Medelåldershumor…?

Av , , 2 kommentarer 6

Ska dricka kvällste med päronen. Dom kiknar av skratt. Dom är så trötta att deras frisyrer står på skaft. Pappa har lyckats skicka sms till bror i Miami. Han har skrivit ”Akta er för krickodilerna” Denna felstavning är tydligen hysteriskt rolig. Så rolig att jag är redo med hinken när morsan drar ner smulor i halsen och börjar hosta. Dom skrattar så att tårarna rinner. Å nu är tydligen diskusioner om livlinor lika roliga.

Måste bädda ner denna generation för natten!

//a

Havrekex och kalabalik…

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi har varit inneboende hos mina päron och suddat runt i julens anda. Upplever att dagarna skenat fram som en orkan med en son som bitvis varit som den frenetiska fågeln i Kalle Anka. Ena sekunden har vi byggt KRE-O, nästa spelat brädspel och därefter Need 4speed på PS3 för att sedan snubbla ut för att åka skrana. Vi har skrattat och vi har kramats. Vi har fräst och vi har gapat åt varandra (jag och sonen.. päronen fick ducka!). Det har helt enkelt varit jul i stugan.

Nu har sonen åkt iväg med sin far för att fortsätta jullovet på annan ort. Hos mina föräldrar ligger vi tre vuxna utslagna och känner oss smått nervös och förvirrade över lugnet som lagt sig. Tillochmed kisse ligger utslagen i sitt klätterträd.

Vad har mer hänt? Vi har somnat sent och vaknat ännu senare. Jag har ätit julskinka som jag haft betalt för att göra det. Vi har kampat vid frukostbordet över Faster K´s fantastiska havrekex. Idag efterlyste jag dom med väldigt anklagande ton när dom lyste med sin frånvaro i brödfatet. Päronen genomförde en gemensam raid däri och hittade en liten bit. Den lade jag beslag utan pardon. Det var dom godaste kex jag ätit! Å på julen då ÄTER man oavsett om gallgångarna tjorvar eller inte! 

Mellandagarna är här. Någon rea jagar jag inte. Istället har vi varit med kisse till veterinären. Nu inväntar vi -i sann vuxenanda-på andra delen i dokumentären om Palme. Otroligt intressant! Undertiden har kisse hunnit spy och mamam-ugglan fått flyga upp och sannera. Hon återvände senare till soffan och doftade handsprit så man undrat om hon badat i det. Pappa gummi-tarzan är förtvivlad över att vi ställt fram en godisskål på bordet…. för då måste han ju äta ÄNNU MERA… i desperat förtvivlan och ett ärligt försök att försöka att undvika godisskålen har han dragit fram sitt nya egna spel som han fått i julklapp. BRIO´s klassiska labyrintspel, där man skall ta sig igenom en lång bana med en stålkula genom att vicka och försiktigt köra slalom förbi hålen, kisse hjälper till. Även vuxna män kan bitvis vara precis som åtta åriga pojkar… 

Jag kör vidare med horisontalt läge, kollar tv och njuter av friden i stugan!

//a 

Minecraft trumfar pepparkakshusbygge

Av , , Bli först att kommentera 5

Denna ljuvliga söndag! Fjärde advent och ljusen paniktänt. Ringde sonens pappa och frågade hur läget var så härpå tredje advent och det var helt okej! Så kom vi båda på att det faktiskt är den fjärde advent! Det är lite rörigt nu, tidsmässigt! Har en vän i Australien, där är uppesittarkvällen snart slut, har bror med familj i Miami (jul a’la gagnam style) och dom har inte vaknat ännu till denna dag. Å här sitter vi liksom i mitten!

För att få tiden att gå fortare denna dag innan julafton var gummi-tarzan (aka morfar) inkallad för att koka knäck och göra pepparkakshus med oss idag. Han kom som tomten med termometer, spade och ett litet paket åt junioren. Ja, han kom och jag och min far har myst och pysslat i köket. Knäcken är kokad, peppakakshuset monterat…och sonen har vi inte sett röken av!

Han sitter med headset och lanar Minecraft med två andra jullängtande barn. Han är ett barn av tiden. Julpyssel och mysig gemenskap i all ära, han anser att det finns roligare och häftigare sätt att fördriva tiden. Det är första gången han lanar hemifrån, med headset. Dom kommunicerar via Skype. Jag har fått nytta av mina kunskaper it-pedagog och har i blixtens hastighet installerat X antal nya program på datorn för att möjliggöra den nya tidens interaktion!

Läste i familjemagasinet om föräldrar som inte deltar, prövar eller någonsin spelar dom spel som barnen spelar. Att 52% av papporna och 74% av mammorna aldrig spelar data- eller tvspel. Barnen lämnas ensam i den världen. Men att hänga vid fotbollsplanen går bra, det är accepterat! Jag har blivit kallad nörd så många gånger av andra föräldrar att jag tappat räkningen -Det tar jag som en ren komplimang. Min son är inte ensam i sin värld. Jag är med så ofta jag kan.

Denna dag, dan’ före dopparedan’ är min son och hans lanande vänner på väg ut på en expedition för att söka kor. Dom har fått planera utflykten genom att samla mat, trä, ull. Dom måste ha med tält, sängar, mat och facklor för att överleva och dom måste samarbeta! Snacka om äventyr och strategi.

Så data- och tvspel, i stället för att fixera vid TIDEN (för det är det enda fokus många föräldrar har) kanske fler skulle fundera på och sätta sig in i vad dom egentligen spelar, vad det går ut på osv. Man missar en hel del genom att vägra andra världar och andra tider!

Sonen är så glad och bubblande idag, han längtar till imorgon och han har kul med sina vänner på ett sätt som inte var möjligt när jag var liten. Jag hör deras resonemang där jag sitter i köket. Allt är gott i detta pepparkakshus. Min plan var inte att jag och min far skulle köra solo i köket, men jag och han fick en glad stund tillsammans och sonen fick vara med på campingexpedition. I köket kämpade vi mot det smälta heta sockret, sonen fightades mot zoombies och spindlar. Vi åt en macka och drack kaffe i köket och i spelets värld delade dom med sig av pumpapaj med varandra.

Vad kan jag annat göra än att älska kontrasterna?

Önskar alla en fin dag, oavsett vilken värld ni befinner er i!

//a

Dan’ före dan före dan före…

Av , , Bli först att kommentera 4

Igår hände det. Den där gnisslande övergången från härlig mysig juletid till plågsam lång väntan och vånda.Sonen kom hit och lade sig i soffan. Där låg han kataton och undrade vad han skulle göra. Han fick massor med förslag. Inget var roligt. Det var bara en sak som var roligt… Om det vore julafton imorgon.

Ja, det är ju svårt att fixa, det här med tiden och datum. Så jag fortsatte tålmodigt ge förslag och förklarade att tiden blir längre när man bara ligger och tittar i taket. Han suckade och suckade och jag kände pulsen börja stiga. Drives me crazy! Varför? För jag känner igen mig så in i märgen. Han är mig upp idagen. Ingen väntade på julafton som jag. December var olidlig enligt mamma-ugglan! Jag var odräglig och olidlig i min väntan och vånda. Att tomten ÄNTLIGEN kom var en form av exorcism i min plågade själ och på julaftonskväll gick luften ur och jag blev äntligen mig själv igen.

Tillbaks till gårdagen. Där han låg och såg Bored Beyond Belife i stora soffan. Tillslut sa jag, vill du ha den tråkigaste av alla tråkiga julklappar idag?! Han såg helt ställd ut. Jag sa att det egentligen inte var en julklapp men att jag slagit in den ändå. Han satt med ett mindre paket som såg ut som en smällkaramell i knäet och tittade förvirrat på mig. Men får jag verkligen öppna det här nu?!? Ja, svarade jag. Varsamt öppnade han paketet. Frågade än en gång om det verkligen var säkert. Ur paketet drog han fram en… Måttsats. Ni vet som man har när man bakar.

Vi bakar en hel del. Min nivå på aktivitet är lägre då jag är inne i ett skov av min PSC så att baka är en rätt lugn men ändå trevlig sysselsättning just nu OCH det får tiden att gå. Å vi har ingen komplett måttsats. -Kan vi baka?! frågade han ivrigt och drog in i köket. Han slet fram bunkar och bägare med vatten. Sedan satt han länge och måttade. Hur många tsk går det på en msk. Hur många krm går det på en liter. Han var överlycklig! "Mamma, det här är ju MATTE" Yes it is. Kanske kan vi roa oss med denna måttsats i väntan på tomten?

Jag vet att man INTE skall ge iförväg men jag är helt övertygad om att om han fått måttsatsen på julafton hade den inte skänkt samma nöje och underhållning som igår. Den minsta och mest banala sak kan ge glädje och mening till den som behöver avledning!

//a

Ääääntligen done…

Av , , 2 kommentarer 5

Ahhh! Vilken befrielse, ding dong pusslet är done! Har varit absorberad sedan det åkte fram i söndags. Har varit helt redo att banka fast bitar som suttit nästan rätt… Idag tittade sonen in och konstaterade att det nästan var klart. "-Jahapp, vad gör du med det sen då?" frågade han logiskt och gick iväg mot julfesten.

Synnerligen bra och relevant fråga! Ingen aning. Plockar ihop det och ger det vidare? Anyone? Kommer aldrig lägga detta igen… Pratade med livlinan och insåg att det är rysligt nära jul. Min tid tycks ha stannat när pusslet åkte fram.

…it’s christmas time ! 

//a

Pussel-träsket…

Av , , Bli först att kommentera 6

Sagt och gjort igår -Jag drog fram mitt pussel. Inköpt till fyndpris för länge sedan. Ramen var klar, ansiktet också och det mesta av dom rosa-aktiga bitarna. Bitarna var även sorterade (kolla bilden så syns påsarna!). -Ja för inte kan man lägga pussel bara "så där". Nej, jag är ju en extremt organiserad människa även där. Bitar sorteras efter nyanser, toner, mönster INNAN själva pusslandet börjar. Adventsljusstaken och fruktfatet åkte åt sidan och pusslet tog upp resten av bordet, nu jädrar skulle det läggas pussel.

Det är inte ofta jag lägger pussel. Men det händer. Jag satt således igår och stirrade på dessa bitar. Jag förstod direkt varför det inte blivit mer än bara en ram och dom mest uppenbara bitarna i detta obegripliga myller av färger, nyanser och jidder. Snabbt organiserade jag en ny pussel-strategi. Jag inrättade "stationer" runt bordet. Så när jag stirrat länge nog på en himla massa turkosa bitar, började jag stirra på rosa, för att skifta till svart-gröna bitar och därefter förflyttning mot dom vita. Skickade en bild till livlinan med texten "Mitt helvete"

Vid 21-tiden (!!!?!?!) insåg jag att jag absorberats in i pusselträsket. Det blir som en mani. Kändes rätt stolligt att sitta där i ett totalt upplyst kök, snurrandes och roterandes på stolarna. Rullade därför ihop allt för kvällen och började titta på en film –Illusionisten. Gick bra en stund men sedan blev jag smått rastlös. Bitarna tycktes skrika åt mig. Det var ju inte frågan om MÅNGA jag lyckats få på plats. Utan timmar av stirrande vändande och frustrerat konstatera att det där jävla pusslet är retsamt till max!

Sagt och gjort, med den fantastiska uppfinningen Pusselmatta (å att jag ens äger en sådan är ju smått stolligt -I know!) var det inga problem att breda ut hela projektet över golvet framför tv:n. Kvinna som jag är gör jag gärna flera saker samtidigt. Den förflyttningen gjorde att jag fick ut TRE bitar under restan av filmen! Jag var så irriterad och konstaterade att något måste ju vara FEL!!!! Jag stirrade på alla stationer av bitar Jävla pussel!!!!!!! Tur att filmen var riktigt bra!

Jag släkte ner, bortade tänderna och skulle bara ta ett glas vatten i köket… Men vad skådar mitt norra öga… Om du tittar på bilden så ser du några gömda apelsiner och ett paket fikon på fruktfatet UNDER en påse BITAR!!!!!! Ha ha ha… Jippiee… en hel påse bitar. Nu jädrar. Lamporna åkte på. Ny bricka slets fram och ut med bitarna. Jag kröp runt på alla fyra på golvet (vilken innerlig tur att min son inte behövde se detta!) å se där, där var exakt dom där bitarna jag sökt.

För det är ju så när man lägger ett sådant här pussel. Att från början känns allt väldigt obekant och rörigt men innan slut är man "du" med varenda bit. Man ser och och vet exakt vart just bit nr497 hör hemma (nu e dom ju inte numrerade men du fattar vad jag menar…). Nyanserna, mönster och annat skärper ens sinne till max. Så jag vet vad jag gör dagarna innan jul! Å ni som inte vet vad ni skall ge någon i julklapp, ge ett pussel. Det är oerhört mysigt att lägga pussel tillsammans även om jag är tacksam när jag kryper och svär runt golvet att ingen behöver höra mer än julgranen 🙂

 //a

3:e advent.. vad har hänt?

Av , , Bli först att kommentera 5

Igår surade jag hemma när alla andra roade sig på Refused.Inte nog med att jag fick hålla mig hemma därifrån, min frisör är dessutom tillfälligt emigrerad! (Tror inte han läser detta men OM så är fallet: KOM HEM!!!)  Så uttråkad, mitt i en film satte jag igång att tona håret. Min underbara frisör har försett mig med en sådan där pensel som HAN har när han smetar på färgen och tja.. det blev ju faktiskt betydligt lättare att göra det själv då! Följde noga hans anvisningar och med viss skepsis tog jag den lätt skimrande orangea färgen och smetade på. Undertiden fick jag glada sms från greenroom.

Sedan satt jag där i soffan med nytonat hår som INTE gick i morotsnyanser. Gick sedan i säng med bok nummer två av EL James Fifty Shades of Darker… det var mitt plåster på såren för att jag inte tyade med konserten. Började läsa och undrar om det var så smart att läsa vidare. Det är so far samma sak om och om igen.

Idag är det tredje advent men det tredje ljuser är ännu inte tänt. Julkorten är pysslade, postade och levererade, julklapparna är klara (tack för internethandel!!) och allt är fridfullt stilla och jag funderar på vad jag skall göra?! Pussel!!! Jag tror banne mig jag skall rota fram mitt pussel… När man sockar runt hemma länge iväntan på kirurgen får man bli kreativt på alla sätt å vis. Från att färga sitt eget hår till att roa sig med dom mest banala nöjen som finns.

Släck ljusen när ni eldat klart!

//a

 

Fifty shades of Grey…

Av , , 2 kommentarer 5

E L James bok ”Fifty shades of Grey” har fått kvinnor världen över att flämta. Det fnissas generat och boken lånas ut till höger och vänster. Det finns dom som a) aldrig hört talas om boken b) dom som hört talas om boken c) dom som läst boken. Boken kan läsas som klassiskt ”tantsnusk” och så är det nog med det.

Jag blev ”informerad” om att boken via min svägerska som kan det mesta inom den litterära världen, som håller sig a’jour och som läser såväl Nobellpristagare till EL James. Det är av henne jag får alla klockrena boktips på böcker jag aldrig annars skulle ha trillat över. Jag beställde Fifty Shades of Grey och tänkte ge den till mig själv i julklapp. När jag satt där och fnissade och tänkte skriva God Jul Anna önskar Lönekontot, bestämde jag mig för att istället ta och läsa den. Jag läste hela boken på en dag. Jag blev totalt absorberad av den. Det var inte på grund av alla ekivoka, smått bisarra scener som målades upp (och dom är MÅNGA i boken!!) utan på grund av den omöjliga relationen.

Det var så uppenbart från början. Den vackre mannen -rotskadad så in i märgen, oförmögen att älska. Den naiva oskulden -som älskade mannen djupt och försökte anpassa sig för att passa. Tillslut insikt att även kärleken har sina begränsningar…

Detta är en triologi Fifty shades Darker Fifty shades Freed är fortsättningen på historien om Grey & Steel. Själv är jag ambivalent om jag skall fortsätta läsa. Första boken slutade på det enda sätt jag själv såg som möjligt. Så vad skulle kunna hända i två hela böcker? Någon som läst? Ja? Nej?

Ja ja lönekontot har ju några dagar på sig att bestämma det hela! Önskar alla en trevlig helg! I synnerhet er som får nöjet att röjja med Refused imorgon!

//a

Kolan och jultomten…

Av , , Bli först att kommentera 6

Lusselelle lusselelle elva nääätter före jul… Det drar ihop sig och Jultomten gnuggar sina händer! Jag känner Jultomten, i mitt fall är det inte alls en skäggig rund karl i röda kläder utan en lång och ståtlig karl som jag mötte på Gammliavallen för ett antal år sedan. Jultomten är en människa som ÄLSKAR julen. Vi snackar en sådan där människa som bara ser det mysiga i hela december. Det är fantastiskt med sådana människor. Som kan stå under ett blommande äppelträd och lyriskt berätta vart julgranen skall stå i december!

Jag älskar också julen. Jag älskar ljusen, alla glittrande saker, fina julpapper, goa julkort, underbara dofter! Mellan varven ogillar jag dock hela paketet -jag blir stressad. Som igår, när vi kom på att det var hög tid att fixa den där kolan….

Ty inför denna luciadag skulle föräldrarna bidra med en sats mikrokola till skolans årliga julbasar. Denna kola kokades i sista minuten igår eftermiddag. Den tog exakt fyra minuter att koka, i en skål i mikron. Därefter tog det närmare 1,5 timme att diska upp det som använts samt att skära och paktetera dessa rackare. Att klippa plastfolie kan driva den bästa till vansinne! Vårat bidrag till basaren skedde under strikta hygieniska krav, med gummihandskar och hela kittet. Vi var väl förmodligen dom enda 🙂 -så sonen hade köpförbud på allt ätbart! Jag lovade att vi kunde göra en egen sats och ha hemma. Idag.

Så nu kom jag in i vardagsrummet och sonens kompis ögon spärrades upp "-Men, hur ser du UT?" frågade han. "-Ja, ni skulle ju göra kola idag" svarade jag där jag stod i förkläde och håret gömt bakom en snusnäsduk! Han tittade ytterst skeptiskt på mig och dom återgick till "Alchemy" på iPad:en helt ointresserade av nått kola-projekt! Då står man där som morsa med mikrokola på svalning och inser att deras glada rop på väg hem från skolan att DOM skulle göra kola egentligen var en kod för att "Vi låter morsan göra rubbet".

Dom skickades in på sonens rum, den här morsan behöver paus från juldofter och kletiga kolasmetar. Måste lägga mig ner och titta på granen (den är fortfarande sned!) och ladda för ännu en duell med plastfolien men då jädrar skall nissarna ut från rummet och få hjälpa till 🙂

//a