Jag har, inte bara en gång, skrivit om allehanda strategier för att ta mig UPP på morgonen. Upp ur go’värmen.

Till min hjälp har jag köpt en avskräckande väckarklocka (som jag använder som HOT! på mig själv) MEN som jag inte använder för att vakna, jag använder min mobil. På min mobil finns en uppsjö av olika larm mellan klockan 05:15-7:30, ungefär ett larm var 10:e minut. Varje larm har en egen låt..

Det har faktiskt gått väldigt bra att ha larmen på tämligen högt ljud SAMT lägga telefonen en bit bort FRÅN sängen.

Men sista dagarna har jag noterat ett högintressant problem… Min sluga hjärna har börjat blanda in låtarna i DRÖMMARNA så att det hela, istället för att bli en signal att det är dags att kliva upp, blir en fråga om ”sing-a-long” i sömnen.. Det är ju fasansfullt!!!!!

Såååå denna måndag är jag glad att jag fick ett meddelande på messenger som innehöll orden ”uppochhoppa” -Ty hade någon vågat hojta det åt mig live i arla morgontimman, när jag är trött och grumsig, när håret står åt alla håll och jag enbart fokar på att ta mig från vattenkokaren till kaffeburken till kaffepressen, då skulle nog dagen börjat med ett smärre kuddkrig!!

…uppochhoppa… morr liksom…

MEN det är måndag, det är vardag, och för det är jag grymt tacksam! Nollan och sexan skall tvättas bort från armen och jag ser framemot en dag på jobbet!

Nu är jag vaken! Trots sing-a-long, trots uppochhoppa-mess…

Jag är faktiskt på bra humör också!

Alltid något!!

//a