Grand finale…

Igår kväll, över kvällsteet, satt jag tillslut och gned mitt ansikte och skrattade.

Jag kände mig totalt trött i huvet, till vänster satt en ung gentleman och petade konstant på mig. Det var en liten, men vass, armbåge som kämpade att knocka faster (Moi!). 

Det petades hårt på min arm, det skulle halvliggas i mitt knä, det skulle smöras mackor och doppas te.

En annan skulle icket fika, utan satt istället och skulle hålla ordning på petmojängen -Det var högljutt och ingen ville gå och sova klockan 22.

Vi vuxna var aströtta och det var tack och godnatt för hela sällskapet.

Grand Finale där runt bordet var när en liten hand nöp fast min kind i ett hårt grepp -Aaaaa….aaaaajjjiiiii liksom.

Det var helt enkelt en demonstration av den yngste för att förklara att jag var yngre än Ugglan! Han nöp min kind och sa att jag var ”så” och sedan nöp han i min t-shirt och förklarade att farmor var ”så”.

”-Va?! Hur menar du?” undrade Ugglan

Så jag fick ett ännu hårdare och beslutsamt nyp i kinden!

”-Så HÄR!!! Hårt! Du är schwabblig!” konkluderade den unge mannen och återgick till sin limpmacka.

När jag borstade tänderna konstaterade jag att jag hade limpmacka i håret…

Det var High Chaparral här igår… Nu skall jag krama tvättmaskinen! Jag tror nästan skall sova i lugn och ro vid tvättmaskinen!

Söndagsfrid får ny dimension i mitt liv!

//a