Fredrik Rönn (c)

Där filosofin, tekniken och politiken möts

Om riskkapitalet i Norrland

Av , , Bli först att kommentera 2

I dagens VK (20/11) skriver Ola Nordebo träffsäkert om Maus Olofssons initiativ till Investeringsfonden för företagande i Norrlands inland. Mycket bra om placebo och riskerna med detta statens agerande.

Vad jag skulle vilja tillägga är just risken med få stora aktörer när det gäller riskkapital. Detta gäller oavsett ort, dvs jag tror det gäller för såväl inlandet som Umeå som övriga orter söderöver eller för all del i utlandet.

Om riskkapitalet är avhängigt någon eller några få aktörer så innebär det att beslutsunderlagen och beslutsmodellerna för dessa aktörer för det största genomslaget när det gäller en bygds framtid och tillväxt. Och, som alla vet, så är det ingen förunnat att ha den samlade informationen eller förmågan till den bästa analysen av vad som skulle kunna löna sig i form av affärer.

Det är det som är det fina med naturen och Darwin, och på samma sätt det fina med många små riskkapitalister och småföretagande. De som finner en affärsidé, en nisch i företagsnaturen, kan utnyttja den. Kapitalisera på den, och med tiden återinvestera i nya eller andra verksamheter. Många små krafter lägger var sina pusselbitar i något som bildar den stora helheten.

Det är de förutsättningar som befolkningstätare bygder har, och som jämfört med Norrlands inland ser gynnsammare ut.

Det som saknas, eller i alla fall skulle kunna bli betydligt bättre, i Norrland är just denna attityd och vana att investera sparpengar i lokalt företagande. Hur många vanliga människor här gör just detta? Hur många är delägare i någon lokalt förakrad firma? Hur många väljer detta i stället för att spara sina slantar i någon av de stora fondförvaltarnas gigantiska bulk?

Det tror jag vore något att jobba med framgent, för när det känns naturligt för människor att spara i sin hembygd, så kommer företagandet på orten att kunna dra nytta av det och alstra den efterlängtade ekonomiska tillväxten. Då kommer de många små arterna att få styrkan att finna de nischer som ett fåtal stora hökar ej förmår att uppmärksamma.

I en sådan miljö, där vanan att söka riskkapital hos allehanda privatpersoner blivit stor, kan en extra ekonomisk muskel i form av investeringsfonder för större ändamål göra ett alldeles utmärkt jobb.

Jag tror att initiativet med investeringsfonden är jättebra, men för att den skall ha rätt förutsättningar att verka tror jag också att klimatet med lokalt ägande och företagande behöver utvecklas mer. I detta behöver politiken spela en roll, och jag tror därför att fler bra steg mot ett företagarvänligt samhälle behöver tas. Dvs mer av centerpolitik.

Omoralen i Vilhelmina

Av , , 4 kommentarer 21

Socialdemokraternas övergrepp i Vilhelmina kan ingen politiskt intresserad människa bortse från dessa dagar. Det är naturligtvis inte lätt att göra en analys utan att ha varit där, men tidningarnas referat samt diverse olika uttalanden tycker jag ger en del saker att fundera över.

1. Anta att Vilhelminas ledande socialdemokrater liksom jag (ganska nybörjare i politiken) inte kände till att man kan begära proportionella val under kommunfullmäktige. Vilket professorn i statsvetenskap Anders Lidström påpekar i dagens VK.

I sådana fall bröt man mot gällande praxis, vilket kanske inte är ohederligt, men synnerligen omoraliskt.

Tänker man efter så bör naturligtvis en mekanism finnas som kan förhindra just sådana situationer som den aktuella. Annars skulle majoriteten i varje kommunfullmäktige systematiskt kunna nominera vem som helst (marionetter?), och välja dessa att representera oppositionen. På alla poster. Finns någon som tror att detta var meningen?

Meningen med representativ demokrati är ju att folket väljer sina representanter. inte att folket väljer en majoritet som sedan väljer ut övriga representanter.

2. Anta att Vilheminas ledande socialdemokrater kände till att denna möjlighet finns. (Vilket man borde kunna anta eftersom där finns rutinerade politiker). Då tycker i varje fall jag att det är mycket ohederligt att dels nominera personer i andra partier, och i synnerhet att klubba igenom detta beslut utan att informera om att möjligheten finns att begära proportionella val.

Ärdet på det viset, tycker jag man betett sig lika fult som vissa telefonförsäljare som skinnar stackars konsumenter med hänvisning till att "de borde ju vetat bättre". I så fall är det hästhandlarfasoner. Kan man vinna på tveksamma metoder så drar man sig inte för att använda dessa.

Inte olagligt kanske, men moraliskt helt förkastligt menar jag.

Vem vill arbeta tillsammans med dessa människor, som bevisligen försöker lura motståndarna? Jag känner flera schyssta socialdemokrater, som jag inte kan tänka mig gillar att förknippas med detta. Ändå finns det flera som utan att tveka uttalar sig i denna soppa och tycker att (s) och (v) här gjorde rätt.

Ser ni inte likheterna?

Hästhandlare, företag som skickar bluffakturor, telefonförsäljare som prackar på konsumenter något de inte önskat, dopade idrottare, etc etc.

Moraliskt förkastligt. Sanna mina ord.

Låt oppositionen formera sig själva. Låt demokratin jobba. Låt rent spel regera.