VK’s systemstyrda artiklar….

Läser ånyo en artikel i VK om en person som fått sjukersättningen indragen

https://www.vk.se/2658420/lang-vantan-i-varden-hotar-idas-sjukpeng

 

Först av allt: Jag har den djupaste empatin för personen i artikeln. Jag har också suttit på ett möte, i ett litet rum och fått höra att min sjukersättning dras in och att jag skulle återgå i tjänst redan på måndag (mötet ägde rum en torsdag!) efter att ha varit inne i arbetslivsinriktad rehabilitering 1,5 år!!!! Jag vet vilken avgrundsdjup ångest, panik och förtvivlan man känner. Jag ville verkligen bara dö för jag såg inget ljus i den situation jag plötsligt befann mig i.

Jag ringde dock min handläggare på försäkringskassan och TACKADE för avslaget när jag hade landat i beslutet. Därefter gjorde jag det som behövdes, jag sade upp mig från min destruktiva arbetsplats, och skaffade ett nytt jobb som timanställd (för att få bestämma själv!) och började skapa mitt liv själv.

Jag ville, precis som personen som artikeln handlar om inget hellre än att arbeta TROTS min PSC, min trötthet, min kassa mage, mina gallkramper. Jag hade gjort ALLT som läkare och myndigheter sade att jag skulle och det enda som faktiskt hände dom MÅNGA åren var att mitt liv passerade. Att jag bloggade om potatisskalare. Det var ljuset i min vardag.

Avslaget blev en vändpunkt för mig, när jag gav fingret åt myndigheter och bestämde mig för att skapa mitt liv. När jag insåg att vården i Sverige är en enda lång väntan, och att sjukskrivning är en passiv nödåtgärd.

Åter igen, går min medkänsla och kärlek till personen artikeln handlar om. Jag fattar och jag blir förbannad att läsa om att ännu en människa hamnat i detta vidriga tillstånd av precis INGENTING -För det är hur jag upplevt mina år som sjukskriven.

Ekonomisk katastrof, social isolering och en innerlig önskan att få vara som alla andra -MED i leken som kallas LIVET. Bristen från förståelse för hur det är, misstro och maktlösheten man känner själv. Jag upplevde att jag gjorde ALLT men ändå förändrades ingenting.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att VK hela tiden vinklar artiklar efter samma snyftsnöre. Varför inte titta på individen det handlar om, kapaciteten, det som finns där, och MÖJLIGHETERNA i stället för att, om och om, vinkla artiklarna till att det är ”SYND OM” och att fortsatt bidragsliv är ”LÖSNINGEN” -Fy fan vad lurade vi alla är säger jag

11BA6F96-0355-472E-B746-5F70A4C71459

 

För alla som är intresserade av en annan väg, en väg till LiV och hälsa säger jag: Håll utkik efter Nordisk Hälsas inspirationskälla där jag tillsammans med Johan Carlaby och Amanda Rosén kommer berätta om min väg tillbaka, från existens till LiV (Instagram:@nordisk_halsa eller @frkkrass)

Hösten 2017 drog jag ut sladden från alla bidrag och alla system – i måndags tackade jag JA till ett nytt jobb, en tjänst på 80%. Förrutom det jobbar jag med föredrag om just detta ämne.

//a

 

Etiketter: , , , , , , , , ,

6 kommentarer

  1. Anders

    Vad gäller VK:s roll i det hela så gör de som mediasajter i allmänhet och försöker skapa rubriker och artikelinnehåll som lockar till klick. Fula trick, men tyvärr så är det så medialandskapet ser ut idag.

    Givetvis är det tufft för människor som hamnar i kläm mellan sjukvården, Försäkringskassan eller andra instanser i samhället. Och det har nog blivit tuffare än förr då alla samhällsfunktioner tycks lida av resursbrist och helst vill bli av med människor som tär på deras tid och budget. Inte är det lätt ute på arbetsmarknaden heller då arbetsgivarna knappt anställer ens personer med 100% arbetsförmåga.

    När det gäller människor som hamnar mellan stolarna och inte har kraft och ork att ta sig vidare på egen hand så skulle samhället vara snabba och erbjuda någon sorts ”lots” som hjälper dem vidare till något positivare än att leva i ovisshet och oro. Kanske vore det till och med samhällsekonomiskt lönsamt? Om inte annat så skulle det troligtvis höja livskvaliteten för den enskilde.

    Jag är så glad att du trots allt av egen kraft lyckades ta dig vidare till något positivare än att blogga om potatisskalare :-) Och grattis till nya jobbet! Hoppas att du kommer att fortsätta inspirera många människor till ett positivare liv! Lycka till!

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Det jag upplevde som frustrerande när jag satt fast i systemet var just att jag absolut inte fick ta några egna initiativ. Det var bara att vänta… att gå sjukskriven i sex MÅNADER för att få en tid tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen är skandal! Det är en enorm kostnad för samhället att ha en person sjukskriven bara för att myndigheterna har stängt juni, juli, augusti i det här landet. Det vidrigt för den enskilde individen som hamnar utanför och som drabbas ekonomiskt. Jag är milt sagt upprörd över hur hela landet ser ut och det är så många massiva systemfel som vi invånare bara lärt oss att svälja.

      Jag hoppas på en ny tid, där sjuka får hjälp, vägledning och erbjuds något annat än piller och sjukskrivning! Där invidvider vågar säga att nu jävlar är det nog, och vågar agera för att själv komma ur detta förödande hjul.

      Tack för dina ord! //a

  2. Tobbe

    Ja det är tragiskt att man inte får va sjuk i sverige. Kul att du fått lite ordning på livet och grattis till nya jobbet.

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Nog får vi vara sjuka i Sverige men vi kanske inte skall vara sjukskrivna för att vi har fel jobb? Vi ska absolut vara sjukskrivna men absolut inte för att vården har vidriga väntetider eller för att handläggningstider på myndigheter är så långa att man baxnar… Det är allvarliga systemfel och det är den enskilda individen som hamnar i kläm! Aldrig mer säger jag! //a

  3. Jan Sjöström

    Hej!

    Tack för en ytterst initierad inlaga i omständighet som i alla delar
    tar utgång i mänsklig existens i landet av guld och honung.

    Naturligtvis så har du rätt i din beskrivning av den ”ingenting”
    som kommer ur en exkluderande livssituation, en situation som
    innebär att den utsatte hänvisas till en hjälp som närmast kan
    beskrivas som en livslång relation till en vård som på förhand
    har ett starkt ekonomiskt incitament, d v s vård utges av i
    första hand en profession som är beroende av sina kunder för
    sin utkomst, därav kan försvaret / krav på ytterligare resurs
    förstås. I detta försvar av ett dysfunktionellt ”status quo” ser
    media skäl att i enkel ytlighet alltid befästa floskel eller fördom,
    V K är inget undantag.

    Av och till hänvisar vi den drabbade till en framtid i rehabilitering
    i godhetens regi, oftast utförd av och i enlighet med lokal
    förutsättning, s k experter tar i bästa fall över ansvar för den
    situation enskild befinner sig , alla andra får klara sig så
    bra de kan, med eller utan möjlighet till egen försörjning eller
    samhällets s k stöd eller bidrag. Spilla tid ligger i sakens natur.
    Det handlar om att sortera ut de som inte har egen styrka och
    således möjlighet att återkomma i nyttighet för kollektivet.

    Aldrig någonsin reflekteras / rapporteras resultat i djupare
    analys av den innebörd den spillda tiden innebär för den i
    behov av stöd är. Är det ens möjligt att ”inte förstå” att inte
    adekvat åtgärd endast genererar ytterligare känsla av förlust?
    En förlust som driver ytterligare ångest och stress, ekorrhjulet
    är ett faktum och i o m detta så kommer depression som en
    förutsägbar konsekvens.

    Nej naturligtvis inte, vi har på plats ytterst kloka människor med
    insikt i allvaret, att påstå annat är fel. Återstår ” på vems uppdrag
    och i vilkens intresse” vi har rot till situationen?

    Din konklusion tyder i allt på att du insett / lokaliserat de brister
    som alltid kommer ur ett ”sämre fungerande” samhälle, att vi
    fortsätter att tillåta att enskilda individer utesluts från ett liv i
    samhörighet i den grupp vi alla tillhör är inte mänskligt,( där
    borde vi alla ha samsyn,) trotts detta så fortsätter utsorteringen
    av den som upplevs vara för avvikande eller obekväm. Skälen
    till de svårigheter enskild förevisar är aldrig någonsin av större
    intresse och adresseras således sällan med annat än kemisk
    substans.

    Med all tydlighet kan vi konstatera att den rådande synen blir,
    att den som fortfarande tror att vi har trygghetssystem i funktion
    är fortsatt ytterst naiv.
    / Jan

    • Anna Holgersson (inläggsförfattare)

      Tack för en otroligt intressant kommentar! Jag tror du har satt fingret på något ytterst intressant, att ”…den som tror att vi har ett fungerande trygghetssystem är fortsatt ytterst naiv…” Jag vill gärna processa din kommentar då den är intressant och tackar för att du tog dig tid att skriva! //a

Lämna ett svar till Anna Holgersson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>