Kategori: Viktigheter

Svensk öppenhet…

Av , , 2 kommentarer 15

Tror vi når nya höjder av svensk öppenhet och transparans om SVTs nyheter stämmer! Det vill säga att Transportstyrelsens IT-skandal även innebär att uppgifter om försvarsmaktens fordon också råkat åka med all information till icket säkerhetsklassade personer.

Sedan har vi mastodontatomubåten som glider in och genom Östersjön.

Vissa dagar känns det onekligen som att man kanske borde köpa hem en konserv eller två MEN nu skall vi inte vara på det viset utan jag går ut och lyfter runt i förrådet istället.

//a

ps: ber om ursäkt för att jag använder humor som försvarsmekanism tycker egentligen att det är både läskigt och skrämmande läge…

2 kommentarer

Spela nu och sluta gnäll…

Av , , Bli först att kommentera 14

Det här är inget debattinlägg om barn-och ungdomsidrottsverksamhet. Detta är bara något jag måste skriva eftersom jag varit lätt upprörd ett tag nu kring en händelse… Eller incident som min goda vän rapporterat om för mig, live från sjukhus.

Någonstans i Sverige har det spelats fotbollscup och från en annan ort har ett fotbollslag rest till cupen för att delta. Ganska många mil hemifrån. Som jag förstått saken så är ”cuper” da shit när man lirar fotboll! Det är roligt och det är liksom där alla som lirar boll vill vara… På cup!

En förälder hade i allafall skickat iväg sitt barn med sitt fotbollslag för att lira i flera dagar. Barnet ringde hem och påtalade att hen hade skadat sin arm och hade ont. Tränarna hade inte tagit barnet till sjukvårdarna som fanns på plats utan hade lindat handen man tog inte heller barnet till sjukvården efter spelen för kontroll utan ungen fick lira vidare… i fem dagar!

Föräldern blev ändå oroad eftersom barnet ringde och påtalade smärta och barnet (som aldrig klagar) var uppenbart oroad att det var något fel, så föräldern valde att rodda om i jobb för att sätta sig i bilen och åka iväg till orten där cupen hölls. Vid ankomst bad föräldern (som arbetar inom vården och är tämligen högutbildad och kompetent) att barnet skulle ta bort lindan runt handen. Handen som pekade fel… Som var svullen. Som tränarna bett barnet ”lägga ner” att noja över -Eftersom barnet vid flera tillfällen påtalat att hen hade ont i men som ändå lirat matcherna för laget.

Föräldern nappade in sitt barn i sin bil och drog iväg till närmsta akutmottagning där personalen var fullkomligt upprörda över hur VUXNA människor kunnat undlåta att barnets arm/hand undersökts. Det var absolut fraktur. Det hade börjat läka fel. Så det krävdes operation med narkos för att få benen på plats. För att sedan inte kunna garantera att allt blivit rätt eftersom det dröjt innan barnet fick adekvat vård. Uppföljningar på hemsjukhus, försäkringsärende -Hela baletten!

Föräldern till barnet är en god vän till mig -Så detta är ingen hörsägen a´la råttan i pizzan utan högst verklighet mitt i sommaren 2017!

Jag vet inte om detta är exceptionellt ovanligt, jag tycker i alla fall det är ett exceptionellt exempel på skitdåligt ledarskap. På okunnighet, ignorans, tidsbrist och dövhet för barnets röst. Att bli tillsagd vid flera tillfällen att sluta upp att tjata om handen (vet inte exakta ordval från tränaren då jag inte varit på plats själv!) i stället för att bli tagen på allvar och få en kontroll av utbildad personal. Man up! Bit ihop!

Det stör mig och jag kan liksom inte greppa att man inte ens orkat be sjukvårdarna på plats kolla upp det hela! Galet!

Kanske rör det mig då det finns någon fördom, någon förlegad idiotisk bild att barn som bryter armar och ben måste gråta och vara hysteriska -Och att om barn iNTE gråter och är hysterisk är det ingen fara. Vad är det för skitdålig logik?

Det är samma absurda logik som min egen gympalärare hade när jag gick i mellanstadiet och bröt handleden (rakt av, båda benen) under en lektion. Han frågade inte mig ett ord utan jag klev upp. Bytte om. Gick hem. La mig i soffan. Sa inte ett ord. Det fick min morsa att direkt fatta att det var något riktigt allvarligt fel! När hon ringde gympaläraren för att meddela att jag helt plötsligt var hemma konstaterade han att det omöjligt kunde vara någon fraktur eller någon som helst fara med min arm eftersom jag inte ens hade grinat. Då lackade Ugglan ur, på precis samma sätt som jag, föräldern och alla andra som fått höra det där vidriga argumentet!

Nä, jag har sett flera barn som faktiskt inte gråter utan som blir tysta och sammanbitna precis som jag blir, än i dag när jag har smärta. Kanske behövs lyftas fram?!

Via läkarkretsar har jag hört talas om att så länge patienter gapar och skriker i väntrum är det ingen större fara, dom som är mer kritiska att fokusera på är dom som är tysta -Där smärtorna faktiskt är så pass allvarliga/stora att personen inte har kraft eller ork att gorma och rya runt?!

Nu känner jag att jag är lite upprörd, så nu passar det fint att riva ut diskbänkskåpet och konfrontera vad som än må gömma sig där!

//a

 

Inte utan min dator…

Av , , 2 kommentarer 16

Idag hade jag tid på hälsocentralen för att lämna prover -Prover jag väldigt gärna vill lämna eftersom jag haft lite väl oroliga gallgångar med tillhörande smärtor och feber.

I väntan på att få anmäla mig insåg jag direkt att något var fel, för mycket personal som gick runt och såg lite vilsna ut. Det visade sig att VLL, Västerbottens läns landstings datasystem låg nere -Totalt stopp liksom.

Alltså kunde man inte ta prover eftersom det inte gick att skriva ut etiketter, min pappersremiss där det stod vilka prover som skulle lämnas var förvisso bra men i det stora hela totalt värdelös. För det hängde på ETiKETTERNA. Streckkoderna!

Personalen var trots detta på bra humör och vi skrattade lite åt hela situationen. Jag är mycket väl medveten om hur det är när datasystem står helt stilla och man blir totalt handfallen.

När blev det så här?

Det funderade jag på när jag lämnade min Hälsocentral. När blev det omöjligt att skriva namn, personnummer på en etikett, märka ett provrör med den etiketten och skicka på analys? När blev vi så totalt beroende av datorer att vi inte ens kan utföra våra arbeten? När datorerna kraschar går vi människor runt med händerna i fickorna, rycker på axlarna och kan inte längre får något gjort. Hjälp!

Jag tänker på affärer när det inte går att betala med kort, då tycker man nästan som kund att man skall få varan gratis! Ta ut recept när apotekens system ligger nere då blir det rubriker i tidningen…. Eller mitt eget blodtryck när mitt eget internet kraschar!!! Betala räkningar när bankens system inte svarar…

Vi är så himla sårbara! Tro mig, jag har ingen bakåtsträvande nostalgisk önskan, men det slår mig om och om igen att man kanske måste öva och ändå ha en ”Plan B” i bakfickan?! Det är bara fascinerande att när datorerna inte går att använda… Då är det frågan om ”Nödrutiner” -När det egentligen handlar om att utföra samma arbete fast på det sätt man gjorde för några år sedan… Men det har vi redan glömt bort hur man gör.

Fascinerande, intressant och värt att fundera på.

Nu skall jag ägna mig åt klassiskt avund -Sonen har fått ett överkast från alpvärlden som jag bara kunnat drömma om! Kommer bli så fint på hans rum som skall göras om inför hösten!

//a

 

2 kommentarer
Etiketter:

Till Axebro…

Av , , 2 kommentarer 76

 

The ultimate tragedy is not the oppression and cruelty by the bad people but the silence over that by the good people

Martin Luther King, Jr.

Igår kände jag att mitt mått var rågat. Jag kände en innerlig trötthet över min egen flathet, för det är det värsta som finns. Att inte säga vad man egentligen tycker utan man går och tänker och bubblar inombords. Jag vägrar falla i den onda tystnaden!

Vi har här på VK-bloggen en människa som brinner för vissa frågor, denna person har tagit sitt engagemang och valt att bli politiskt aktiv.

Tack vare EN persons engagemang, en persons förmåga att lyfta fram frågor på ett humoristiskt, bitskt, sakligt sätt har JAG som vanlig invånare blivit ännu mera intresserad av vad som försegår i Umeå Kommun. Det har väckt mitt intresse att själv följa debatter, läsa artiklar och facebookinlägg. Som hyfsat begåvad, med en gedigen utbildning som beteendevetare via universitetet är jag inte den som sväljer EN sak -Jag anser att det är viktigt att blida sig en egen uppfattning. Se saker ur flera perspektiv. Jag kan läsa och förstå när det är fakta och när det är åsikter. Jag är så att säga inte helt dum i huvet (som vissa verkar tro att människor i allmänhet ÄR!).

Jag kan säga som så att jag upplever att  Axebros grävande och frågande inställning har skapat liv i lådan som kallas Umeå Kommun. Han har rört om i grytan och min åsikt är att det är uppfriskande. Jag förstår att det förmodligen är provocerande, uppkäftigt och besvärligt när någon börja peta i gamla invanda mönster… Men än mer provocerande (i mina ögon) är retoriken MOT honom, av andra politiker.

Det känns som ett smärre korståg MOT Axebro -Varför skall han tryckas ner? Tystas? Varför skall han förlöjligas? Misskrediteras och utsättas för smärre förföljelse? VAD är det för demokrati? Varför verkar ett parti… eller mera korrekt är kanske att säga, varför verkar vissa PERSONER helt besatt av att raljera utifrån undermålig argumentation?

Varför inte välkomna, se det hela som nya ögon, chans att förbättra och ta tillvara på en sådan resurs? Det är äckligt när människor som tycker olika, är olika skall förtryckas. Det är skrämmande och  DET får mig att reagerar. Tystas, förlöjligas och högerextrema liknelser -Det finns tydligen ingen botten för hur lågt retoriken får sjunka…. Eller mera korrekt, det är inte ens retorik det är något helt annat.

Jag har inte haft något som helst missförtroende för Socialdemokraterna i denna stad, Hans Lindberg är den person som är folkvald och jag har inte läst osaklighet eller utbrott i affekt i hans blogg MEN hans bloggande kollegor (och aktiva på Facebook med skrämmande bemötande i kommentarer)… Vad i friden ÄR det? På riktigt?! Hjälp säger jag!

Det kanske är så att alla känner alla och att alla egentligen sitter och dricker kaffe och äter kanelbullar och i grunden är goda, respektfulla vänner, men som utomstående att ta del av inlägg och bloggar får mig att må illa. Å så hoppas jag att denna mobbingkultur bara är för att jag inte har alla fakta. För fy tusan vilka vidriga förebilder detta är för unga människor!

Jag gillar fakta, vetenskap och rationella människor, inte personer som i affekt skriver inlägg utan filter och drar slutsatser som ingen annan begriper.

Jag uppskattar humor, glimten i ögat och mest av allt uppskattar jag respekt över oliktänkande -På riktigt! Inget hyckleri. Inga floskler.

Jag uppskattar politiskt engagerade människor som kan vara just människor, som kan bjuda på sig själv (som Peder Westerberg (L) gjorde på första april och ägde nätet!!), politiker som utan omsvep kan erkänna fel och brister och som också kan vara stolta över att vara just den dom är för att dom är bra förebilder. Som ser olikheter, oliktänkande som berikande, lärande och utvecklande!

Som sagt, jag är inte politiker, jag är bara en i mängden som kan läsa allt som flyger runt och jag vill i alla fall inte stå tyst utan vill säga tack till Axebro och hans engagemang -Det är nytt, uppfriskande och har i alla fall fått mig att få upp ögonen rejält. Å det är inte HAN, eller hans sak, utan det är det bemötande han får av andra som är anmärkningsvärt i mina ögon.

//a

PS: Det är sanna mina ord inte bara indragna utskänkningstillstånd på yran som får mig att överväga att engagera mig politiskt.

PS2: uppdatering… har just blivit informerad om gårdagens VK… jahapp…

2 kommentarer

Talking to me?

Av , , Bli först att kommentera 15


Min katt bryr sig föga om ideella internationella insatser från min sida! Köksbord, papper, pennor = så klart skall hon ligga mitt i smeten!

Måndag och förkylningar verkar klinga av, har varit mörbultad, lämmen och trött som en tokig -Jag har drömt om skoterkörning och jag har banne mig känt draget i ansiktet.

Veckan är igång och jag hoppas på spännande studiebesök och får planera in enkätlir när katten sover. Vidare innebär veckan att det ääääntligen är dags att få fixa kalufsen vilket börjar vara riktigt akut.

I övrigt känner jag mig som typ småkär och okoncentrerad -Men det är helt okej tycker jag!

//a

Bli först att kommentera

Trädets rötter

Av , , 6 kommentarer 14

Igår fick jag ett besked som gjorde mig innerligt ledsen, så oerhört berörd och så väldigt medveten om vad viktigt medmänsklighet är i livets svåra skeden.

Så jag fick sällskap en stund efter lunch för lite stillsam kontemplation.

På eftermiddagen kom dom snälla, kunniga teknikerna för att än en gång fixa mitt idiotiska internet. Dom killarna börjar kännas som en del av familjen!

Det var onekligen ett ljus i mörkret att få internet i alla apparater…. så när det dog efter 20 minuter började jag gråta.

För mycket. Bara för mycket mitt i december… lusellelle åtta nätter före jul.

Utan internet får jag inte gjort det jag skall, utan internet kan inte jag maila in mina uppgifter …lusselelle…. Hela julafton är i riskzonen för att bli inställd pga kräksjukan… lusselelle…. kräksjuka, sjukhus, dropp… lusselelle…

Jag är bara tacksam om alla mina nära och kära mår bra, jag är tacksam att dom finns oavsett vad. Jag är tacksam att vara högprioriterad hos internet-tekniker oavsett om skiten nånsin börjar fungera igen -För det är omtanken, medmänskligheten som är den viktiga, rörande kärnan!

Allt annat är skuggor och damm!

//a

Inköpslista: Cola, proviva, rostbröd, te, vätskeersättning och bananer!

6 kommentarer

När kylskåpet ger upp…

Av , , 8 kommentarer 16

På riktigt, helgen har spenderats mest snarkandes till ljudet av familj och eld som knastrat. Har varit bedövande, gäspande sömning hela helgen. Har vaknat till olika dofter som fått mig att kliva upp, ljuvligt knäckig toscaäppelpaj, älgstek, kaffe är några av dofterna som retat mina sinnen.

Igår körde jag hem på förmiddagen, min hörsel fick sådant overload av stimuli att jag starkt började överväga att införskaffa bullerskyddande hörselkåpor -Bilen skramlade och liksom visslade, katten mjauade var 2-5 sekund (japp jag räknade) och jag kände bara att jag ville komma hem och stoppa undan bilen!

Så blev det inte, i stället blev det att åka och veckohandla och lasta in mat i kylen, slänga in en tvätt i maskinen och sedan kom sonen hem. Sedan blev det middag, disk, läxförhör och allt som hör till -Medan sonen satt med matten och jag satt och gjorde en kyckling (med gummiband) hördes en dov smäll, typ som en dunk eller ett klonk.

Vi tittade upp och konstaterade att inget verkade ha hänt. Tills sonen skulle ta ett glas mjölk.

”-Öhhhh du mamma…. Nu vet jag vad det var som lät…. KOLLA!”

Jag tittar upp och kisar mot kylskåpet och ser hur ALLT på mjölkhyllan sluttar mot mitten…. Jodå, hela hyllan, frikking glasskivan hade knäckts mitt itu?! What?! Med tanke på att jag just veckohandlat var kylskåpet fullt… Så jag fick börja med att hälla bort slattar av olja, kasta nästan tomma saker och hälla bort en liter av mjölken jag tänkte baka med… Jag var så skitsur att jag knappt orkade reagera -Då är det illa!

IMG_8312

 

Ja så nu har jag mjölken i grönsakslådan… Ser fullkomligt sjukt ut men problemet är i alla fall löst!

Nu sitter jag och eldar upp mig över MÅLTIDSSERVICE som ännu inte lyckas tillhanda hålla MAT i skolan -Nixpix, dom som äter sist blir titt som tätt UTAN och reservmaten dröjer då den måste tillagas och transporteras från annan skola, vilket i sin tur leder till att elever lever på en macka -Urusel förutsättning för koncentration och ork!

URUSELT att det fortfarande ÄR så här!!! Uruselt att kidsen som tar upp detta på elevrådet om och om igen och som inte får se att något händer! Sådant får mig att lacka ur, för det innebär att när man går via dom korrekta kanalerna händer inte ett skit! Å det är enbart sorgligt tycker jag.

Sedan lackar jag även ur över det faktum att elverna som skall till Navet med skolan släpps av på Hållplats W vid vänortsparken, dvs eleverna måste passera både Kungsgatan (sorry, har lite lågt förtroende för kombinationen av ystra barn och stressade cyklister) sedan traska upp till vasaplan och korsa Vasagatan… Vad är det för GENI som kommit på den lösningen med transport av skolbarn till NAVET?!?!

Jag hoppas transportfrågan löst sig och att maten serveras -om inte så återkommer jag till saken!

Nu skall jag ut och ta lite frisk luft! Bör ta blodtrycksmedicinen också…

//a

 

Expedition Löven

Av , , Bli först att kommentera 15

Expedition Robinson var ju ett rätt populärt program för rätt många år sedan. Basic idé, två lag på en ”öde ö” som möts i dueller, förlorarna fick samlas i öråd och rösta på vem som skulle hem -Vem som utgjorde den svagaste länken (alternativt största hotet!).

Konstaterar att Umeås eget Björklöven haft öråd!

Det är inte bara den lokala politiken som är en såpa (i klass med Glamour) värd att följas -Även Löven, rapporteringen via VK och alla beundransvärda anhängares outtröttliga engagemang är intressant att följa (matcherna klarar då inte jag av längre!).

MEN!!!

…kanske lokalpolitiken också kunde införa öråd?!

//a

Bli först att kommentera

Konsultrapporten är värsta Glamour…

Av , , 4 kommentarer 46

För ungefär 20 år sedan såg jag på en såpa på tv som hette Glamour -Den går tydligen ÄN (men avsnitten är visst från 2012)!

I alla fall har jag fullt upp med att hänga med i den högst verkliga, livslevande såpan som kallas lokalpolitik staring lokalpolitiker som bloggar och uttalar sig! Jag uppskattar verkligen att så många politiker gör sig tillgängliga genom olika forum. Detta har jag bloggat om tidigare!

MEN det ”nya” i denna dokusåpa är den som kommit in och rört om i grytan, som petar, ifrågasätter, lyfter fram och verkligen måste betraktas som både åsiktsfriheten och yttrandefriheten personifierad. Tänk vilket land vi har som tillåter sådant. Att därför läsa att det finns en del som vill tysta, önskar slut på rapportering förvånar mig föga -För det ligger också i våran natur! Vi skall följa leden, inte sticka ut och vara obekväma. JA-sägare är sååå mycket lättare att hantera än NEJ-typerna (som lätt blir klassade som parior, konstiga). Gäller för övrigt inte bara inom politiken, gäller även på arbetsplatser, sociala livet och överallt.

Jag pratar om Axebros blogg här på VK ”Axebros syn på politiken”. Nu har han själv tagit steget in politiken som en frisk fläkt och jag kan enbart önska honom lycka till, jag förstår att ett granskande av sakfrågor som man upplever är galet hanterade skapar ett genuint intresse att själv bli delaktig och förändra! Som läsare blir jag engagerad, förbryllad, fascinerad, mörkrädd och ser det enbart som positivt ÄVEN om det blir obekvämt för några -MEN även dom har ju ett val hur dom i sin tur vill hantera saken!

Jag tycker detta är intressant ur många perspektiv men det som slår mig är att i stället för att tysta ner den som är kritisk kanske man borde lyssna! För hör och häpna… Allt kanske inte är frågan om snaskiga rubriker och scoop det KAN ju faktiskt vara så att ett kritiskt granskande uppe på bordet gör att man lär sig något?! Att man inser att ”hoppsan här har det inte gått rätt till”.

Ingen är ofelbar, alla kan råka på konsultrapporter men att börja skylla på ”någon annan” (typ tjänstemän) inger inte direkt förtroende -DET skadar snarare, DET skapar misstro långt mycket mer än ett kritiskt granskande! När människor inom samma parti börjar säga olika saker i sina egna bloggar börjar det spreta och på något sätt kan jag tycka att det vore till gagn för vilket politiskt parti det än rör… För det ger utrymme till förbättring!

I min egen strävan efter en ideellverksamhet försöker jag hålla ett fokus -Noll prestige! Det handlar inte om MiG! Det handlar om att göra något gott. Men det är otroligt  lätt att hamna i ett läge där man spontant vill börja försvara och vifta därför har jag olika bollplank jag vänder mig till för det är omöjligt att verka utan andras ögon!

Jag är tacksam att jag inte är politiker för jag skulle ha ett skenande blodtryck och ryckande ögonlock varje dag. Jag tycker att alla våra lokala folkvalda politiker skall vara stolta för dom bidrar till vårt samhälle och försöker göra något gott för väldigt många. Kritiskt granskande kanske är obekvämt som ett skavsår, men kanske man lär sig något?! Kanske är det bra att få stöta och blöta? Kanske är det i det långa loppet för att ett kritiskt granskande i slutändan gynnar väldigt många OM man vågar släppa prestigen? Kanske blir det bättre? Kanske blir man bättre själv av att få hantera svårigheter?

Vad vet jag?! Jag är inte politiker däremot är jag väljare och jag vill inte ha någon vid makten som inte kan ta kritik på ett konstruktivt sätt.

Nu skall jag återgå till mitt vanliga trams, om läskiga vattenlås som rensats, om katter som måste till veterinären, om Willys fantastiskt billiga grönsaker och allt annat som är totalt safe att blogga om!

Det är måndag -Å det svänger juH!

//a

PS: Jag springer själv runt och lobbar till alla jag känner att dom måste börja följa Umeås politikerbloggar för det är frikking DÄR det händer!

 

4 kommentarer

När 05 blir 04…

Av , , Bli först att kommentera 19

05 verkar vara min nya ”godmorgontid” -Jag är seriöst oroad, för hur blir det när vi vrider om till vintertid!?!


Katten tycker dock det är tokroligt i arla morgontimman!

När öppnar gym?!? Kanske borde sudda iväg i ottan?! Kanske lite folk där då…

Idag har jag några saker på agendan som jag hoppas kunna fixa trots kramp

1) Låna en bok! Dvs gå på bibliotek. Tänker läsa boken ”Konsten att vara snäll” av Stefan Einhorn 

2) Skriva ett riktigt och viktigt blogginlägg (på allvar om den bisarra och livsviktiga organtransplantations världen)

3) Typ konsultera ett orakel om hur jag skall göra med PSC Sverige!

Tror jag laddar med en blåbär/havre/banansmoothie så det blir lite bluetooth av det hela!

On y va! Let’s go! ….jag orkar inte med mig själv i ottan!

//a

Bli först att kommentera