Idag kollade jag FB och Fröken P hade lagt ut en länk till YouTube. Med Robin Stjernberg You (Goat Edition). Min vän hade skrivit att hon tyckte länken var kul även om den var jätteelak. Jag tittade och skrattade. Det var liksom väldigt enkel humor där någon slängt in en get som lät i refrängen. Det var liksom bara det. Komiskt i mina ögon!

Kanske bör jag tillägga att både jag och Fröken P tyckte att det var rätt låt som vann?! Vi tyckte You var riktigt BRA! Ändå kan jag skratta åt klippet för det är komiskt i mina ögon att någon ens gjort det…Vart får man ens idéen ifrån?

Vill du se det korta klippet – Klickar du på länken.  

Så dök nästa fråga upp i mitt huvud. I tiden då näthat blivit ett känt faktum, vart går gränsen mellan hat och humor?! Å har det nu blivit så att vi inte ens kan skratta åt ett skämt utan att vi skall överväga hur "rätt vs. fel" det är också?! När blev ett skratt något "kanske" fel?!

Började luska i klippet och läste massor av kommentarer till det. Inte alls trevlig läsning. Klippet blev en arena där det var frittfram att kräkas ur elakheter. Plötsligt blev det enkla komiska klippet ett intellektuellt dilemma. Den enkla humorn som jag först såg blev grumlat av allt jidder som stod i kommentarerna! 

Om du kollar länken.. Vad är din spontana reaktion på You (Goat edition)? Skratt eller förfäran? Är uppriktigt nyfiken att höra åsikter.

//a