medborgarlön USA:s centralbankshistorik Bank for International Settlements Modern Money Mechanics 

Såhär skrev språkröret Peter Eriksson efter miljöpartiets kongress 2005:

”Mot slutet blev besluten alltmer underliga för en bred allmänhet. Förbjud cirkus, avköna personnummer och att man ska kunna välja kön och namn är frågor som av många upplevs som extremt perifera eller bara konstiga. Men de tunga besluten där partistyrelsen fick stryk eller gav med sig, och som påverkar debatten och bilden av oss i större utsträckning, är medborgarlön och att avskaffa räntan. De två frågorna kommer att hänga kvar och förfölja oss under lång tid.”

Jag håller inte med. Miljöpartiet har lyckats att styra bort från dessa frågor utan att tappa så många av systemkritikerna, trots lite grymtningar här och där. Kanske kan Miljöpartiet till och med bli ett stabilt 15-20-procentsparti när de här frågorna slutar att gäcka, och dra ned, partiet. Fast då antar jag att det kommer något annat parti eller rörelse som driver frågorna istället, om debatten inte skall stagnera. Typ ett nytt grönt parti, eller något nytt eko-liberalt parti eller nätverk. Huvudorsaken till att så inte redan har skett i stor skala är att kritikerna är splittrade i smågrupper och att många, trots allt, får några tusenlappar i inkomst från partierna, och därför fortsätter att engagera sig där, för att klara den egna ekonomin.

Republikanen Ron Paul är "sponsor" till HR 1207, men det finns också 317 "cosponsors". Dessa är både republikaner och demokrater och nedan ser ni de 18 första.

 För att HR 1207 skall gå igenom, och Federal Reserve bli mer transparent, verkar krävas sex steg. De två första är redan tagna.

	Introduced	Feb 26, 2009
	Referred to Committee	View Committee Assignments
	Reported by Committee	...
	House Vote	...
	Senate Vote	...
	Signed by President	...

Det sista steget är, som ni ser, att presidenten godkänner lagen.

För mer detaljer och texten i sin helhet se http://www.govtrack.uscongress/bill.xpd?bill=h111-1207

SE UPP FÖR INFLATIONSMONSTRET!

SE UPP FÖR STATER SOM VILL HA KOLL PÅ SIN CENTRALBANK!

GILLA STATER SOM LÅTER SIN CENTRALBANK STÅ FRI FRÅN DEMOKRATIN, FÖR POLITIKER KOMMER ALLTID ATT VILJA TRYCKA FÖR MYCKET PENGAR.

GILLA ECB, SOM HAR FÅNGAT INFLATIONSMONSTRET OCH STOPPAT HONOM I EN LITEN BURK.

ELLER?

Hitler finansierade full sysselsättning utan guld. Hur var det möjligt... när resten av världen hade 25 procents arbetslöshet? Han använde ett räntefritt banksystem, thats a clue.

Han har rätt i att Federal Reserve behöver underställas demokratin och att det skulle behövas mer insyn. Det är det som HR 1207 handlar om. Huruvida han har rätt i resten, dvs att pengar skall vara guld eller kopplade till guld, tål att diskuteras.

UTDRAG FRÅN DEBATTEN PÅ ELLEN BROWNS BLOGG

(nedskuret, förkortat, viktiga saker med färg etc)

Gordon Arnaut, on October 26th, 2009 at 5:24 pm Said:

One school says that the only way to create money should be to inject it into the economy directly as grants and such. I agree there is a place for this. However,

in a reformed money system where the sovereign state is the only issuer of money, creating new money by way of new loans is perfectly fine — provided the loans are interest-free. I think this is the crucial point.

If interest is charged, we will start entering the whole debt cycle anew — regardless if the issuer of money is the state. The problem with interest is that it is perpetual.

It is important to look at this in terms of the real economy. Does the real economy also increase in value with the passage of time? Absolutely not. The real economy CANNOT grow ad infinitum.

Some argue that the whole consumer credit bubble that just collapsed was created for only one reason — to provide the growth that this debt-interest monetary system requires, like a drug addict requires a fix. Do not forget we are talking about a Ponzi scheme here. That is what perpetual growth means.

They inflated the economy with lots of easy credit, so the hapless consumer would spend, spend, spend. The new debt money requires even MORE growth, just to pay the interest. That is the problem. But what happens when the inevitable happens, when there is no more growth left to be had... ?

The collapse of the banking system will mean the collapse of the corporate system which depends on a revolving door of credit. Unfortunately we have allowed our entire food supply system to be snatched out of the hands of local, family-based producers — and it is now entirely in the hands of the corporate sector. When the credit system inevitably collapses and the corporate system that depends on credit as its life-blood follows suit, what happens to our food supply?

The bottom line is that monetary reform can only work if the new state-owned money-creation utility provides loans interest free. There can still be a place for private money lending, provided they actually lend real money — ie, 100 percent reserve. They can charge interest if they like and there may be some who will avail themselves of it. Good for them.

Ellen Brown, on October 27th, 2009 at 5:31 pm Said:

My view would be, it´s okay if money is lent into the system so long as it is lent by a publicly-owned bank, EVEN IF the money is lent at interest.

To come up with the interest, you just need to allow the state to issue some money that is NOT lent but is spent directly into the system. Thus: you create $105. You lend $100 at 5% interest and spend $5 on the government’s budget. $105 is now out there circulating in the system, which can all come back as principal and interest. You don’t have to print any more, creating a bubble or pyramid scheme; you can lend the same $100 and spend the same $5, ad infinitum. If they were 30 year loans, you would want to print $200, lend $100 and spend $100, since the interest compounded annually would equal the principal (roughly)

Den enkla lösningen vore att säga att bankerna inte får, eller inte borde, låna ut pengar till fattiga människor. Det är ungefår det som är kontentan av den nyliberala kritiken. Och till viss del är det sant, fattiga bör avstå från att låna för lyxkonsumtion, även om det förvisso drabbar producenterna av lyxprodukter (bilar mm). Men bör de också avstå från att ha en lägenhet? Det är inte lika självklart.

Dessutom, om inga fattiga människor skuldsätter sig, blir det inte för lite pengar i ekonomin då? Sambandet som gäller är att sänkt ränta är som en gaspedal, då vågar folk låna pengar, och därmed kommer pengar in i ekonomin, som gynnar alla olika företag och ekonomin som helhet. Om alla som är fattiga slutar att låna pengar, för att det är dåligt för dem själva att skuldsätta sig, då blir ju effekten att det blir svårare för en massa företag, vilka är beroende av att det finns pengar i ekonomin, som nu alltså inte finns längre pga de fattiga slutat att skuldsätta sig. Den svåra ekvationen med nuvarande system är alltså att det som är dåligt för individen (att skuldsätta sig) är nödvändigt för ekonomin som helhet (för annars finns inga pengar i ekonomin, och då blir det väldigt lätt en negativ spiral, arbetslösheten ökar, Sverigedemokraterna kommer in i Riksdagen osv)

Som jag ser det så är det som händer nu att Riksbanken och affärsbankerna kör med låga räntor i syfte att söka trigga igång ekonomin. Dock verkar det som om 90 procent av den ökade penningmängden (pga räntan) går direkt till upprätthålla och öka priserna på bostäder. Om vi nu skall trycka in pengar i ekonomin, för att få igång densamma, hade det inte varit bättre om pengarna gått till företag istället, eller t.o.m. till medborgarlön (så att folk kan konsumera vanliga prylar i närområdet)? Hade det inte varit bättre med ett system som inte krävde att människor skuldsätter sig hela tiden, bara för att det skall finnas smörjmedel i ekonomin, så att varor och tjänster kan bytas?

Apropå kapitalkrav, dvs hur mycket pengar bankerna måste ha själva, mer eller mindre lättillgängligt, för att få ge kunderna lån på ett mycket större belopp, så är de såvitt jag vet följande:

För lån till stater och kommuner etc: 0 procent

För lån till andra banker (och bankgaranterade lån): 1.6 procent

Pantbrevssäkrade bostadslån: 4 procent

Övriga: 8 procent

Källa: Gustaf Sandberg, Basel II och dess betydels för regleringen av kapitaltäckningen i Sverige, Juridiska fakulteten i Lund, 2005.

Det betyder att bankerna i princip kan låna ut ett oändligt belopp till kommuner och stater utan att de själva har en enda krona. Det som sätter stopp är alltså enbart att kommuner och stater har en viss medvetenhet om att det kostar att skuldsätta sig hos affärsbankerna pga räntan. När de beviljar ett (pantsäkrat) bostadslån på en miljon så behöver de bara ha 1/25 av beloppet själva osv.

Dock har Ellen Brown förklarat att i USA så är dessa minimala reservkrav dessutom halvt förlegade, eftersom bankerna kan trixa på flera sätt för att få ihop reserverna. De kan t.o.m. få pengar direkt från centralbanken för att reservkravt skall uppnås.

Generellt sett så kan man säga att bankerna idag kan låna ut nästan hur mycket som helst, och gör så också, så fort de har hittat en kund som de finner någorlunda kreditvärdig. Och de menar ju som bekant att folk som äger hus, som på papperet är värda 1, 2, 3, 4 miljoner - alltid är kreditvärdiga, pga huspriser tenderar att stiga.

Modern Money mechanics är en guldgruva för den som vill förstå hur banker skapar pengar ur luft och varför det är fel. Skriften är utgiven av Federal Reserve och den börjar såhär:

The basic purpose of this booklet is to describe the basic process of money creation in a "fractional reserve" banking system. The approach taken illustrates the changes in bank balance sheets that occur when deposits in banks change as a result of monetary action by the Federal Reserve System - the central bank of the United States. The relationsships shown are based on simplifying assumptions. For the sake of simplicity, the relationships are shown as if they were mechanical, but they are not, as is described later in the booklet. Thus, they should not be interpreted to imply a close and predictable relationship between a specific central bank transaction and the quantity of money.

The introductory pages contain a brief general description of the characteristics of money and how the U.S. money system works. The illustrations in the following two sections describe two processes: First, how bank deposits expand or contract in response to changes in the amount of reserves supplied by the central bank; and second, how those reserves are affected by both Federal Reserve actions and other factors. A final sector deals with some of the elements that modify, at least in the short run, the simpel mechanical relationship between bank reserves and deposit money.  

What is money?

If money is viewed simply as a tool used to facilitate transactions, only those media that are readily accepted in exchange for goods, services and other assets need to be considered. Many things - from stones to baseball cards - have served this monetary functions through the ages. Today, in the United States, money used in transactions is mainly of three kinds - currency (paper money and coins); demand deposits (non interest-bearing checking accounts in banks) and other checkable deposits.

Sedan kommer texten förstås in på M1, M2 och M3. (läs på wikipedia om ni glömt).