Idag fick jag RÖSTKORT i brevlådan. Det kvalificerar inte som ”riktig” post och därför är jag innerligt tacksam att jag fick ett ÄKTA vykort från New York igår och som INTE var från min familj!

Det här att rösta…

Året jag fyllde 18 år var det val i Sverige och jag fick rösta för första gången. Hemma har vi aldrig diskuterat politik eller ideologier särskilt mycket. När jag var 7 år och gick i 1:an och kom hem och krävde att få veta vad mina päron röstade på lärde jag mig att det faktiskt är privat och inget som behövde diskuteras i skolan!

Inför valet när jag var 18 år förkunnade jag därför högt och ljudligt att jag skulle rösta på Moderaterna varpå min far snudd såg ut som Tyko Johnssons i ”Karl-Bertil Johnssons julafton” när han utbrister ”Har jag närt en kommunist vid min barm?”. Mina päron såg ut att vilja utbrista ”Har vi närt en moderat vid vår barm?!”

Under åren har mina röster fallit olika, jag har i allafall alltid försökt sätta mig in i valet och hängt med i debatter så jag haft en uppfattning, en åsikt, en tanke om VAD jag röstar på och för!

Nu rör denna folkomröstning en vårdfråga… Å jag skall absolut gå och rösta den 8 september (som för övrigt är en mycket bra dag!).

Jag är varken medicinsexpert, politiker eller annan samhällskunnig person…

Däremot är jag människa. Får jag en hjärtinfarkt, är mitt barn med om en allvarlig olycka, drabbas en anhörig av en stroke (där varje minut är dyrbar) vill inte jag se en jädra akutbil komma rullandes! Jag vill se en ambulans med blåljus och sirener och det skall vara plattan i botten samtidigt som medicinskt kvalificerad personal kan utföra sina arbetsuppgifter i ”bagaget”.

Jag bor inte i inlandet jag bor knut om knut med NUS men det måste väl ändå vara självklart i ett län med sjukligt långa transportsträckor att det finns fullt utrustade ambulanser?!

Det är väl allmänt känt att man INTE skall börja knövla in en människa med misstänkt hjärtinfarkt i en bil och börja gasa på själv?! Men hur har man tänkt när man på fullaste allvar ersätter en ambulans med självaste ”knövelbilen” då?

Jag blir upprörd!

Om landstinget behöver spara pengar kanske man skall börja i en annan ände?! Till exempel se över det administrativa kvarnhjulet som snurrar långsammare än pluto!

Börja att prata med patienterna, dom har säkert sett det mesta inifrån och har garanterat värdefull erfarenhet hur saker och ting kunde bli mera effektivt! Både resurs- och kostnadsmässigt!

Röstkortet får sitta på kylskåpet tills det är dags, å jag är helt övertygad om att fler än jag skulle vilja se en ambulans när blodet sprutar eller hjärtat stannar!

Oavsett vart i länet man bor!

//a