I miei amici…

Låg i soffan och tittade på ”Bourne”- filmerna…. Kände mig kopiöst tråkig när jag konstaterade att det förmodligen börjar vara bra drag på yran med tanke på hur helikoptern snurrar i luften.

Då ringer min älskade vän… Min vän som flyttat till 08-staden.

Plötsligt spirar livet, skratten och jag bara känner den där värmen av att ha just sånna vänner som HON! Plötsligt har vi pratat i vääääääldigt många minuter, laddarsladdarna måste fram, telefonen bränner i mitt öra. Plötsligt har ingen tid gått sedan hon flyttade, vi bara ÄR där vi var och är dom vi ÄR.

Jag är ingen människa som omger mig med ett hav av kompisar, jag har några VÄNNER och det är så jag vill ha det. För mig är dom relationerna dom värdefullaste som finns!

Det är diamanterna som jag har i kassaskåpet när det blir hårda tider, det är fjärilarna som flyger med mig när glädjen är stor, det är dom som kan se mina tårar falla utan att själva brytas ner, det är dom som torkar mina tårar UTAN gummihandskar. Det är ärligheten, uppriktigheten och värmen som är gemensam, ömsesidig och närvarande -Oavsett tid!

Två av mina vänner har aldrig varit hemma hos mig, jag har inte heller varit hos dom. Vi möts på fik, på gator, på jobb vi möts på olika platser i livet och ändå vet jag att DOM finns DÄR.

Till en vän har jag ringt när jag hulkade av tårar och vrålat fram ”-Säg att jag överlever” och fick direkt svaret ”-Du överlever!” Ingen tvekan, ingen paus, inte ett ord om att jag ringde mitt i hans arbetsdag.

Jag älskar mina vänner… Jag är så rik som har dessa olika, underbara människor i mitt liv -På ett sätt eller ett annat!

//a