Etikett: räkningar

Vilken downer…

Av , , 4 kommentarer 14

Vilken iNNERLIG tur att jag snappat ur min ”julhelgskänsla” med hjälp av avjulning tidigare idag… Ty när jag satt och lade pussel och hade det lugnt och mysigt slog det mig att det onekligen är i slutet av månaden… Vilket innebär att räkningarna skall göras OAVSETT om det är jul/nyår/påsk/midsommar eller andra helger och högtider!

Fyy va avtändande!!

Men nu är det gjort… Jag vill ändå berätta hur innerligt tacksam jag är att ha gjort mina räkningar och inte vara ”NOLLAD”. Jag tänker att några personer kanske ÄR det så här efter julen. Jag har i allafall varit där…

Jag minns framför allt julen innan min son skulle hjärtopereras. Han hade varit ”sjukskriven” från dagis på deltid hela hösten pga infektionsrisk och på heltid i december inför själva operationen. Han hade då haft besvär med sitt hjärtfel i tre år. Tre långa år med ständiga nattvak, hosta och nattliga kräkningar samt en hel sjukvård som skakade oförstående på huvudet och inte alls kunde begripa varför han var så fruktansvärt SJUK! (Att vi sedan så fort vi kom till Göteborg möttes av läkare som direkt kunde bekräfta att ALLT hängde ihop med hjärtfelet är en annan story!) 

Samtidigt som mitt barn var sjuk kämpade jag som ensamstående med att kunna försörja oss.

Det var svårt. Det eviga VAB:andet, lånen på mitt hus, mitt jobb där jag inte hade ersättare när jag var borta. Jag jobbade när min son sov. Jag jobbade hemifrån JÄMT. Jag satt på fakiren på väg mot Stockholm i gryningen efter att ha suttit uppe hela natten med kiddo som hostade och hostade. Hans pappa kom i ottan och löste av mig och jag visste inte hur mitt barn mådde när jag landade i huvudstaden. Jag gjorde allt för att ”springa igen tiden” på jobbet, jag sprang och sålde mitt hus för att klara ekonomin och så sprang jag tills jag sprang rakt in i väggen och insåg att jag inte skulle klara av att stå vid min sons sida den dag han skulle opereras om jag inte sökte hjälp. Ty jag var så trött att jag inte ens visste hur jag kört bil hem från jobbet. Jag var så trött långt in i själen!

Kiddo opererades 3:e januari… Den julen och den nyårsafton var fruktansvärda. Det var glädje och rädsla i ett. Det var vetskapen om vad som väntade och det var fruktan för att det kunde vara sista gångerna vi fick ha honom hos oss. Jag köpte ALLT. Jag nollade varje konto jag hade -Fuck tomorrow! Vem fan visste om den ens skulle komma för honom?!

Vi åkte till Göteborg och jag höll mitt barn i mina armar när han sövdes och när narkosläkaren sade att: ”-Den där sucken är signalen att vi tar över” mjukade jag hans kind och backade undan. Kiddo hade då somnat, suckat och krupit ihop i fosterställning på den stora kudden. Dom drog iväg sängen och dörrarna med texten ”OPERATION” stängdes -Då brast allt för mig MEN jag var DÄR vid hans sida och jag hade kommit till insikt hur jag ville ha mitt liv från och med den dagen.

Min son fick ett nytt liv och inom ett år var jag tillbaks i tjänst på heltid och plötsligt hade jag och kiddo en älskad vardag som vi aldrig tidigare haft! Det jag gjorde var att byta befattning. Jag ville ha ett jobb där jag iNTE kunde jobba hemifrån och där ”Vård av barn” innebar att jag var hemma och vårdade mitt barn. PUNKT! ”Karriären” lockade helt enkelt inte längre.

Framför allt lärde HELA den långa resan mig att: nuet är allt vi har och att hur gärna vi vill går inget i livet att ta för givet! När man på allvar fått hantera och känna på känslorna och rädslan att förlora sitt barn… Finns bara kärlek kvar och det är allt man vill ge -VARJE dag!

Hur hamnade jag i Göteborg denna kväll?!

Räkningarna… Just det… Jag har så stor empati för människor som kämpar med ekonomin. Alla enastående, fristående föräldrar som gör allt för att kunna ge sina barn det dom önskar. Jag har sådan stor förståelse för att folk hamnar i situationer som gör att dom vinglar på ekonomins ättestupa.

Jag är så tacksam för säkerhetsnätet som jag har -Det som så många ensamma saknar! Det gör att jag känner mig rik, om inte på stålar så på kärlek och omtanke! Det är allt.

Låter förmodligen banalt om man aldrig mött livets mörkare sidor utan enbart fått segla på spegelblanka hav… Mina hav har stormat och my god vad jag upplevt!

//a

…att jag sedan skulle vilja ha högar av kulor på både banken och i madrassen har jag ju redan börjat planera för i nästa liv :-)

 

Vännen man alltid kan lita på…

Av , , Bli först att kommentera 9

Det finns vänner och så finns det VÄNNER!

Denna lördag har kommit och gått utan att jag ens märkt det. Jag har varit uppslukad av en bok, jag har knoppat av, jag har roat mig själv och sedan upptäckte jag att det faktiskt blivit LÖRDAGKVÄLL.

Alla kompisar är upptagna av förpliktelser eller pojkvänsgos vilket gör att jag fick vända mig till den enda vännen som ALLTiD finns där. Vi har en väldigt enkelriktad vänskap egentligen. Det är alltid jag som uppsöker denna vän och jag kan tycka att denna polare känns dyr i drift.

Det är denna vän som ser till att jag håller mig i skinnet och rättar magen efter portmonän (so to speak!)…. Å i den metaforen skulle ju jag då vara rik som ett troll med tanken på magen alltså… :-D

Mon ami...?

Mon ami…?

Visst kan man absolut ha roligare en lördagkväll än att betala räkningar?! Livet blir vad man gör det till och med detta skall jag seriös överväga att sätta mig bakom ratten och dra iväg nånstans.. anywhere typ!

Så satans tråkigt så jag tror jag spyr!

//a

Favoritnöjet…

Av , , Bli först att kommentera 11

 Efter en suddig dag med oväntat besök av Mr.Kramp var det bara att hasa upp från soffan och betala räkningarna. 

Denna avi låg bland räkningarna och det tog mig en stund att klura ut det hela. VAD skulle jag e.g.e.n.t.l.i.g.e.n betala?!

 

När jag slutligen fattade galoppen kände jag spontant att flera räkningar av den här typen är hjärtligt välkommen i min brevlåda!

//a

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Baxat hem bagage…

Av , , Bli först att kommentera 6

Efter synnerligen varma och mysiga juldagar har jag baxat mig och hela lasset med bagage hem. Jag kan inte begripa hur mycket packning det var! Nio påsar, väskor, ryggsäckar, papperspåsar som svepts med! Fullständigt galet. Skrana och snowkick är fortfarande inte hemma. Inte heller nya cre-o eller PS3. Jag tröttnade på allt bagage och förkunnade att det får bli ett andra lass.

I tvätten snurrar nu nya Pokémon-sängkläder och i hallen står fortfarande fem orörda smockade påsar och väskor som väntar på att plockas upp. Mission 1 när jag återvände var att betala räkningarna. Så medan datorn startade hann jag plocka upp fyra väskor och starta tvättmaskinen. När nu räkningarna är betalda känner jag mig matt så dom andra får vänta en liten stund.

Att komma hem är…Tyst! Ingen som skrattar hejdlöst åt krickodiler, ingen som skriker att "På spåret" börjar och ingen kisse som kommer med lilla snöret och vill leka. Här hinner jag ju fundera över julen. Jag inser att det absolut mest varma och hjärtliga ögonblicket denna jul var på julaftonsmorgonen. Sonen hade just kommit och satt sig vid frukostbordet och bad att få säga något. Därefter följde ett litet tal från hans hjärta. Där han tackade mormor och morfar för att vi fick vara hos dom. Han tackade för att hans pappa skulle få komma dit och för att han visste att vi skulle få en fin jul. Vi vuxna satt med hakorna i bordet och tårarna hängandes i ögonen. När sånna där ord kommer från ett barn, helt spontat, då rörs jag till tårar.

Det mest överraskande ögonblicket denna jul var när jag öppnade en julklapp från Schweiz. Jag hade redan öppnat två paket därifrån med vaniljdoftande olja och pinnar (måste fråga hur jag skall arrangera det där när dom är åter från landet i väst!) så jag blev väldigt snopen att det var YTTERLIGARE paket därifrån till mig. Jag öppnade en kartong och blev så innerligt GLAD och började tokskratta. Det var en kasse från Desigual-affären. Min svägerska hade frågat vad vi önskade oss till jul. Jag sa anything med pokémon åt junior och en kasse från Desigual åt mig! Hon tyckte det var en kul önskan. Jag blev faktiskt JÄTTEGLAD för denna påse (ni vet typ från Lagerhaus som man kan ha på stranden etc). När jag lyfte upp den ur kartongen sa min mor att det var papper i den. Men när jag skulle tömma bort det upptäckte jag att det de facto låg en helt ny Desigual-väska däri… Då blev det system overload för min del. Jag blev så glad att jag kunde  ha studsat upp i taket som en kardborre.

Måste tänkta på det där kardborre-ögonblicket och ta en titt på min nya fina väska nu när jag betalt räkningarna. Räkningar och sjukskrivning är sanna mina ord ingen rolig ekvation tänk om man kunde få reducera dom fasta utgifterna med 80% i samband med sjukdom så vore det ju en aning mer fair! Jag var förövrigt förbi mitt arbete igår. GUUUD vad jag saknar mitt jobb!!!! Nytt år står för dörren. Jag är redo! Nu ska jag ta ner adventstjärnan från mitt sovrum. Då är ett rum av-julat… Step by step ska jag tillbaks till den underbara och normala vardagen -Den är allt annat än grå i min värld, det är just den som är fylld av alla nyanser!

Önskar alla en fin och lugn helg! Å ta det lugnt i skidspåren :-)

//a

 

Fröken Löven?!

Av , , Bli först att kommentera 6

Härom dagen begav jag mig iväg med en stor påse kattmat som inte passade våran Gimli mina steg stegade mot min fina vän L som har två katter som äter ALLT! Väl där började vi prata och som tack för kattmaten fick jag stanna på spontan vardagsmiddag. Det är LYX!

Sedan hände något mycket mycket märkligt! Jag började tjata om att vi skulle ta med kidzen och gå på HOCKEY på fredag. Det är visst något hollaballoo kring matchen mellan Teg-Löven, tror det har något med att göra att dom skall spela i gamla matchtröjor (retromatch?!). Nu var det inte det jag tjattrade om. Å i min värld är det ju helt irrelevant VEM som spelar mot VEM… Men… men vad är det som händer?!

Jag gick an om det här tråkiga ”fredagsmyset” som har blivit en nagel i ögat på mig. Där alla ska sitta hemma i sina soffor med varsinn påse OLW-chips och ha det myyyysigt. Jag menade att varför inte ta med kidzen, få se lite hockey, kunna fika, ta en korv eller burgare och faktiskt GÖRA något, se folk och bara ”vara” där! Å att intäckterna för matchen skulle gå till ROSA BANDET var också ett argument för att faktiskt gå dit!

Barnen jublade och fina L började ju skina upp -det var inte alls en dum tanke. Tills vi kom på att jag och sonen faktiskt inte kommer vara hemma! Mitt hem är utllånat för mamma-ugglans projekt och vi ska andas alp-luft. Väldigt irriterande. Men vi kom överens om att göra det vid annat tillfälle. Fina L undrade om hockeyn var SÅÅ bra i lördags. Öhh… själva hockeyn mjaa… själva upplevelsen oh YES! Men att börja gå an som värstra reklampelaren för att gå å se hockey? -Ja det förvånade till och med mig själv :-)

I dag hamnade jag hos mamma-ugglan, skulle bara visa några saker men mitt i alltihop blev jag så trött att jag somnade under en filt. Väcktes av att mamma lagat en god middag. Hon tyckte jag behövde äta innan det var dags att sätta i gång igen. Tack älskade mamma-ugglan för det! Du är helt underbar!! Å på torsdag är jag med dig om du behöver mig!

Nu ska jag tydligen betala mina räkningar, få ihop resväskorna och sedan blir det kanske en film på äppel-tv:n (vilken fAntastiskt uppfinning!!!). Checkar ut för att få checka in…

//a

 

Grattis Gummi-Tarzan…

Av , , Bli först att kommentera 6

…näe… det blev inget grattis-sms idag till pappa gummi-tarzan!!! Jag är en eländig dotter som MISSADE Rolf-dagen… Nu heter ju varken han eller min bror Rolf i förnamn, men i våran familj är vi ju udda och inne på andra namnen också!

Igår pratade jag mig lyrisk över min cykel, mina gummistövlar och hur skönt det varit att cykla till jobbet under första arbetsveckan! Idag, måndag, med überhällregn, blev det bil! För det är jag innerligt tacksam.Såå.. måndag… regn… och nu dags att göra räkningar! Livet är verkligen spännande efter semestern :-)

Å pappa, förlåt att du inte fått ett sms idag! Du får mina varma gratulationer på din "andra" namnsdag här i stället! Å slå nu av din iPad och gå i säng! :-)

Kram

//a

Kung kung kung i baren…

Av , , Bli först att kommentera 8

"…den 25:e smäller det, då finns det ingen som tar en, man e kung kung kung i baren…" I wish!

Jag hinner knapt känna mig lycklig och "rik" i 24h innan kulorna är deponerade någon helt annan stans än att kunna rulla i någon bar. Märkligt det där med lön och räkningar. Ibland upplever jag mitt lönekonto mer som ett "Rest & Fly" för lönen, ni vet, sånt där hotell som man bara stannar på i några timmar innan man ska vidare på Arlanda! Ty jag vill göra räkningarna a.s.a.p Jag vill veta vad som är kvar när allt är klart och betalt.

Samtidigt som jag muttrar känner jag mig ändå nöjd med tanke på att Lyxfällan just rullade på tv:n i bakgrunden -Det är min skräck! Inte min stora skräck (ty det är vinterkräkar’n) men jag har en djup respekt för hur fort det tycks kunna gå åt pipan för människor som släpper kontrollen, inte längre vågar öppna brev och löser problem med nya krediter.

Blev faktiskt uppringd av någon människa och jag har förträngt vilket företag han ringde ifrån och han erbjöd mig att låna 500.000kr. -Nej tack sa jag. -Men varför då??? frågade han och lät uppriktigt förvånad. -För jag behöver inte låna 500.000kr men tack ändå svarade jag. En halv miljon, bara så där…

Jag vet hur det är att ha lite pengar. Min son är ett hjärtebarn som är opererad i Göteborg, och det var oändliga år av vab:ande innan det äntligen vände och han förklarades hjärtfrisk! Jag har själv varit sjukskriven i omgångar så jag vet hur svettigt det kan vara när inkomsten är minimala och utgifterna konstanta. Man snålar och vrider på varenda krona och ändå har man gått plusminusnoll! (å närmare minus än plus VARJE månad!!) It sux!!!!

Därför har jag respekt och förståelse för att folk hamnar i situationer som påminner om lyxfällan. Därför väljer jag att deponera och göra undan alla utgifter innan det ens gått 24h sedan lönen checkade in på kontot. Därför är jag ingen kung i baren. Men jag är otroligt glad att jag har jobb och att jag och min son är friska! Jag är tacksam att jag är drottning över min egen ekonomi och det är helt okej att mitt lönekonto är ett "Rest & Fly" för lönen även om det vore fruktansvärt skoj att få vara kung om än bara för en dag…

//a