att det råder en ömsesidig respekt mellan dem. Den har sannolikt utvecklats bland annat eftersom det ofta varit 233 som röstat för krig mm i Kongressen och bara två som röstat emot, Kucinich och Paul.

"Kucinich isn't president for one very simple reason. Corporate America can't seem to purchase the man's vote. He stands up too much for the average American, and not at all for corporate interests. Unfortunately, that is tantamount to political suicide in this country. A successful politician must only put up the PRETENSE of working on behalf of the people, but he must REALLY work for corporate powers or he will never be elected."

alphacause, http://www.youtube.com/watch?v=qYWWBwf2wHE&feature=fvst

 Apropå regionindelningen

så kommer här mitt förslag...

Länsindelningen är förlegad, men förslagen som hittills presenterats har inte precis lockat allmänhetens intresse. Så därför blir den nya regionindelningen något som politikerna diskuterar, men inte folk i allmänhet. Jag vill därför bidra genom att på mitt sätt göra regionindelningsfrågan lite roligare. Här är mina grundtankar.

För det första, regionerna skall ha minst 250 000 invånare. Det har bland annat med vård, utbildning och infrastruktur att göra.  Undantag kan dock göras för Halland och Gotland.

För det andra, namnet på varje region skall vara kreativt. Det går till exempel inte att kalla den nordligaste regionen för Norrbotten eftersom regionen består av Norrbotten, Västerbotten och Örnsköldsvik.

För det tredje, varje region skall ha ett eget parlament. Regionparlamentet bör i normalfallet förläggas till någon av regionens större städer, men det är inte helt nödvändigt. De regionala parlamenten bör på sikt få möjlighet att ta över frågor från Riksdagen så att regionerna utvecklas i olika riktningar. Detta har med demokrati att göra.

För det fjärde, varje region kan också vara uppdelat i mindre regioner.

För det femte, varje region får rätt att trycka egna pengar, och hur mycket pengar som skall tryckas skall diskuteras i det regionala parlamentet. Räntan från lånen som den regionala folkbanken ger skall gå till offentliga verksamheter som kommer allmänheten till del. Inspiration från delstatsbanken i North Dakota samt det koloniala banksystemet i Pennsylvania. De regioner som vill kan också använda sig av demurrage eller hålla fast vid det fraktionella banksystemet.

1. Nordriket, bestående av Norrbotten, Västerbotten och Örnsköldsvik. Anledningen till att Örnsköldsvik kommer med i den här regionen är mycket tack vare att Umeå och Örnsköldsvik pga kort avstånd, universitet, sjukhus med mera har naturligt samarbete. Nordriket delas upp i fyra delar, Nordlappland, Sydlappland, Umeland och Luleland. Regionparlamentet förläggs till Skellefteå. Med snabbtåget tar sig kustborna dit på en dryg timme och de flesta bor ju trots allt efter kusten.

2. Mittriket, bestående av Jämtland, Härjedalen och Västernorrland utom Örnsköldsvik. Denna region har redan utvecklat samarbete, bland annat genom Mittuniversitetet, och därav även namnet Mittriket. Regionparlamentet förläggs till Sundsvall. Jämtland får dock givetvis behålla sin särart och identitet.

3. Gävle-Dhala, GDH eller Godala, bestående av Gästrikland, Dalarna och Hälsingland. I studentsammanhang kallas regionen ofta för Gävle-Dala och samma sak med regional-TV. Inte att förglömma Gävle-Dalas curlingförbund. Godala känns dock som ett mer kreativt namn på regionen, som dessutom rimmar bra på Vädala. Falun är i vilket fall en lämplig regionhuvudstad.

4. Vädala, som består av Värmland och Dalsland. Regionen blir befolkningmässigt en av de mindre, men de kommer i allafall upp i 250-300 000, och det räcker. Parlamentet förläggs naturligt till Karlstad.

5. Hallonberga Detta är naturligtvis Halland, men om det blir folkomröstning i någragrannkommuner som går över till Halland så tycker jag att det finns skäl att fundera på ett lite roligare regionnamn, och då tycker jag Hallonberga låter väldigt smakligt. Det blir nog bra för turismen också. Hallonbergen ligger visserligen i Stockholm, men det är annan stavning, så det blir nog inga problem.

6. Smekinge bestående av Småland och Blekinge. Blekinge har liksom Halland tvekat länge om de skall vara i lag med Skåne eller Småland. Mitt förslag är att de går i lag med Småland, för Skåne har tillräckligt med undersåtar i allafall. Smekinge är förresten ett av de regionnamn som jag är mest nöjd med, det smeker så bra. Ett namnförslag som jag lurat på också är dock Smökinge, där ö-et i så fall skulle tydliggöra att Öland också hör till regionen. Smökinge kanske inte är lika lent som Smekinge, men man kan ju associera till rök och runsten, alltid något.  

7. Skåne (Skåneland) Den regionen säger väl sig själv? Det är alltså Skåne. Parlamentet kan exempelvis förläggas i Höör, som ligger någorlunda mitt i. På en knapp timme tar man sig dit från Skånes alla hörn, i stort sett. Observera dock att förslaget inte innebär att Skåne lägger vantarna på Halland eller Blekinge, någon måtta får det vara. Antingen får de nöja sig med detta eller ansöka om medlemskap i Danmark istället.

8. Svitjod, bestående av Mälardalsregionen, som uppdelas i Svitjod norra, Svitjod södra, Svitjod östra samt Stockholm Stad. För dem som inte är bekanta med begreppet rekommenderas Fredrik Lindströms bok. Av flera skäl, inte minst för att samordna kollektivtrafiken, tror jag att det är bra med en Svitjod-region, även om den av demokratiska skäl bör delas upp i dessa fyra under-regioner. Regionen får alltså fyra regionala parlament, Stockholm, Uppsala, Örebro eller Västerås samt Norr- eller Linköping. Svitjods fotbollslag skall givetvis heta Svitjod United och laget skall konkurrera med Barcelona om titeln världens bästa klubblag.

9. Gotland (Gottland) Befolkningsmässigt blir detta den klart minsta regionen, men det kan dock kompenseras genom samarbete med Svitjod alternativt Smekinge.

10. Västra Götaland (Väst-Gotland, Värglandet). Ja, det säger väl sig självt. Regionen släpper ifrån sig kolonin Dalsland och blir därmed mer lagom. Region-statens nya flagga kan gärna ha en ylande varg som huvudmotiv, eftersom vägdalingarna i framtiden antagligen är vargvänner hela bunten.

Mitt förslag om ett utvidgat Norrland som delas in i tre regioner stöds av Norrlandsförbundet. Ett utvidgat Norrland är "ett naturligt sätt att samla skogslänen som delar karaktärsdrag såsom exempelvis gleshet och långa avstånd samt har gemensamma historiska och kulturella inslag". Jag håller också med dem om behovet av ett gemensamt norrlandsforum för samverkan och samarbete. Jag har även sett flera debattörer som förespråkar en Svitjod-region (även om de inte använder det namnet, än i allafall).

Norrlandsförbundets betänkande: http://www.norrland.info/aktuellt.asp?arkid=807&visa=Uttalanden

Kommentarer?

Det här är 14 bubblor genom historien. Längst ner till vänster ser ni tulipanbubblan, sen kommer Mississippibubblan, järnvägsbubblan, Floridabubblan, 1929-bubblan, Poseidonbubblan, guldbubblan, japanska bubblan, dot.com-bubblan, fastighetsbubblan, oljebubblan och nuvarande finanskris. Jag tror att det finns åtminstone dubbelt, eller tre gånger så många, även om man bara tar med de största. Inte minst har de ju glömt den tyska 1923, Argentina liksom andra sydamerikanska länder samt Zimbabwe. Knäckfrågan är dock denna: Är bubblorna orsakade av politiker som kommit åt sedelpressen eller är de orsakade av privata banker?

Han säger i videon att USA:s skatteintäkter bara räcker till två saker. Räddningspaketet till bankerna och militärutgifterna. Alla andra utgifter som staten har, såsom skolor, vägar, sjukhus, forskning med mera - måste staten låna för att finansiera. Det är ett sätt att se på saken. Ett annat sätt att se på saken är att staten först använder sina skattepengar till skolor, vägar, sjukhus, forskning med mera. Sen är pengarna ganska slut, För att finansiera räddningspaketet till bankerna så lånar de först pengar av bankerna, för att sedan ge tillbaks pengarna till bankerna, med den andra handen. Och för att sen också finansiera kriget i Afghanistan så lånar de lite till. Som grädde på moset så inför Federal Reserve villkor för statens lånande. - Ni har så dålig ekonomi, ni är så skuldsatta, så vi måste faktiskt bli strängare när vi lånar ut pengar till er. - Jo, men anledningen till att vi är så skuldsatta borde väl ni veta. Det var ju ni som tog emot en biljon häromdagen.

För er som föredrar engelska

"Public opinion has been misled. The US government is in a sense financing its own indebtedness: the money granted to the banks is in part financed by borrowing from the banks. The banks lend money to the government and with the money they lend to the government, the Treasury finances the bailout. In turn, the banks impose conditionalities on the management of the US public debt. They dictate how the money should be spent.

Michel Chossudovsky, Global Research, Montreal, September 17, 2009

"Have too many claims been made on the future?"

"If so, will we face inflation or defaults?"

Exempel där M0 är 200 dollar och reservkravet är 50 procent. Då blir M1 400 dollar. Om reservkravet varit 10 procent hade M1 varit 2000 dollar. De talar också om government IOU ("I owe You") och det är statsobligationer de talar om då. Treasury är finansdepartementet, vilka ger ut dessa. I slutet av videon tar de exemplet att Federal Reserve trycker 100 nya dollar (sedeltryckeriet). Sen tar de dessa 100 fräscha pengar och köper statsobligationer från en kille i Arizona, eller var han nu sitter och gömmer en statsobligation i madrassen. Vad händer då? Jo, killen får 100 dollar istället för ett papper. Dessa dollar sätter han in på banken. Insättningen gör att M0 ökar från 200 till 300 och M1 ökar från 400 till 600 dollar. Det Fed gör då de trycker pengar är alltså att ge pengarna till bankerna, som använder dem som reserver för att skapa mer lån till allmänheten. I verkligheten ökas dock penningmängden mycket mer pga reservkravet är 10 omkring 10 procent för vanliga lån (och 0 procent för lån till kommuner, stater osv, som har beskattningsrätt).

Källa: http://www.ritholtz.com/blog/2009/11/what-backs-the-buck/

Fråga 1: Betyder det här att Federal Reserve tryckte pengar utan att kräva att staten skriver på skuldförbindelser till Federal Reserve på hela beloppet i slutet av 2009?

Svar? Nja. Det betyder snarare att Fed lånade ut en massa pengar direkt till finansföretag, banker och sådant. Skillnaden mellan att låna ut till regeringen och att låna ut till finansföretag är att lån till regeringen är säkrare, eftersom de backas upp av en beskattningsrätt. De finansiella företagen utgörs mest av osäkra derivat. Men å andra sidan så betalar aldrig staten tillbaks principalen på sina lån (utgivande av statsobligationer). Huruvida bankerna gör detta vet jag ej.

Fråga 2: Vad betyder egentligen det röda, gröna och blå fältet?

 Svar: Det röda lär betyda lån till derivat-förgiftade finansiella företag.

Ett lärorikt skuldspel, som visar amerikanernas skuldsättning genom livet. Det skulle säkert kunna göras ett likartat om svenskars skuldsättning, som också skulle visa hur mycket extra vi betalar för hus, bil, konsumtion med mera om man också räknar in räntan på lånen. Och hur mycket extra vi jobbar bara för räntans skull. Fast det är förstås tveksamt om vi slår amerikanerna som i genomsnitt betalar 600 000 dollar i ränta, dvs över fem miljoner kronor. Inte undra på att de klagar på att de är fattiga. För de som vill forska i det här finns länkar på själva spelet (om ni förstorar så ser ni).

Snubblade på en intressant artikel häromdagen, skriven i september i år. Den handlar om att Federal Reserve så totalt dominerar nationalekonomin att verklig kritik av centralbanken blivit liktydigt med att riskera karriären. De har faktiskt utövat ett dominerande inflytande i mer än tre decennier. Det är en undersökning av Huffington Post som funnit detta. De fann bland annat att Federal Reserve utövar kontroll över de akademiska ekonomerna genom sin relation med gatekeepers. Exempelvis är publicering i tidskriften Journal of Monetary Economics ett måste för ekonomer som vill göra sig ett namn. Mer än hälften av redaktionen är avlönade av Federal Reserve. Resten har blivit avlönade av Federal Reserve tidigare. Och det är inte helt enkelt, i praktiken omöjligt, att publicera en Fed-kritisk artikel i en tidskrift vars redaktör är betald av Federal Reserve. De fann också att Federal Reserve budgeterat 433 miljoner USD för akademisk forskning. Dessa pengar går till ett begränsat antal ekonomer som är tongivande, och Fed-positiva, inom nationalekonomin. De fann även en hel del annat intressant, och artikeln kan läsas i sin helhet här: Priceless: How the Federal Reserve bought the economics profession

De pengar som bankerna skapar ur luft stjäl värde från de redan existerande pengarna. Det är alltså inflation de skapar, dvs en dold skatt. De tar också upp att Money is Debt. Ju mer pengar det finns, ju mer skuld finns det, och tvärtom. Om alla skulle betala tillbaks sina skulder så skulle det inte finnas några pengar. Videon tar även upp problemet med ränta. Skulden är alltid större än mängden pengar som skapas av bankerna. Det är därför skulden hela tiden måste ökas.

Vad ska vi göra med alla pengar som vi får över när dagens banker skrotats och vi istället infört en Folkets Bank (ja, och som förstås använder moderna principer för att hitta en bra balans på hur mycket pengar som trycks in i ekonomin)? Alternativt ett system som har demurrage som grund. Ja, varför inte bygga den där rymdhissen som alla snackar så mycket om, som skall underlätta för resor till andra solsystem. Eller varför inte vindkraft och anständiga löner till vårdbiträden och gatsopare i Malawi? 

Allt startar med att staten säger ok, här har ni ett papper där det står att vi är skyldiga er si och så många miljarder, en s.k. obligation, och vi lovar också att betala si och så mycket ränta varje år. Please... kan ni trycka lite riktiga pengar, för de papper som vi trycker är inte riktiga pengar. Vi kan inte lova att betala tillbaks principalen, men räntan kommer ni att få varje år, eftersom vi har skattebetalare som backar upp oss. Fast man kan ju i och för sig också börja med att beskriva hur affärsbankerna gör när de skapar pengar ur luft. Med andra ord: fractional reserve banking. Eller med medeltidens guldsmeder, som är ursprunget till dagens banksystem. Eller med Rothschild-storyn, eller med Federal Reserve Act, eller Trollkarlen från Oz...

Är det troligt att vi kan lösa krisen genom att öka skuldsättningen. Nej, lösningen är att vi utbildar oss, bland annat genom att läsa Trollkarlen från Oz med nya ögon, läsa om Jekyll Island och Federal Reserve Act, läsa Ellen Brown med flera, försöka fatta hur mycket en biljon dollar egentligen är. Och sen säga till bankerna att nu får det vara nog. You are fired.

"We are not just giving the money away, we are borrowing it to give it away" (apropå hur politikerna, ekonomerna och bankerna "löst" finanskrisen)

Rotschild ägde nästan hela världen under 1800-talet. De var väldigt rika. De är fortfarande toppspelare i den ekonomiska serien, och då tror jag inte att jag har sagt för mycket...

Apropå hur mycket som vi skattebetalare nyss betalat till bankerna, eller vem det nu är som i slutändan som får betala, så kan man fråga sig hur mycket en amerikansk trillion (en svensk biljon) egentligen är? Det är den summa som man skulle få om man staplade 11 mil med tusendollarssedlar ovanpå varandra. USA, EU med flera har bestämt att det var värt ett antal sådana staplar att rädda bankerna, och så mycket var det värt att inte demokratisera penningsystemet. Hur mycket glass skulle man inte kunna köpa för de pengarna?

Hur var det nu igen? Jo, arbete är viktigt och arbetslinjen är därför viktig. Arbete betyder välfärd och välfärd betyder arbete. Arbetslinjen betyder välfärd och arbete. Arbete ger tillväxt och tillväxt ger arbete. Inget får överges. Det är den svenska modellen. Alla är så rörande överens, så det känns nästan brottsligt att ens visa den här videon, där alla är kungar, oavsett om de arbetar eller står till arbetsmarknadens förfogande eller inte. Vi är alla kungar, och som kungar skall vi alla ha kunglig rätt till apanage. Detta folkets apanage skall komma från avskaffandet av dagens bidragssystem, från utjämnandet av de fria luncher som idag fördelas ojämnt, samt från det faktum att naturresurserna, och liknande, tillhör alla.

Den underbara Trollkarlen från Oz skrevs av Frank Baum vid förra sekelskiftet. Det är en klassisk amerikansk saga, vissa säger att det är den första klassiska amerikanska sagan överhuvudtaget. Men få känner nog till att det också är en allegori för behovet av penningreform.

Plåtman representerar industriarbetarna, fågelskrämman är givetvis bönderna och verklighetens motsvarighet till det fega lejonet är ingen mindre än Populistpartiets William Jennings Bryan, som kämpade med näbbar och klor för kolonliernas rätt att ge ut egna pengar. Dorothy är den arketypiska amerikanska flickan. De onda häxorna är bankirerna, särskilt på Wall Street.

Den gula tegelvägen är en symbol för guldmyntfot. Silverskorna, som i filmen bytts ut mot röda skor, symboliserar Populistpartiets lösning på penningfrågan. Lägg också märke till att Dorothy, då hon skall komma till sitt rum i Smaragdstaden, måste gå upp för "7 korridorer och uppför 3 trappor". Det syftar på "brottet av 1873", då bimetallism förbjöds och ersattes av en exklusiv guldstandard. Det var för alla populister ett bevis på att Kongressen och bankerna var i maskopi.