Etikett: cykel

Men jösses!

Av , , Bli först att kommentera 9

Vilken fantastisk skillnad det är att cykla på en cykel med pumpade däck!

Då var det ju snudd på lätt och roligt! Jag har varit rätt irriterad på att min cykel känts så tung men jag har tänkt att det har med mitt eget flås att göra. Idag slog det mig att det kanske var en idé att kolla däcken! Mycket riktigt så saknade dom tämligen mycket luft :-)

Hejbara… jag kände mig nästan som Hedvig som susade fram på min cykel med uppdrag att kolla post och hämta pussel!

Det var ju riktigt skoj, jag kan absolut åka på flera uppdrag… Anyone?!

//a

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Jakten på runner’s high…

Av , , Bli först att kommentera 8

Maj har varit en fantastisk månad för mig, där både jag, min son och min brorson fyllt år. Under två veckor (i samband med mitt eget firande) var jag tokförkyld, sedan pollenbomb som stört luftrören. NU känner jag mig återställd. 

Jag har äntligen kunnat börja cykla till jobbet utan att drabbas av hostattacker vilket varit oerhört skönt! Å så älskar jag ju min fina fina cykel!!!

Idag gav jag mig ut i joggingspåret för att uppta den målsättning jag tagit mig an! Jag SKA erövra löpningen igen. Punkt. Slut.

Jag har hittat ett okomplicerat nybörjarprogram på Runner’s World och idag när jag stuffade runt i spåret insåg jag att jag faktiskt (horrors of horror) måste PLANERA in mina pass så att dom de facto blir av. 

I spåret gick det långsamt men det gick i allafall att utföra något som påminner om joggingrörelser med kroppen. Jag erkänner helt öppet och ärligt att det stundtals kändes som att jag stod stilla på stället. So be it. Jag gjorde mitt pass!

Jag är skitnöjd! Kanske lördagar eller söndagar hädanefter får bli uppföljningar i jakten på Runner’s high!

//a

Göra en Tarzan?

Av , , Bli först att kommentera 8

 Kanske borde jag dra till stugan och göra en Tarzan denna helg? Detta fantastiska högtryck är snudd på overkligt!

Kanske har temperaturen stigit från 11 grader till hela 13?! Kanske kan man entra vattnet utan att det känns som att man drabbas av förlamning pga smärta när man kravlat sig upp på land?! 

Rent spontant brukar ett kallt bad kännas oerhört frestande när man svettas på cykeln, men när man väl står där i böljan den blå blir läget och önskan en annan…

//a

TMNT & Brännboll…

Av , , 2 kommentarer 5

För ungefär sex år sedan invaderades mitt hem och min tillvaro av fyra gröna saker. Dom hade olika färger på sina pannband och dom var utrustade med olika vapen.

Det var Dontatello (lila) med sin stav, Leonardo (blå) med sina svärd, Michelangelo (orange) med sina nunchaku’s och Raphael (röd) med sina två sai som gjorde entré i min sons värld och som jag givetvis tog del av!

Det var Teenage Mutant Ninja Turtles för hela slanten och turtlarna slog ut Blixten McQueen och hans gäng med buller och bång!

Hela mitt hem kändes som en illegal vapensmedja där vi tillverkade dessa vapen av garn, papper, glasspinnar, toarullar och allehanda material. Turtlarna gjordes i papper, deras bil gjordes av toarullar och ett flingpaket, det var endast fantasin som satte gränserna. Det var väldigt roligt att skapa alla dessa figurer och "turtle-com:s" (deras coola mobiltelefoner!). Vi gjorde till och med turtlar av trolldeg!

Även på dagis spred sig TMNT-febern som en löpeld och det tillverkades masker att ha för ögonen i olika färger, otaliga teckningar ritades med dessa turtlesmotiv! Och väldigt ofta när jag kom till dagis för att hämta kiddo var det antingen han eller någon annan som kom och stod i någon turtle-posé och skrek "-LeonaRRRRRRRRdo". 

Vi lekte Turtles så att jag snudd på ville kräkas. Jag kunde allt om fotklanen, mästare Splinter och ärkefienden Shredder. Jag fick alltid vara April O’Neil. Skoj oj så skoj…

För mig var det hela en flashback, ty när jag var runt 17 år hade jag en kusin som var runt 4 och HAN älskade också TURTLES! När han åt våfflor var det turles hamburgare och även han kunde utbrista "-DonateLLLLLLLOOOOOOO" -helt random, inne i någon magisk fantasilek. Så när min egen son hamnade i turtles-världen var det rätt komiskt att se hur allt går i arv mellan generationer och årskullar.

Idag är turtles nerplockade i en gigantisk plastlåda i förrådet. Tutles är ingenting som kiddo och hans vänner leker med. Det har faktiskt varit helt tyst kring fenomenet tills NU. Det verkar som att turtlarna är på gång igen, nästa våg av barn skall få ta del av äventyren som sker nere i kloakerna. På barnkanalerna rullar reklamen åter kring dessa fyra gröna muterade hjältar. 

Ett annat återkommande fenomen är BRÄNNBOLL. En aktivitet som pågår frenetiskt i maj, kulmen kommer i och med yran och sedan klingar det av under juni. Därefter är det relativt tyst kring brännboll tills våren åter står för dörren!

Mitt deltagande i brännbollen detta år blir via cykel och om någon behöver hjälp med att knäcka Turtles-koden så ställer jag upp! :-)  

I övrigt önskar jag ALLA generationer och årskullar en härlig ljuvlig fredag!

//a

 

Norra entrén och cyklarna…

Av , , Bli först att kommentera 5

Det råder ju delade meningar om det var RÄTT eller FEL att ge böter till personer som deltagit i Blodomloppet men som parkerat stolligt.

CYKLAR kan inte lappas, dom KAN fraktas bort men det verkar onekligen hända sällan. Vid NUS råder en rätt festligt kollektiv cykelparkeringskultur. Eller förvirring!?

Utanför den norra ingången och nya resecentrumet ställer väldigt många av sig sin cykel, gissar att man gör det i all hast, eftersom ALLA ANDRA cyklar står där…

På stolparna finns det massor med skyltar som påtalar att det är förbjudet för cyklar och mopeder att stå parkerad just där… Bilden är medvetet kass då jag valt att sudda bort personerna som just kom och parkerade sina cyklar DÄR!

Jag vill inte peka ut någon, ty det handlar inte om det, det handlar helt enkelt om beteenden. Jag brukar parkera min cykel på ett annat ställe men igår kom även jag till Norra entrén. Jag var (precis som personerna på bilden) på väg att ställa min cykel DÄR!! Rakt utan för ingången, rakt utanför resecentrum! Jajjemen… jag höll faktiskt på att låsa cykeln då jag började se mig omkring…

Jag konstaterade att det nog inte var avsett som cykelparkering -JUST DÄR! Några steg åt sidan fanns en ENORM cykelparkering som ekade stolligt TOM längst nere. Då blev det nästan komiskt…

Detta är vid sidan av resecentrum, några meter åt sidan ifrån själva ingången… Det var första gången jag noterade detta gigantiska utrymme för cyklar och där fick min cykel stå medan jag gjorde mina timmar på jobbet.

Det intressanta var dock, att mitt första val var att ställa av mig cykeln där alla andra hade ställt sina. Så slår det mig, alla vill ju vara unik, men fy vad lätt det är att följa strömmen!

//a

Gunga mig!

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Så ROLIGT det är att gunga!!!

Gick ut för att söka killarna som återfanns i gungställningen! Hoppandes, gungandes och trixandes. Det såg så skoj ut att jag blev tvungen att göra som dom bad -Jag gungade också!

Det är ju inte allt för ofta man som vuxen tar sig tid att knövla ner sig i en gunga. Jag kan dock varmt rekommendera alla som får chansen att slå sig ner och njuta en stund i en gunga. 

Sedan blev det surare när jag konstaterar att jag inte fattar hur i friden man höjer styret på sonens cykel… Jag menar… hur svårt kan det vara?! Tydligen hur svårt som helst…

//a

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Death wish….

Av , , Bli först att kommentera 8

När jag kör bil till jobbet… Brukar jag konstatera att många runt Campus/NUS tycks lida av/eller ha någon form av death wish!

Redan på Strombergsväg får man sitta på högvakt när cyklisterna tvärt kastar sig iväg över ett övergångsställ. Det är inte cykeln i sig som är faran utan den som framför fordonet.

Inte helt ovanligt är, förutom solglasögon/huvor/luvor, att dessa förare har antingen stora hörlurar eller små hörsnäckor i öronen. Jag kan bara gissa att dom a) lyssnar på musik/ljudbok eller b) lyssnar på radio… Eller så fryser dom lokalt på/i öronen.

Detta tycks leda till en helt egen värld där allt och alla andra får se upp! Parkeringen vid landstingshuset är vissa dagar som en rysk roulette som jag varken vill eller har lust att delta i!

Det är skitläskigt med dessa torpeder! Finns inte Anita och Televinken kvar?! Borde vara obligatoriskt för att få framföra cykel runt Campus/NUS…..

//a

Vardagspusslet DEL1

Av , , 6 kommentarer 5

Vardagspusslet DEL1

NIXPIX, detta är inget inlägg om hur man som människa sliter sitt HÅÅÅÅR för att få ihop livetspussel med tider, träning, barn, skola, arbete osv. Det pusslet har jag knäckt för rätt länge sedan… Man säger NEJ! Enklare än så är det faktiskt inte.

Igår efter bakandet var det dags att återbörda alla plåtar och formar till sin plats.. Det var då jag fick upp ögonen om det där dagliga pusslet som jag möter i min vardag. När bitarna iNTE alls tycks passa ihop. 

Man får liksom riva ner/ut allt och börja om från NOLL. Omsorgsfullt lägga varje liten bit på plats. Försöker man "gena" och snabbt bara "knövla" en bit på plats blir man onödligt snabbt varse om att det inte alls går. 

För att förtydliga vad jag fått upp ögonen följer tre bilder över det vardagspussel som kan driva mig till vansinne vissa dagar…

Dom här förbenade formarna som skall ner i lådan under ugnen… Har man använt en plåt måste ALLT upp för att man skall kunna få allt på plats igen… Inga genvägar i denna låda alltså!

Japp, å så har man bakat och har inte bara EN utan TVÅ lådor med mjuka kakor som skall in i lilla minimala frysen… Öhhh.. VART?! Vad gör man då? Bjuder in allt och alla på fika? Nej man får vackert se till att man har en frys nere i sitt förråd också…

Å när man då går ner med kakburkarna inser man att JAHA… Hur skall jag ta mig in HÄR då?! Nu är det ju riktigt enkelt med min fina cykel om bara är att lyfta åt sidan… men fram tills förra helgen stod därinne en SPARK som gjort det omöjligt att ens öppna frysen. SÅ när jag nu tog mig in i den med mina kakbukrar kunde jag konstatera att "-OJ DÅ hade jag bakat SÅÅÅ mycket lussekatter före jul?!"

Nu är formarna på plats. Kakorna i frysen och lussekatterna kastade -Ty vardagspussel innebär som oftast att något ryker i någon del av länken…

Har flera finfina exempel fotade på detta älskade pussel som får mig att känna mig som någon som sitter med ett sådant där spel där man skall flytta rutor för att få fram ett mönster.

Så Vardagspusslet återkommer med flera hääärliga exempel! Tills dess önskar jag alla en härlig söndag!

//a

 

First time…

Av , , 2 kommentarer 7

Det finns en första gång för det mesta här i livet… Första andetaget, första steget, första cykeln… sånna grejer man som förälder står redo med kameran för att föreviga. Sådana bilder ens egna päron tog när man själv var liten.

Sedan växer vi och livet utvidgas. 

Sista veckan har varit dags för många "Första…" för min egen del. Som årets första regn, decenniumets första joggingpass och årets första cykeltur.

…å denna lördags kväll avrundas med årets första flock med gäss som just flög över taken och lät på deras extremt speciella vis… Jag vet ju att fåglar flyger om natten.. men har aldrig hört dom kvacka så frenetiskt :-)

Imorgon kommer en kompis på besök för första gången till min lilla lya vilket skall bli riktigt skoj! 

Nya människor, nya bekanskaper, nya relationer… Så många "första" vi kan få uppleva och vara med om så länge vi är öppna och närvarande i nuet…

Själv älskar jag dom där nervpirrande "första" i livet :-)

//a

Silar mygg sväljer kameler…

Av , , 2 kommentarer 5

Jag vågar inte cykla så länge det är is och snöglopp på cykelbanorna! Men jag undrar hur statusen ser ut på våra gång -och cykelbanor runt omkring?! Har spanat och det ser bra ut men ännu verkar statusen lite lurig. Jag har blivit tipsad att ge det en vecka till…

När snön och isen försvunnit brukar nästa livsfara dyka upp… Gruset som gör att man har noll fäste utan bara kanar framåt.

Till min stora glädje kunde jag konstatera att min idoga granne plockat fram vårt cykelställ just iDAG så han hojtade åt mig att det bara var att rulla fram cykeln! Min cykel utan fräsiga miljarder växlar och med FOTBROMS! Som är så vit och fiiiiin!!!! Safty first!

…eller hur var det med den saken? För hur går det för mig att använda cykelhjälm? Inte så bra måste jag erkänna. 

Jag måste vara ett lysande exempel på någon som silar myggen och sväljer kamelerna i allafall ifråga om cykling!

//a