Etikett: gåvor

Bästa påsen…

Av , , Bli först att kommentera 7

Igår eftermiddag satt jag bland alla nära och kära -La Famiglia the extended version. En varm dag i höga klackar!

Min svägerska och Ugglan hade arrangerat och dukat och min bror och Tarzan hade hämtat mat och lastat och lossat. Det var så fint alltihop. Och MYCKET ovant att inte hjälpa till utan bara "vara".

Jag härdade ut på mina 85mm klackar TiLLS den äldsta brorsonen avlägsnade sig för spel hemma i La Casa, då kunde jag sprätta av mig mina skor och sjunka ner på smurfnivå igen i somriga mjuka Reiker sandaler :-)  

Igår kväll kom givetvis frågan från min son vad "bästa" presenten varit, för tydligen måste något vara BÄST i barnens värld. Jag förklarade att jag var så glad för alla gåvor och blommor. Han var mycket missnöjd med svaret.

Nu när jag vaknade och satt med min kaffekopp spratt det till i hela min kropp. Då kom jag på PÅSEN! Jag fick ju en PÅSE igår…En helt eeeegen påse med hembakta havrekex. Ja banne mig den var nog den absolut bästa gåvan igår. När jag fick den var det någon i massan som kläckte ur sig "Nu måste alla få smaka" och min spontana inre tanke var "Aldrig".

 

 

Nu när jag i lugn och ro fått knapra obegränsat med kex känner jag att KANSKE borde även dom från Schweiz få sig en liten bit innan dom åker.. 

Tror vi hoppar upp på cyklarna och passar på att vara med dom den lilla stund som är kvar. Å så kan jag testa att vara lite generös för första gången på flera dagar :-)

KRAM till Faster K -kexen ÄR underbara!!!!!!!!! 

//a

Rörande…

Av , , 2 kommentarer 8

Imorse satt min son i trappan och väntade på att hans far skulle komma och ta honom till skolan. Det blev väldigt tyst där nere så jag ropade och frågade vad han gjorde!

"-Jag sitter och tittar efter en födelsedagspresent åt dig mamma" svarade han hemlighetsfullt.

Jag gick ner för att säga hejdå och på väg upp för trappan såg jag vad han suttit och läst… Jag blev rörd av hans känsla för min passion för julveler!

När han kommer hem idag, skall jag än en gång förklara att jag är lycklig bara han är med mig när jag fyller år. Det är den finaste gåvan jag kan få. Att få vara tillsammans!

Happy!

//a

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Don’t tell…eller DO!

Av , , Bli först att kommentera 8

Nu talar vi om något trevligt istället! Julklappar! Eller egentligen är det inte julklappar utan överraskningar ty i denna tid är det mycket smussel, tissel och tassel (in a goodway!) Jag och mamma-ugglan har en inneboende nyfikenhet som heter duga runt julen, födelsedagar etc. då man förväntas hålla tyst!

På tiden då jag bodde hemma kunde man konstatera på julafton att alla mamma-ugglans paket var mer eller mindre smygöppnade! En jul skulle hon få en ring och då gick vi andra ihop oss och gjorde en kupp som höll på sluta med separation (ja, metaforiskt inte faktiskt!). Vi slog in ringen i en stor kartong med böcker. Efter att vi slagit in kartongen i julpapper lindade vi hela paketet med självhäftande plast. Det var OMÖJLIGT att krafsa upp något hörn för att smygtitta. På den här tiden var microvågsugnar nyaste trenden.

När mamma fick se paketet några dagar före julafton bad hon att få lyfta på det! Munnen snörptes ihop till ett streck. Hon var upprörd! Hon förkunnade högljut att en microvågsugn INTE var en julklapp!! Hon var faktiskt uppriktigt sur. Julaftonen kom och vi höll på explodera och morsan var allt annat än nöjd. När hon fått upp paketet innanför plasten och började dra upp böcker och hittade det "riktiga" paketet där inne sken hon upp som en sol. Jag tror hon var så lättad att hon grät. På äldre dagar förstår jag henne. Jag skulle inte heller vilja ha en hushållsmaskin i julklapp. Eller ja.. en kitchen aid har jag hört mycket gott om, men jag vill hellre ha något till MiG!

Det bästa jag varit med om i adventstid var förra julen. Jag låg på min säng och min son höll på grejja, sedan kom han till dörröppningen och sa "-Men mamma"" Det har hänt något magiskt under granen!! Du måste komma och titta" Jag gick med honom till granen och där låg en vit ask med ett hjärta (han hade ritat). Jag frågade om han trodde att jag fick öppna. Jodå det var självklart. Där låg en tråd som han trätt upp fantastiska glaspärlor och kristaller. "-Till ditt fönster kanske?!" sa han och såg finurlig ut. Just sådant är det bästa jag vet! Otippat, oväntat och helt rätt.

Gåvor handlar inte om pengar utan om hjärtan som ser!

//a