Fredrik Rönn (c)

Där filosofin, tekniken och politiken möts

Fördelen med småskaliga verksamheter

Av , , Bli först att kommentera 1

I stora bolag och verksamheter finns oftast ganska tydliga affärsplaner på olika nivåer. Detta behöver man ha för att kunna styra sin verksamhet och dra nytta av sina skalfördelar. Då är det väldigt svårt att närvara i andra nischer än de man planerat för, även om möjligheter dyker upp.
Detta är ett dilemma med de stora organisationerna, och om större företag överlagt överger en del små nischer som skulle kunna hysa en del verksamheter så behövs mindre aktörer som kan muta in dessa nischer.
Men om då politiken är utformad med tanke på stora och resursstarka företag och organisationer, och viljan att driva små företag är för liten, så kommer dessa mindre nischer kanske att lämnas. Med mindre nischer menar jag då både geografiskt, men även erbjudandemässigt, så dessa finns både på landet och i stan.
Centerpartiet vurmar just för de små företagarna och de små aktörerna, och vår åsikt är att dessa inte bara konkurrerar med de större utan även kompletterar dessa genom att man ofta nischar sig annorlunda. Både på landet och i stan.
Centerpartiet vill att reglerna ska utgå från små företag och anpassas efter de större, inte tvärtom.
Det betyder att det skall vara enklare att jobba med eget företag, och fler skall våga och kunna ta steget att driva egen verksamhet. Centerpartiet stoppade exempelvis förslaget om månadsrapporteringen för småföretag:
http://www.driva-eget.se/nyheter/skatt/smaforetagarna-slipper-manadsrapportering
Den som lämnar en anställning för att driva eget lämnar en plats för någon annan att ta. Detta tycker jag är mycket mer sunt och tilltalande än det friår som exempelvis miljöpartiet förespråkar. Har man arbetat i tiotals år, börjar vara erfaren och kompetent, men less på sin situation och önskar personlig utveckling så är det nog inte enbart ett friår man behöver. Man behöver helst av allt hitta något att jobba med som skänker mening.
Jag skulle vilja att man ser över möjligheterna för att minska tröskeln för de som redan är anställda att starta eget. Framtidens företagare tror jag man ofta skulle kunna finna bland dessa människor. Framtidens nischer hittar vi bara om det är många som söker. Robustheten i vår försörjning blir större om det är många aktörer.

Sharing economy, en variant av samfällighet?

Av , , Bli först att kommentera 1

I dagens VK (23/8 2014)diskuterar Ola Nordebo den trend som kallas sharing economy. Som vanligt en jättebra lördagskrönika, och Ola avslutar med att detta är någonting vi bör bejaka om balansen blir rätt.
Jag håller helt med om detta, och skulle vilja fylla på med en önskan om att man belyser detta i ljuset av andra samfällda tillgångar.
Iden är ju egentligen inte ny och skiljer sig principiellt inte så mycket från andra former av samverkan där många går samman för att uppnå något gemensamt större mål. Det är ju anledningen till att man har företag med delägare eller ekonomiska eller andra föreningar där man delar på en börda för den gemensamma saken.
Grundläggande för dessa samarbeten är att man har funnit att det behövs en grundläggande modell för hur makten över sådana gemensamma tillgångar hanteras. Vi har exempelvis aktiebolagslagen som reglerar hur ett företag hanteras, och även i små föreningar följer man en viss ordning för att hanteringen skall vara förutsägbar och schysst för alla inblandade. Utan dessa mekanismer kommer ofta lättlurade människor att luras, och slipade människor att kunna tillskanska sig makt på ett otillbörligt sätt. Där finns ett samhällsintresse.
Exempelvis crowd funding, som är lite mer projektinriktat än en klassisk ekonomisk förening, kommer säkert att ha en nisch. Men om anledningen till att använda crowd funding är för att det är för krångligt att använda förenings- eller företagsformen för gemensamma ändamål bör samhället fundera över varför det är så och om det behöver vara krångligt att driva verksamheter under de ordnade formerna.
I alla lägen är jag för att det skall vara enkelt att driva företag och föreningsarbete, en typisk centerfråga faktiskt, men som Ola pekar på behövs nog även en svensk översättning på detta fenomen.
Kanske det saknas en föreningsform för tillfälliga projekt? Som garanterar att sådana verksamheter sköts på ett schysst sätt för alla intressenter.