Jag är ingen människa som står och nyper mig i stramt skinn och säger ”-Guuuud va fet jag är” samtidigt som vågen visar 49 kg! Icket min melodi. I stället konstaterar jag att min Desigual-kappa känns trång och att jag blivit sjukt passiv.

Kan man citera Paradise Hotel NORGE och har man börjat betat igenom varje serie som finns på Netflix då är det läge att börja reflektera om ”att se på TV” verkligen ÄR allt man förmår. Vad är det för ursäkter som finns liksom som motiverar det slöseriet av värdefull TiD?! Ja, jag har sämre dagar men banne mig så har jag fler som är riktigt bra, så varför häcka och bygga bo framför Netflix?! Reflektion gjorde susen för mig!

Senaste tiden har jag således aktiverat mig på olika sätt. Denna vecka har varit riktigt rolig, jag har varit galet trött på kvällarna MEN det har gått utmärkt ändå. Underbara Ugglan håller på att måla om gamla möbler som skall flytta in hos mig och igår tvättade Tarzan min grusinbakade bil. Alltså började jag denna morgon med en mycket tidig promenix i gryningen för att hämta den skinande blanka bilen! Besökte Ugglan efter jobbet för att se på hennes måleri. Vilken glädje att få den hjälpen! Så fint mitt hem kommer bli.

MEN

Ikväll var det dags för det där jag sett framemot liksom julafton. Som jag de facto varit nervös för hela dagen -Det var dags att besöka GYMET! Inte nog med det… Det var dags att träffa en personlig tränare för MY GOD -I need help!

Det var en rolig kväll och jag har med skräckblandad förtjusning närmat mig maskiner och övat utfall bakåt (visste inte ens att det fanns). Jag har alltså ENBART haft genomgång -Å jag har träningsvärk i mina darrande lår redan! Jag kan bara skratta och känna glädje över att jag i alla fall GÖR NÅGOT ÅT DET HELA! En långsam ENVIS snigel skall få bli mitt mantra!

Det är skitläskigt att konfrontera den klena muskelmassan och den uppenbart saknade konditionen -Men jag tog ett första steg!

Nu skall här duschas och laddas om för fredag! Banne mig vilket år det här är! 😀

//a