Orutinerad så in i kaklet…

Att resa, åka bort är något mitt huvud inte klarar av. Minuterna innan avfärd är det närmsta jag kommer humanhärdsmälta.

Det är roligt att få åka bort och få nya input, besöka nya miljöer MEN jag är så orutinerad när det gäller resande att det numera är ett projekt utan motstycke.

Det är inte tårar, det är sammanbitet! Det är inget som är roligt och mista avbrott i ”slutpackningen” resulterar i att jag känner mig redo att ställa in hela cirkusen.

Sonen förstår inte vad mitt problem är och det gör inte jag heller! Annat är det när jag skall resa hem -Då går det på rutin och rullar helt smärtfritt.

Men avfärd -Det är knappt jag orkar med mig själv i dom stunderna.

Nu ska jag, familjen och vännerna fira min far (a.k.a Tarzan) i dagarna tre! (utan härdsmälta kiitos!)

//a

2 kommentarer

  1. Maggan

    Här har du en kompis. Det kallas ”resfeber”. Man vill fara iväg men hela tiden ser man framför sig allt som ev. kan hända. Man missar avgångstiden, vad har jag glömt, låste jag dörren? (Klart man gjorde)
    Det är massor som tornar upp sig innan avfärd. MEN allt försvinner när resan startar. Det är då det trevliga börjar och det där med resfeber. Vad är det? Önskar er alla en trevlig resa vart det nu bär hän.
    ????✈️????????

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Tack snälla! Skönt att veta att jag inte är ensam! Jag behöver liksom bara komma hemifrån, låsa å åka så är jag lugn… men innan dess… frikking stollig alltså! Kram //a

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.