Den gamla höger-vänster-skalan i svensk politik är delvis föråldrad. Nutidens viktigaste konfliktyta är istället den som handlar om protektionism kontra delning.

I många olika sammanhang har vi sedan informationen blev lätt att finna och sprida, sett att det som gagnar oss mest är att dela istället för att hålla på saker. Det gäller inte bara information utan även olika typer av tillgångar. Vi:et vinner på att vi delar med oss av kunskap och tillgångar för att få en större summa av alltihopa totalt sett.

Den nya konfliktytan tycker jag ser ut att vara just mellan protektionism och öppenhet/mångfald, vilket yttrar sig i att idéer som handlar om att skydda det ”vi” redan har inom en viss gräns konfronteras mot idéer om öppenheten och mångfalden som något som berikar och skapar en större tillgång totalt sett på sikt.

Höger-vänster-skalan handlar ju mycket om makten bör ligga hos individen eller hos de gemensamma samhällsorganen, vilket enligt min mening är en annan konflikt.

I centerpartiet har vi varit tydliga med att det vore önskvärt med mycket makt hos och nära den enskilda människan. Det är den enskilda människan som ser möjligheterna för många bra saker och bäst kan få det lilla samhället att leva med sina initiativ. Stora strukturer tycker jag man skall ha endast där de behövs.

Centerpartiet har också varit mycket tydliga med att öppenhet och mångfald passar bra in med detta synsätt och att frågorna om humanism väger väldigt tungt.
Vi vill ha och behöver mångfalden och människorna för att med hjälp av de enskilda initiativen få ett helt land som mår bra i alla hörn.

Så, som centerpartist är det lätt att se de tydliga konfliktytorna mot såväl socialismen som sverigedemokraterna.

Idémässigt tycker jag att de är de stora frågorna inför nästa val.