Etikett: december

Kluven syssla…

Av , , 4 kommentarer 5

Jag HAR ju knorrat i min blogg (11/5-2013) när jag stilla önskade att grannen skulle ta ner sin julbelysning från sin altan…

Nu står jag i valet och kvalet OM jag skall sätta upp min egen slinga redan NU för att undvika frostskador! Förra året stod jag ute i någon form av snöstorm. Det var skitkallt och jag var tvungen att knyta små snören för att hålla kalaset på plats. Jag minns att jag tillslut var så kall om fingrarna att jag inte längre kunde knyta knutar, då det kändes som att fingrarna fryst mitt i en rörelse.

Jag tänker… Jag kan ju MONTERA slingan men jag behöver ju absolut inte TÄNDA den!!!

Eller bidrar man då till den där kollektiva julhetsen -Ty det är det sista jag stödjer! Jag blir helt matt att läsa på facebook om människor som är klara med sina julklappsinköp i oktober och som redan knåpat ihop adventskalendrar till sina barn!

För mig är december en månad där man påtar på i en tillvaro som doftar pepparkakor! Å så tar man en sak i taget, väntar inte till sista minuten och så löser det sig så bra…

MEN nu är det november och det är ypperligt läge att peta på ute runt balkongen… Jag tror banne mig jag smyger upp den där slingan lite diskret…

… japp…. så får det blir!

//a

Det hände -På riktigt!

Av , , 1 kommentar 8

För några år sedan, i december, ringde det på min dörr runt 19-snåret. Jag gick och öppnade och där stod en ung man som ville diskutera inomhusmiljön med mig. Vi hade just haft mätningar kring våra dörrar i föreningen och jag var helt övertygad om att detta var någon från föreningen som ville kolla hur jag upplevde lyan. Idiotiskt nog frågade jag ju inte… Utan korkat nog började JAG surra om att jag funderat på att skaffa en luftfuktare då jag upplevde luften extremt torr… Det är EXAKT därför jag är här svara han.

Det som sedan händer är, att jag ett antal minuter senare, befinner mig i min egen soffa. På golvet i mitt vardagsrum står en människa med en gigantisk väska och börjar riva upp en dammsugare som ser ut som ett smärre rymdskepp. Jag inser där och då att jag har en livslevande DAMMSUGARförsäljare i MITT hem!

Insikten får mig att vilja ställa mig upp och bara säga "plocka ihop och gå" för någon affär kommer det inte bli men så drabbas jag av den där nyfikenheten. Jag har nämligen hört helt rediga människor de facto köpa en dammsugare för bisarra summor pengar. Vi snackar närmare 30.000kr. Jag har även fått bevittna rediga människor vakna upp dagen efter och i fullständig panik insett vad dom gjort och ånga sig bittert. Beteendevetaren i mig vaknar därför och mina sinnen skärps.

Människan bökar och snackar om den fantastiska maskinen. Han vill demonstrera den på en matta, som tur är ligger alla ute på balkongen. Jag blåljuger och säger att jag inte har en matta i mitt hem. Han ger sig icket. Jag tar då fram den minimala lilla lila mattan från badrummet och han dammsuger den frenetiskt några sekunder. Sedan öppnar han ufo:t och plockar ut lilla påsen för att demonstrera exakt hur mycket skit det var på den lilla mattans hörn, han tömmer den nogrannt på mitt golv. En imponerande samling måste jag erkänna. Jag noterar även att när han ska montera tillbaks påsen att han diskret tar en näve av bosset på golvet och låter det följa med påsen tillbaks i ufot. Jag drar mina egna slutsatser. Å min tanke är att hälften av det som nu ligger på mitt golv kommer från någon annans stackars matta…

Han vill sälja paketdeal till mig, dammsugare och luftfuktare för optimal inomhusmiljö för mig och min son. Tror vi är uppe över 40.000kr. Han skriver summor på ett block som han sedan visar mig "-Vad säger du om det här?" frågar han. "-Inte aktuellt" svara jag. Sedan frågar jag honom rakt ut "-Är det verkligen någon som köper en dammsugare, i december, för 30.000kr?" Han gör ett sista försök att sälja trasor men jag är obeveklig. Luften går ur honom och han sjunker ner i min soffa. Han är i det ögonblicket en trött människa och inte en dammsugarförsäljare. Där är slaget avgjort. Det blir ingen affär i mitt hem. No way! Å han vet det.

Fruktansvärt bisarr upplevelse, men fantastiskt intressant. Å jag förstår människor som köper dessa maskiner. Dom är säkert helt fantastiska men för den där summan, skulle jag och min son kunna flyga nästan tre gånger till bror i Schweiz och HADE jag valet skulle jag välja att träffa min bror med familj 100 gånger om istället för en dammsugare. Den jag har fungerar förträffligt och den kostade ungefär som skaftet på den där manicken.

NEJ är ett fantastiskt bra ord att kunna när det gäller försäljare, vare sig dom knackar på dörren eller stör i telefonen!

//a

Kolan och jultomten…

Av , , Bli först att kommentera 6

Lusselelle lusselelle elva nääätter före jul… Det drar ihop sig och Jultomten gnuggar sina händer! Jag känner Jultomten, i mitt fall är det inte alls en skäggig rund karl i röda kläder utan en lång och ståtlig karl som jag mötte på Gammliavallen för ett antal år sedan. Jultomten är en människa som ÄLSKAR julen. Vi snackar en sådan där människa som bara ser det mysiga i hela december. Det är fantastiskt med sådana människor. Som kan stå under ett blommande äppelträd och lyriskt berätta vart julgranen skall stå i december!

Jag älskar också julen. Jag älskar ljusen, alla glittrande saker, fina julpapper, goa julkort, underbara dofter! Mellan varven ogillar jag dock hela paketet -jag blir stressad. Som igår, när vi kom på att det var hög tid att fixa den där kolan….

Ty inför denna luciadag skulle föräldrarna bidra med en sats mikrokola till skolans årliga julbasar. Denna kola kokades i sista minuten igår eftermiddag. Den tog exakt fyra minuter att koka, i en skål i mikron. Därefter tog det närmare 1,5 timme att diska upp det som använts samt att skära och paktetera dessa rackare. Att klippa plastfolie kan driva den bästa till vansinne! Vårat bidrag till basaren skedde under strikta hygieniska krav, med gummihandskar och hela kittet. Vi var väl förmodligen dom enda 🙂 -så sonen hade köpförbud på allt ätbart! Jag lovade att vi kunde göra en egen sats och ha hemma. Idag.

Så nu kom jag in i vardagsrummet och sonens kompis ögon spärrades upp "-Men, hur ser du UT?" frågade han. "-Ja, ni skulle ju göra kola idag" svarade jag där jag stod i förkläde och håret gömt bakom en snusnäsduk! Han tittade ytterst skeptiskt på mig och dom återgick till "Alchemy" på iPad:en helt ointresserade av nått kola-projekt! Då står man där som morsa med mikrokola på svalning och inser att deras glada rop på väg hem från skolan att DOM skulle göra kola egentligen var en kod för att "Vi låter morsan göra rubbet".

Dom skickades in på sonens rum, den här morsan behöver paus från juldofter och kletiga kolasmetar. Måste lägga mig ner och titta på granen (den är fortfarande sned!) och ladda för ännu en duell med plastfolien men då jädrar skall nissarna ut från rummet och få hjälpa till 🙂

//a