Etikett: andas

Mullenuttsamtal…

Av , , 4 kommentarer 8

IMG_1908

 

Det är inte mycket action i min säng men denna natt har jag i alla fall haft ett mullenuttsamtal med min son så jag började skratta när jag kvicknat till…

Sonen är som sagt förkyld och klockan 04:02 väcktes jag av ett tydligt ”-Mamma, jag är tät i näsan och rethostan är tillbaks! Han kom stolpandes och kröp ner bredvid mig i sängen och förkunnade att han inte kunde sova. Själv var jag mer död än levande i den vargtimman.

Jag var så sjukt halvsovandes och han petade på mig konstant.

Sedan blev det krig.

-Men HUR andas du egentligen?” frågade han mig mycket irriterad

-Va?!” frågade jag så där groggyborta som man är när man halvsover

-Kan du inte andas på nått annat sätt?! DU stör!!!!!!!” klagade han

-Men herregud, jag kan väl inte rå för hur jag ANDAS” morrade jag och började känna mig såväl störd som ytterst irriterad i gosömnen

-Men SLUTA låt!!”kommenderade han

-Men gå och lägg dig i DIN säng annars går JAG!” gnölade jag från kudden

Sedan följde en spänd tystnad. Sonen låg på helspänn och lyssnade på hur JAG lät och jag låg på helspänn för att inte somna och börja puffa!

-NU låter du igen!!” påpekade sonen

-Men sluta jag vill sova!!!” stönade jag

-Men jag KAN inte sova när du låter…” förkunnade han

-Men DU låter exakt likadant som jag har jag minsan hört när du börjar somna” kontrade jag och det var väl här någonstans vi hamnade i mullenuttdialogen…

-Gör jag då inte alls det!!” pep han

-Gör du visst det….” vidhöll jag

Någon gång i detta gnabbande och munhuggande somnade vi i allafall båda.

I vaket tillstånd förstår jag EXAKT vad det är han stör sig så förtvivlat på, jag PUFFAR precis som Tarzan och jag har själv som barn stört mig sönder och samman på det där oljudet. Snarkningar är mera konkreta än det där puffandet på utandningen.

Att bukandas djupt gör i alla fall att jag får en väldigt tydlig utandning och för det är jag tacksam, det betyder att jag är djupt avslappnad!

Idag har vi varit till doktorn och fått konstaterat att det inte är någon öroninflammation och inte någon gammal som spökar. Klassiskt höstvirus. Så vi tog oss ett besök på apoteket och bunkrade upp sådant som kan behövas.

IMG_1911

Sonen fick det han ville ha och jag hittade den ultimata hostmedicinen utan konstigheter när man lider av torr rethosta -TheraHoney! Den där glycerin hinnan i halsen gör susen i stället för skumma ämnen som slår ut hostreflexen!

På så sätt kanske vi slipper fler mullenuttsamtal om hur jag andas och inte!

//a

 

Den som är den…

Av , , 2 kommentarer 7

Ja, jag är absolut den som är den. Fick revidera helgens planer och det slutade med en tur till stugan. Det blev så spontant att jag hade med mig en halvt packad ryggsäck. Så idag när det var dags att hjälpa till att "bärga hö" (dvs ta upp det långa gräset som röjts ur diken och på ängsmarken) stod jag inför kläd-och skodilemma.

Det regnade.

I stugan finns det gott om regnjackor. Så jag krånglade på mig en. Kom ganska snabbt på varför jag dumpat den där. Den andas i.n.t.e! Man blir inte blöt utifrån men innifrån är det som en finsk ångbastu! I synnerhet när man jobbar och sliter.

Så var det frågan om vilka skor som lämpade sig för arbetsuppgiften. Jag drog iväg till stugan i gympadojjor. Att stolpa runt i högt gräs, där det bor både sorkar, grodor och andra djur var inte ett alternativ, således inte heller crocs. Det var ju dessutom blött… Jag svär på att mina gummistövlar garanterat stod å garvade åt mig hemma i stan.

Så vad gör jag? Jag, den som är den, jo jag hittade ett par rejäla vinterkängor. Svintunga, megafodrade och med snölås (läs odjurslås). Så där slet jag med skottkärran och detta jädra gräs. Höll på koka upp och kvävas ihjäl av regnjackan, och höll banne mig på brinna upp om fötterna.

Jackan flög av efter en stund, hellre våt av regn än av att det börjar ånga upp runt huvet. Vinterkängorna hade jag så länge jag stövlade runt i gräset, när det var klart blev det barfota i crocs (fulaste FULASTE tofflan i världen!) lagom till korvgrillning på bastubryggan.

Det löser sig alltid, även om man är den som är den, så länge man bara står ut med konsekvenserna själv :-)

//a