Etikett: panik

Björnen sover…väl?!

Av , , Bli först att kommentera 9

I joggingspåret började jag jaga upp mig…

Det slog mig att om något skulle hända hade jag ju ingen TELEFON med mig! Alla andra joggare sprang antingen med sin telefon i handen eller i ett slags fodral på överarmen. Jag hade då lämnat min hemma!

Det jag kom på var det här med vilda djur… Å vi snackar inte söta ekorrar eller skräninga skator. Jag började tänka på ilskna hungriga björnar… Kanske var det därför det ändå gick relativt snabbt att avklara den där rundan?!

Vad i friden gör man om man stöter på en björn i skogen?! Bara att googla saken…

Enligt Rovdjurscentret De5 stora är tips #1 att börja med att NJUTA av upplevelsen, att man faktiskt får uppleva och SE en vild björn ute i det fria!

På Aftonbladet finns en artiket från 2007, där man börjar med att rapportera om en löpare i Finland som dödats av en björn i skogen och så följer lite goda råd. För det första skall man inte flippa ur, gripas av panik och börja skena runt och skrika (även om det spontant kanske känns som exakt vad man skulle göra!). Man skall hålla sig PASSIV, lugn och sakta backa. Man kan gärna tala lågt i VÄNLIG samtalston… På så sätt signalerar man att man inte är något hot.

Sveriges radio har en artikel från 2011 där det också finns tips. Skulle björnen ändå börja attackera skall man göra sig så STOR som möjligt. Sträcka ut armar och stå bredbent. Dock ej STIRRA på björnen. Den kan göra en skenattack för att sedan dra sig undan, men kan också göra två skenattacker. Men behåll för all del lugnet!

Är den riktigt pissed off, skall man lägga sig på mage och skydda huvud och nacke. Man kan bli riktigt illa biten men offtast ger sig björnen när den upptäcker att man inte utgör något hot.

Så bra… Då vet jag. Lugn och fin. Ingen panik… Prata som till en stor hund, backa och börja gå därifrån UTAN att vända sig om. Följer björnen efter kan man börja droppa saker efter sig, gärna kläder så den stannar och sniffar…

Extra kläder kanske man bör dra på sig då alltså om man skall ut och springa i skogen -istället för mobilen tänkte jag!

Å så tror jag att jag håller mig till gångbanor så centralt som möjligt!

//a

Banan -Ja tack!

Av , , Bli först att kommentera 9

Igår var jag så seg när jag tittade ner i min kaffekopp på morgonen att det kändes som att jag skulle kunna ha drunknat i den. Sedan blev det smärre panik både det ena och det andra hände som man inte vill skall inträffa på morgonen.

Vidare insåg jag att jag inte skulle komma i tid till en viktig provtagning. Så i panik började jag ringa och samtidigt klä på mig. Ut på busshållplatsen för att konstatera att "sommarturlista" onekligen innebär längre väntetider.  Väl på plats i det vita huset var det bara att skena iväg till avdelningen för att sedan styra kosan mot jobbet. 

Sedan fortsatte liksom hela dagen i det spåret. Jagandes efter bussen… metaforsikt talat alltså. Humöret höll jag uppe tills besöket på Coop för då surnade jag till över människor och somligas beteenden. Glad blev jag när jag och kiddo hann läsa en stund på eftermiddagen. 

Så drog jagandet igång igen.. Försöka laga mat samtidigt som det knackade och ringde på dörren, försöka göra klart några uppgifter samtidigt som telefonen ringde och när jag slutligen lade mig ner i soffan för att andas ut kom jag på att jag GLÖMT bort dom små kurrmaskinerna -katterna som jag lovat att titta till. Så sent på kvällen åkte jag iväg men blev så väl mottagen av dom två kurrande djuren att jag bara blev happy!

Denna dag skall inte gå i det där hjulspåret. Idag är jag glad för jag vet att jag har ett dreamteam på jobbet som väntar. Skall bli riktigt skoj! 

Kanske jag rent av skulle vara lite wild n’ crazy och testa RedBull idag… En hel burk liksom?! Näe…. jag håller mig till min banan, det är garanterat naturlig energi!

//a

 

Size matters….

Av , , 4 kommentarer 6

 Asså ikväll skulle det smälla. Det skulle bli klackarna i taket och den mest lyckliga dagen i mitt liv.

Ivrig som få stolpade jag in på Coop för att hämta paketet från Födelsedagsfén och Bror. Trots att det är länge kvar till Dagen D tyckte dom att jag kunde få min present i förskott och min far var med som bärare.

Å det började ju så bra… men… så blev jag tydligen FÖR kvinnlig. 

Min gåva var för STOR. Plötsligt var storleken väldigt central! Måttband åkte fram, det mättes till höger och vänster. Det blev panik. Det blev smärre kaos. Det blev förtvivlan…

Gåvan är nu returnerad! Å både min son och brorson har idiotförklarat mig. "-Men vaaaaaaarfööööööööör?!?!?!?!?!?!" 

Men det är ju så att man måste hitta det som passar och det som blir rätt oavsett vad det gäller. Jag hoppas jag får glädjen att återkomma kring denna gåva inom en snar framtid. 

//a

4 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Ljus i tunneln?

Av , , Bli först att kommentera 8

När denna blogg publiceras rullas jag in i tunnan. Dags för MR eller Magnetisk Resonanstomografi. Det är ingenting som gör ont. Det gäller bara att ligga stilla och inte flippa ur därinne.. I handen får man hålla i en panik-knapp om man vill något, man förses med öronproppar och hörlurar. Det går bra att ta med en skiva om man vill försöka lyssna på något annat än slamret av maskinen. Genom hörlurarna får man även instruktioner av kalibern -Andas in, håll andan……….och andas ut!

Ibland frågar dom om man är vaken :-)

Detta är inte min första MR, jag vet faktiskt inte hur mång jag gjort sedan 2004, men igår fick jag en fråga: Är huvet också inne i tunnan eller ligger huvet utanför? Synnerligen bra fråga, jag har ingen aning. Så fort jag skall åka in börjar jag blunda och jag öppnar inte ögonen förrän jag är ute. Jag vill verkligen inte veta hur litet det är därinne i tunnan. Jag brukar försiktigt röra på armarna och vet att väggarna är vÄldigt tätt inpå. Jag brukar försöka fokusera på musiken i lurarna istället på alla ljud som surrar och blonkar runtomkring.

Jag vet inte heller om det är inbillning att man blir helt varm runt området som undersöks men jag upplever det så. Jag brukar ha eskort dit och hem då jag inte lägger mig där igen utan premedicinering! En gång räckte och den panikupplevelsen klarar jag mig utan om det är möjligt!

Gick förbi mitt jobb igår och fick stOra kramen av min fina vän J -LadyBabe, hon tyckte det var en bra idé att jag skulle hänga en adresslapp runt halsen OM jag tänkte åka buss hem efteråt!

Kanske kanske vågar jag titta om huvet är inne eller ute…. Kanske kan jag spana på det efteråt! Det jag absolut måste komma ihåg är att INTE ta med mobilen dit in, den slås ut totalt -Been there, done that (trots stora skyltar och uppmaningar!!) är man luddig i huvet av medicin så är man bevisligen VÄLDIGT cool och disträ!

Hur lång tid tar en MR?! Ja tydligen väldigt olika. Vet inte hur det fungerar egentligen. Har fått för mig att det är kopplat till hur man andas men det låter ju udda?! När jag ligger därinne så bukandas jag för att hålla mig lugn och dom sa någon gång att det tagit tid för att jag andades så långsamt… Å jag lovar det är inte det lättaste att försöka speeda upp andningen, det blir aningen forcerat. Bara det kan ju få en att flippa ur. Summasumarum är att MR är en smärtfri undersökning men som tar tid, låter mycket och kräver väldigt lite av mig som ligger där. Annat är det med koloskopi… men det är en annan blogg (eller inte!). Önskar alla en fin tisdag och jag önskar alla barn en bra skolstart! //a

Det hände -På riktigt!

Av , , 1 kommentar 8

För några år sedan, i december, ringde det på min dörr runt 19-snåret. Jag gick och öppnade och där stod en ung man som ville diskutera inomhusmiljön med mig. Vi hade just haft mätningar kring våra dörrar i föreningen och jag var helt övertygad om att detta var någon från föreningen som ville kolla hur jag upplevde lyan. Idiotiskt nog frågade jag ju inte… Utan korkat nog började JAG surra om att jag funderat på att skaffa en luftfuktare då jag upplevde luften extremt torr… Det är EXAKT därför jag är här svara han.

Det som sedan händer är, att jag ett antal minuter senare, befinner mig i min egen soffa. På golvet i mitt vardagsrum står en människa med en gigantisk väska och börjar riva upp en dammsugare som ser ut som ett smärre rymdskepp. Jag inser där och då att jag har en livslevande DAMMSUGARförsäljare i MITT hem!

Insikten får mig att vilja ställa mig upp och bara säga "plocka ihop och gå" för någon affär kommer det inte bli men så drabbas jag av den där nyfikenheten. Jag har nämligen hört helt rediga människor de facto köpa en dammsugare för bisarra summor pengar. Vi snackar närmare 30.000kr. Jag har även fått bevittna rediga människor vakna upp dagen efter och i fullständig panik insett vad dom gjort och ånga sig bittert. Beteendevetaren i mig vaknar därför och mina sinnen skärps.

Människan bökar och snackar om den fantastiska maskinen. Han vill demonstrera den på en matta, som tur är ligger alla ute på balkongen. Jag blåljuger och säger att jag inte har en matta i mitt hem. Han ger sig icket. Jag tar då fram den minimala lilla lila mattan från badrummet och han dammsuger den frenetiskt några sekunder. Sedan öppnar han ufo:t och plockar ut lilla påsen för att demonstrera exakt hur mycket skit det var på den lilla mattans hörn, han tömmer den nogrannt på mitt golv. En imponerande samling måste jag erkänna. Jag noterar även att när han ska montera tillbaks påsen att han diskret tar en näve av bosset på golvet och låter det följa med påsen tillbaks i ufot. Jag drar mina egna slutsatser. Å min tanke är att hälften av det som nu ligger på mitt golv kommer från någon annans stackars matta…

Han vill sälja paketdeal till mig, dammsugare och luftfuktare för optimal inomhusmiljö för mig och min son. Tror vi är uppe över 40.000kr. Han skriver summor på ett block som han sedan visar mig "-Vad säger du om det här?" frågar han. "-Inte aktuellt" svara jag. Sedan frågar jag honom rakt ut "-Är det verkligen någon som köper en dammsugare, i december, för 30.000kr?" Han gör ett sista försök att sälja trasor men jag är obeveklig. Luften går ur honom och han sjunker ner i min soffa. Han är i det ögonblicket en trött människa och inte en dammsugarförsäljare. Där är slaget avgjort. Det blir ingen affär i mitt hem. No way! Å han vet det.

Fruktansvärt bisarr upplevelse, men fantastiskt intressant. Å jag förstår människor som köper dessa maskiner. Dom är säkert helt fantastiska men för den där summan, skulle jag och min son kunna flyga nästan tre gånger till bror i Schweiz och HADE jag valet skulle jag välja att träffa min bror med familj 100 gånger om istället för en dammsugare. Den jag har fungerar förträffligt och den kostade ungefär som skaftet på den där manicken.

NEJ är ett fantastiskt bra ord att kunna när det gäller försäljare, vare sig dom knackar på dörren eller stör i telefonen!

//a

Ropa efter vargen?

Av , , Bli först att kommentera 6

Fick idag sms när jag var på väg till en kompis. En vän uppmanade mig att kolla min blogg, då inlägget om akvariumet som sonen komponerat innehöll LÄNKAR till en dejtingsida och en bingosida enligt honom!

Jag fick panik. Min första tanke var -Jag lägger ner ALLT! All form av facerape, stulna lösenord till mail, blogg och logg är bara systemoverload i min värld (läst smärre katastrof!).

Direkt från vägen (vi gick) kollade jag bloggen via mobilen, såg inget skumt där. Jag skenade därefter in hos päronen som var närmast. Utan vidare förklaringar och ett grymtande hej ryckte jag åt mig gummi-tarzans pad som låg där den brukade. Loggade upp och in och såg inget skumt. Återgick därefter mot min kompis. Ringde han som sms:at och frågade exakt VAD problemet var. Jodå från dotterns dator blev det länkar från min blogg när man klickade på Hur man startar ett akvarium (understruket) samt ordet sprang.

Kände ånyo pulsen gå upp. Stormade min kompis och bad att få låna en dator (det var faktiskt det första jag sa!?). Loggade åter in. Hittade inget skumt. Mailade ändå vk’s webredaktion för säkerhetsskull. Sånt här drives me crazy. Jag blir stressad till max! Fick sedan sms att det inte var några länkar från hans egen dator utan bara på dotterns?! ÜBERMÄRKLIGT!

Så med detta sagt och rapporterat vill jag göra följande statement: 1) Jag har INGA dolda länkar på min sida. Ser ni något skumt som inte är tex en länk till en annan blogg eller till wiki-som källhänvisning får ni gäna höra av er. Dejting eller spel-sajter är inget jag lobbar för. 2) Denna förbannade MOBILSKUGGA! Skulle ha en härlig dag med en kompis och istället blev det teknikpanik för vad?! Sonen, mina päron och min kompis hamnade i denna skugga då jag blev helt absorberad av informationen som nådde mig.

Nu ryker granen och förhandling pågår om att få ta ner adventstjärnan i sonens rum

//a

April Fool?!

Av , , 4 kommentarer 6

Halkade ut och konstaterade att vädret fortfarande inte stämmer med årstiden. Idag kändes det som påsk ute. Vädret går som bekant inte att påverka så det är bara att gilla läget, dra fram en spark så man har något att hålla i sig i och börja överväga att investera i broddar till skorna.

Idag är det sista dagen på 2012. Nyårsafton är alltid en punkt och en början för mig. Tennyson’s Nyårsklockan är fantastisk och bombardemanget av raketer efteråt är mäktigt men läskigt. Jag tillhör den där skaran som vid en nyårsafton de facto fick uppleva håret brinna! Det var ett rör med sånna där bollar som flyger upp i olika färger. Vinden kastade omkull den dåligt riggade pjäsen och bollarna skjöts rakt in mot en altan där jag stod. Bollen landade strax bakom höger öra. Håret började brinna, bollen trillade vidare ner i huvan på min jacka som började brinna. Andra gäster fick också bollar på jackor.

Det jag minns mest är hur jag agerade -raketsnabbt (ha ha ha)-på ren och skär impuls. Jag hade handskar på mig så jag slog mig hejdlöst på huvet som en galen och kastade mig ner på marken. När allt var släkt kunde jag konstatera att huvan var smält på jackan, sjalen hade brunnit och klibbats ihop. Jag var i fullständig panik. Kördes hem i ilfart, var ej brännskadad. Satt sedan och skrek och grät i badrummet och fick hjälp av min svägerska att tvätta håret. Jag trodde allt var borta ty det rasade MYCKET hår i den tvätten.På nyårsdagen ringde jag min frisör som var hemma hos sina föräldrar och bad förtvivlat om hjälp. Jag fick komma samma eftermiddag. Det var ett klippande strå för strå för att få bort allt bränt, därefter hade jag väldigt tunt hår på högersida och mer på vänster.

Det som var "räddningen" denna nyårsafton var att jag misslyckats med mitt långa hår. Så jag hade satt upp det. Så det som brann var liksom underhåret. Än idag kan jag, när jag  hör en smällare eller raket, på ren reflex ta mig bak i huvet där den där jävla bollen landade. Jag tillhör dom som gärna tar på en  mössa eller en huva när jag skall ut kring dessa infernon. Jag ogillar skarpt när folk bränner iväg saker bakom ryggen på andra utan att följa säkerhetsanvisningarna. Bränt barn skyr elden! Yes I do!

Denna april-liknande nyårsafton har jag tillverkat en chokladtårta som blev så hög att jag faktiskt kapat bort ca 2 cm på höjden på kakan. Nån boll i huvan har jag inte tänkt att få och någon stimmig nyårsfest ska jag inte besöka. Istället får jag några timmar med min son vilket är det bästa jag kan tänka mig denna dag. Inför hans hjärtoperation den 3 januari 2009 höll han sig vaken till tolvslaget. Vi firade nyår hos  mina föräldrar och hans pappa var också med. Vi var tvungen att hålla oss isolerade för att inte riskera att han (eller vi för den delen) blev sjuk inför operationen i Göteborg. Vi hade berättat att vid 12-slaget DÅ kommer det blir MYCKET raketer ute ty han var lite besviken över det som pangat å puffat under kvällen.

Så när klockan slog tolv stod han i ett fönster högts uppe på vinden och tittade ut. Det skjöts faktiskt som aldrig förr det året på den lilla fotbollsplanen. Han var helt hänförd. Han sa "-Mamma, jag trodde att det skulle vara bra, men inte så HÄR bra". Han var nöjd och lycklig när han somnade. Då om någonsin tänkte jag att det var en punkt och en början, inte bara på ett gammalt och nytt år utan på ett gammalt liv med hjärtfel och ett nytt som hjärtfrisk.

Önskar alla ett GOTT NYTT ÅR! (och följ säkerhetsanvisningarna om ni skall bränna iväg saker denna afton)

//a