Etikett: diskmaskin

Nästa pryl…

Av , , 4 kommentarer 10

Den här veckan kommer jag presentera saker jag kommer sakna efter att ha varit hustomte. Under sommaren har jag blivit djupt imponerad av: DISKMASKINEN

Överväger att ta med mig den hem till lyan. Min diskmaskin hemma är mindre och den är så ful att jag blir irriterad varje gång jag ser den! Anledningen är att hela köket har fula vita luckor och av någon outgrundlig anledning har någon före mig satt en furufärgad träfront på skrället. Så den SYNS extra mycket!!

MEN det som fått mig och MÅNGA andra att reagera denna sommar är den fiffiga BELYSNINGEN som diskmaskinen i huset har.

Onödig extra utrustning?

Onödig extra utrustning?

Detta måste vara ett bra exempel på ”onödig extra utrustning” men faktum är att jag gillar det mer och mer… Man ser ju faktiskt utan svårigheter vad som gömmer sig därinne…

Den tar jag med… Nej just ja.. jag skulle ju flytta päronen istället… ;-)

//a

Livet. är. allt.

Av , , Bli först att kommentera 6

Då jag varit fast beslutsam denna dag att ha en glad och positiv dag har jag faktiskt kommit fram till  några intressanta slutsatser.

Till exempel vilken fin och fascinerande balans hushållsarbetet erbjuder. Hur vi än vrider på det är hushållsarbete något som måste göras. I min värld finns det saker som är "roliga" å med det menar jag inte festliga, skojiga eller som en hobby. Utan helt enkelt sådan jag upplever enkelt, lättsamt och som inte retar mig på något sätt! Kontrasten är i min tillvaro det som är "tråkigt", å med det menar jag sådant som gärna kan få ligga och vänta, sånt jag drar mig för att göra sådant som verkligen ÄR astrist!

Reflekterade idag över att jag tycker det är roligt att starta tvättmaskinen samt att hänga upp kläderna på tork. Likväl är det roligt att slänga tvätten i torktumlaren och vrida igång den. Det doftar gott och är väldigt smidigt. Jag tycker det är skittråkigt att ta reda på ren torr tvätt. Vika in i garderoberna, sortera, hänga på galgar, jaga galgar osv. Å då insåg jag, här är det ju en helt naturlig balans mellan det roliga och det tråkiga!

Tänkte att samma fenomen råder kring diskmaskinen. Inga problem att lasta den lilla rackaren full och knäppa igång den, men fy vad tråkigt det är att lasta ur den! Återigen en helt naturlig balans. Yin och Yang i hushållsharmoni.

Dammsuga… går väl an att dammsuga per se.. men att få den att följa med, stuva undan vrålmaskinen…. ! Bädda rent i sängen, jätteenkelt och roligt att riva ur den, men gud va tjorvigt det är när man skall stoppa tillbaks täcken och kuddar i nya fodral!

Vidare har jag kommit fram att det varit rent ansträngande att se positivt och  möjligheter i ALLT. Det är snudd på omänskligt att vara på detta vis. Så här med förklarar jag detta projekt avslutat! Jag återgår till att vara precis som jag är!

Sedan kan jag konstatera att det spelar ingen roll hur många "Stängt för dagen" skyltar man försöker mura upp runt om sig, livet knackar på och kliver in ändå. Det roliga och tråkiga går hand i hand. Glädjen och sorgen. Det ljusa och mörka. Det är kontrasterna som gör livet värt att leva. Oavsett om det blir en sjuhelvetes dalgång mellan varven gör det topparna helt underbara att uppleva. Livet är allt.

//a

 

 

Love Games…

Av , , Bli först att kommentera 5

 Vaknade 05:39 denna morgon. Är innerligt tacksam att vi övergår till sommartid nästa vecka så tiderna blir något normala igen! Det innebär att jag roat mig på lite olika vis redan.

Hittade en serie på TV11 "LOVE GAMES" som tydligen går som ett maraton denna dag. Tre tjejer bor i "Bad girls house" och dit har man tagit XX antal unga män som vill slåss om deras uppmärksamhet. Tjejerna som är "players" går på dejter, och testar de olika killarna genom att festa, hångla och intrigera. Makalös underhållning.

Bästa kommentaren jag hört komma ur en av tjejernas munnar var när den ena beklagade sig och försökte få fram att hon veeeeeerkligen sökte en "riktigt" relation. Hon orkade snart inte med "det här livet" mer. Hon ville "retire from being a player".

Drama och cat fights, bitchslaps och bröst så skulle man kunna sammanfatta det lilla jag såg.

Nu skall jag tanka musik till min iPhone och ge mig ut på jakt efter en rengöringstablett till min diskmaskin som jag hunnit demonetera denna morgon!

Ha en härlig lördag!

//a

Blommor & Bin…

Av , , Bli först att kommentera 10

 Fick glatt och trevligt besök här på eftermiddagen. Sonen och hans polare tittade in för att kolla läget. Jag erbjöd dom fika efter skolan vilket uppskattades av di unga…

När jag sedan står där i köket och lastar diskmaskinen har jag sällskap av sonens kompis som surrade och surrade. Hur och när och varför hans monolog plötsligt hamnade i konceptet "spermabank" har jag faktiskt ingen aning om. "-Ursäkta?" frågade jag förvirrat mer eller mindre inifrån diskmaskinen.

"-Ja alltså det är nån sorts bank.. jag vet inte så noga" fick jag till svar.

Å så drog killarna iväg mot BeyBlade kamp och jag fick åter konstatera att dagens 9-åringar tycks vara långt mera insatt än jag var i den åldern!

//a

Dum och Dummare…

Av , , 2 kommentarer 9

 Det är i andras sällskap vi blir medveten om oss själva. Samtal och dialoger är utvecklande. Så finns det dom där dialogerna som får en att undra om man i överhuvudtaget klättrat ner från träden ännu.

Ibland, när jag står i köket efter middagen, kan diskmaskinen slamra, vattenkokaren är igång samtidigt står jag och diskar ur en kastrull och köksfläkten snurrar ännu. Så hör jag sonen ropa något från sitt rum. Ty där inne står han med huvudet ner i stora legolådan och rotar och rotar i jakten på magnetpilar. Lego skramlar så där ihåligt och plastigt vasst. Han hittar inte sina pilar utan behöver hjälp. Då börjar en sådan där fruktansvärt ointelligent konversation.

”-Mummel vrål mummel” ropar sonen. Jag inte hör ett smack i allt brus

”- Va? säger jag

”-Mummel vrål VRÅL” skriker han

”-Men vad säger du?! skriker jag

”- VRÅL VRÅL VRÅL” vrålar han

”-Va?! Men jag hör inte vad du säger” VRÅLAR jag

Då ser jag mig själv utifrån och jag börjar oftast flina åt detta spektakel. Likvärdigt ointelligenta samtal händer när jag står i duschen och något ”AKUT” händer. Sonen pratar, jag svarar ”VA”, han skriker, jag skriker och han vrålar och jag vrålar och ingen hör någonting.

Det slog mig att dessa dialoger är lika idiotiska, komiska och poänglösa som att diskutera med en människa i affekt. Jag vill aldrig diskutera en sak om jag är förbannad eller ledsen MEN problemet är ju att man inte alltid har den där kontrollen att hantera det konstruktivt när man spårar ur.

Igår ploppade en sådan där innerlig lavahet ilska upp, den som fick stå som måltavla var sonens pappa. När ilska vänds mot andra blir vi fientliga –Check! Det är vanligt att det går ut över oskyldiga –Check! Uttryck som detta kan ta är vredesutbrott (check!), överdrivet kritisk inställning (check!), debatter blir slagfält (check!) för att nämna några. Sonens pappa fick således ett osande, rykande hett sms som innehöll både en och fem svordomar, påhopp och osanningar…

Jag var så FÖRBANNAD! Affekter är smittsamma så möter man någon som är förbannad tänder man lätt till själv. Det är JUST då man hamnar i Dum och Dummare dialoger som bara är destruktiv pajkastning som heter duga!

Jag fick ett sms till svar efter en stund. Det stod bara att han förstod att jag hade en jobbig dag och KRAM. Då insåg jag hur jag agerat. Jag fick igår veta att jag skall opereras nästa vecka. Jag var alltså i grund och botten RÄDD, orolig, trött och frustrerad. Jag vände detta till ilska (som ger känslan av kraft och energi) och lackade ur.

Jag var i det fallet precis som sonen som står och rotar bland en miljard legobitar och börjar skrika. Istället för att besvara vrålen med ett ”Men VAD säger du?” besvarade sonens pappa mitt skrik med att slå av vattenkranen, stänga av fläkten och LYSSNA vad jag egentligen sa. Igår behövde jag verkligen bli hörd och inte bemött! 

När jag drog iväg mitt elaka sms var jag så arg så tårarna sprutade. Sedan med facit på hand kan jag bara konstatera att jag är blott en männsika med hela registret av känslor och affekter. Kan man knäcka dess koder kan man flina gott åt sig själv i sina egna Dum och Dummare ögonblick!

//a

 

The magic number…

Av , , Bli först att kommentera 7

När jag besökte bror i alpernas vackra land -Helvetica- konstaterade jag att deras hem är…lugnt! Det är fridfullt. Det är… flödande, rent och ljust. Det finns inget "tjafs" som ligger å skräpar och stör, inga gardiner som snor ljuset och samlar damm. Jag antar att det är just det som är feng-shui i hemmet.

En kväll började vi prata om att hamstra på sig saker. Det är ingen bra idé. Det är bara drygt att hantera. Både mentalt och fysiskt. Dom började båda fnissa och frågade om jag visste hur många smörknivar mina päron äger. Jag hade ingen aning. Svaret var 17 stycken! Dom fnissade och undrade vad dom skulle göra med 17 smörknivar. Jag fnissade också och tyckte det var stolligt.

Igår när jag skulle göra iordning en smörgås åt min son drog jag ut kökslådan. Tittade i facket för smörknivar… Den var ganska rejält full. Massor med olika färger och former. Då kom jag att tänka på det där talet 17. Jag kollade diskmaskinen, sedan började jag räkna mina egna smörknivar. Jag ägde 11 stycken var av fyra av dessa är så fula att dom stör mig varje gång dom åker fram. Utan att blinka kastade jag bort dessa fyra.

Därefter gick jag vidare till skåpet med mina muggar. Hur många behöver man egentligen? Där längst bak stod sex muggar från IKEA som jag ALDRIG använder. Dom är fula, repiga, gammla och skruttiga. Dom åkte också.

Då jag fortfarande är aningen klen står julen orörd i förrådet. DÄR är nästa rensningsobjekt. Förra året reducerade jag ner mina FEM lådor julpynt till TRE. Var av en är sonens egna tomtar och bollar. Jag tänkte köra seriös feng-shui i dom lådorna på nyårsdagen när julen skall ut… Då är jag minst sentimental!

Tills dess konstaterar jag att det inte var TRE, inte SJU, inte olyckstalet 13 eller ens 18 som var mitt magiska nummer. Det var udda nog 11 jädra fula smörknivar!

//a