Att resa.. äventyr eller på gränsen till sammanbrott?! I min värld är det ett och det samma. Jag älskade våran vecka på Mallorca -NÄR jag var där! Men innan jag är på flyget blir jag banne mig less på mig själv.  Om min bror hörde hur jag grejjar på innan avresa skulle han blir irriterad. Jag kan riktigt höra honom muttra "Men herregud…." Han är Mr.Globertrotter och jag är Frk.Neuros

Skall snart åka iväg med min son för att äntligen hälsa på bror, darling L och mina rara brorssöner. Å jag är ett vrak. Jag har inte packat… Men jag har tvättat kläder i två veckor (tillochmed dom där dukarna som alltid legat längst ner i tvättkorgen -Å dom ska definitivt inte med!!). Jag är inte nervös per se… men jag har inte sovit på en vecka. Det är som att det blir en oro över att vara på väg. Å jag vet att så fort vi sitter på flyget och det är take-off då är jag bara lycklig.

Om och om igen kommer jag på saker som att opps… kanske behöver jag ha med  mig någon form av kontanter. Började genast fundera när jag skulle hinna med Forex. Sedan kom jag på att det finns ju uttagsautomater även där! Kort går lika bra att betala med där som här. Så var det ju det här med MJÖLKEN…så jag ringer mamma-ugglan och ber henne genomföra sniff-kontroll när vi äntligen tagit oss iväg -för JÖSSES tänk om mjölken står och luktar i kylen…i hela FEM dagar!??! Å så var det ju LJUSSLINGAN som legat i en garderob i två år som bara MÅSTE upp nu… å hur i friden ska jag fixa det?!

Näe här är det är system-overload. Har därför ringt livlinan. Nu blir det soffan och en film -å framför allt MAT (för det har jag då inte haft en tanke på sedan förra veckan… ska ju åka bort snart… om ytterligare några dagar å då är det ju dumt att handla…), Jag behöver ett break från mig själv om än bara för några timmar…

//a