Etikett: pusselmatta

Okej…

Av , , Bli först att kommentera 8

Igår lade jag sista biten på mitt 1000-bitars pussel. Vilken lättnad! Tre andra människor har suttit och vänt bitar tillsammans med mig i detta gytter av likadana-färger-bitar! Igår kom kiddo och hans polare nerrasandes för trappan och jag sa åt dom att dom fick uppföra sig då jag hade en snygg dejt som satt i uterummet och hjälpte mig med pusslet. Sonen suckade högt och ljudligt när han hittade sin far vid pusslet 🙂 Snacka om päronhumor på hög nivå som var så totat icket-skojigt i kidzens värld! ”MÄHHH” hördes som en kör från alla tre!

När pusslet var klart och barnen roade sig ute på studsmattan tyckte jag att det var ett ypperligt läge att limma ihop min kreation. Då jag älskar vargar skall detta pussel UPP. Så får det bli. När jag påbörjade limprojektet passade katten på att ta en tupplur….

A Cat in the...?!

A Cat in the…?!

….i pussellådan….

När jag började dabba på pusselfixet kunde jag konstatera att jag missat något moment i pusslandet. Nämligen det att köra KLÄDRULLE över det. Det var fullt av små hår som luddade värre än bomull.

Ju mera jag monterade ner pusslet i lämpliga lim-bitar, desto mer varse blev jag om hur pusselmattan defacto såg UT. Katten har ju mer eller mindre bott på den under tiden jag pusslat. Den var… väldigt hårig!

Det dröjde inte heller länge innan katten lycklig klev upp ur lådan och sträckte ut sig i solen på bordet, på pusselmattan och där låg han rätt länge. Han avslutade det hela med att tassa över dom nylimmade bitarna och lämna några fler strån efter sig samtidigt som han sprättade ogillande på tassarna!

Min plats i solen... tydligen...

Min plats i solen… tydligen…

Katten har ju humor på sitt sätt måste jag säga!

//a

 

Pussel-träsket…

Av , , Bli först att kommentera 6

Sagt och gjort igår -Jag drog fram mitt pussel. Inköpt till fyndpris för länge sedan. Ramen var klar, ansiktet också och det mesta av dom rosa-aktiga bitarna. Bitarna var även sorterade (kolla bilden så syns påsarna!). -Ja för inte kan man lägga pussel bara "så där". Nej, jag är ju en extremt organiserad människa även där. Bitar sorteras efter nyanser, toner, mönster INNAN själva pusslandet börjar. Adventsljusstaken och fruktfatet åkte åt sidan och pusslet tog upp resten av bordet, nu jädrar skulle det läggas pussel.

Det är inte ofta jag lägger pussel. Men det händer. Jag satt således igår och stirrade på dessa bitar. Jag förstod direkt varför det inte blivit mer än bara en ram och dom mest uppenbara bitarna i detta obegripliga myller av färger, nyanser och jidder. Snabbt organiserade jag en ny pussel-strategi. Jag inrättade "stationer" runt bordet. Så när jag stirrat länge nog på en himla massa turkosa bitar, började jag stirra på rosa, för att skifta till svart-gröna bitar och därefter förflyttning mot dom vita. Skickade en bild till livlinan med texten "Mitt helvete"

Vid 21-tiden (!!!?!?!) insåg jag att jag absorberats in i pusselträsket. Det blir som en mani. Kändes rätt stolligt att sitta där i ett totalt upplyst kök, snurrandes och roterandes på stolarna. Rullade därför ihop allt för kvällen och började titta på en film –Illusionisten. Gick bra en stund men sedan blev jag smått rastlös. Bitarna tycktes skrika åt mig. Det var ju inte frågan om MÅNGA jag lyckats få på plats. Utan timmar av stirrande vändande och frustrerat konstatera att det där jävla pusslet är retsamt till max!

Sagt och gjort, med den fantastiska uppfinningen Pusselmatta (å att jag ens äger en sådan är ju smått stolligt -I know!) var det inga problem att breda ut hela projektet över golvet framför tv:n. Kvinna som jag är gör jag gärna flera saker samtidigt. Den förflyttningen gjorde att jag fick ut TRE bitar under restan av filmen! Jag var så irriterad och konstaterade att något måste ju vara FEL!!!! Jag stirrade på alla stationer av bitar Jävla pussel!!!!!!! Tur att filmen var riktigt bra!

Jag släkte ner, bortade tänderna och skulle bara ta ett glas vatten i köket… Men vad skådar mitt norra öga… Om du tittar på bilden så ser du några gömda apelsiner och ett paket fikon på fruktfatet UNDER en påse BITAR!!!!!! Ha ha ha… Jippiee… en hel påse bitar. Nu jädrar. Lamporna åkte på. Ny bricka slets fram och ut med bitarna. Jag kröp runt på alla fyra på golvet (vilken innerlig tur att min son inte behövde se detta!) å se där, där var exakt dom där bitarna jag sökt.

För det är ju så när man lägger ett sådant här pussel. Att från början känns allt väldigt obekant och rörigt men innan slut är man "du" med varenda bit. Man ser och och vet exakt vart just bit nr497 hör hemma (nu e dom ju inte numrerade men du fattar vad jag menar…). Nyanserna, mönster och annat skärper ens sinne till max. Så jag vet vad jag gör dagarna innan jul! Å ni som inte vet vad ni skall ge någon i julklapp, ge ett pussel. Det är oerhört mysigt att lägga pussel tillsammans även om jag är tacksam när jag kryper och svär runt golvet att ingen behöver höra mer än julgranen 🙂

 //a