Etikett: skidor

Mini-löv…

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag var det skidmaskerad på sonens skola. Såg en kille som var utklädd till en hockeyspelare. En löven-lirare. Istället för stavar hade han en hockeyklubba.

Så hörde jag honon småsjunga ”Björklöven, björklöven, björklöven….”

Den finns små och stora fans precis överallt!

//a

Spelar det någon roll :-) ?

Av , , 2 kommentarer 9

Fortsätter på Vasalopps spåret…

För en tid sedan hittade jag något i min verktygslåda (jo, jag har en sådan!). Jag undrade vad det var men brydde mig inte att ta reda på saken. Sedan slog det mig en kväll att det som låg i min verktygslåda var så kallad "Vallatejp"

Skulle jag valla mina skidor skulle det kunna gå precis hur som helst… Snacka om same, same but different…

…Just sayin’…

//a

Vasaloppet…

Av , , Bli först att kommentera 8

 Jag fascineras oerhört över Vasaloppet… Egentligen alla former av aktiviteter som går så långt utanför det "normala" att den första spontana frågan är "Varför"

Jag vill gärna relatera till något konkret å E4:an är extremt konkret i min värld. Att åka Vasaloppet innebär att dra på sig skidorna utanför min dörr och staka och skida iväg till Husum.

Vättenrundan… 30 mil på cykel innebär i min värld att hoppa upp på järnhästen och trampa till Gnarp… Man har alltså passerat Sundsvall och riktar in sig mot Hudiksvall. Att åka bil till iKEA är ett nödvändigt ont kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att cykla! Å cykla förbi Birsta, förbi Sundsvall och vidare mot Gnarp!

Jag har cyklat Umetrampet. I ösregn och motvind. Jag bara gjorde det. Det var inga större problem mer än att det var frustrerat väder och det var bara att ligga an efter vägen för att inte frysa. Jag tror distansen var 4.2 mil… Därför är 30 mil en sträcka som väcker frågan WHY i mitt huvud.

Att göra en "klassiker" eller "tjejklassiker" måste vara grymt utmanande men jag undrar hur det skulle vara möjligt rent konkret. För att köra Vasaloppet bör man ha ca 20-30 mil på skidor  i bagaget (har even hört 50mil!) beroende på vad man har för träningshistorik. Inför Vättenrundan bör man ha minst 100 mil på cykel. Vansbrosimmet bör man absolut kunna crawla och Lidingöloppet där man skall springa 3 mil behövs ju inget geni för att begripa att man måste ha tränat för att kroppen skall orka. 

Jag undrar: Hur GÖR folk?! Hur får dom ihop arbete, familjeliv och denna träning?? 

Synnerligen intressanta frågor denna morgon med Vasaloppet på TV. Blir riktigt sugen på skidor. Kanske jag och junioren kan ta oss en liten lagom tur på ängarna senare denna dag då stormen ute bedarrat.

//a

 

Bilen & jag…

Av , , Bli först att kommentera 9

 Jag får väl bara konstatera att det är LÄGE att lära mig mer om bilen. Jobba MED inte MOT. Som vanligt är det JAG som funderade över framtiden och inte bilen…

Igår vid middagstid sms:ade tarzan från alperna och rekommenderade mig att kolla att batteriet VERKLiGEN laddades. Stack ut i garaget och konstaterade att näää det gjorde det ju inte alls… Fanns ingen CONNECTiON till da BATTERY… Sonens far kom förbi med juniorens skidutrustning och blev vänligt men bestämt inlotsad i garaget. Han flinade lite muntert och förklarade tålmodigt att det var en god idé om den röda klämman hade kontakt med något annat än plasten… Hmm jo… det verkar ju förvisso rimligt! 

Så jag kontrollerade laddningen imorse och den tickade på som den skulle -CHARGING. Kontrollerade nu igen och konstaterade muntert att Batteriet var DONE! Grön lampa lyste på tarzans Black & Decker laddare! 

Identifierade rätt snabbt vad det är som gör mig panikslagen när det gäller bilar… Det är vad som kan döda mig och inte! KAN man liksom få en stöt av batteriet så man coolar av därinne i garaget mellan hyllor/moped/bil/brädor/skidor?!?! Kan det plötsligt stå en fontän av batterisyra av någon anledning?!

Ringde ånyo runt till allt och alla för att ta reda på om jag skulle lossa klämmorna i någon viss ordning. Nöp försiktigt med tummen och pekfingret om dom små klämmorna EFTER att ha ryckt ur sladden till maskinen i väggen först! 

Så skulle jag "bara" montera fast grunkorna på själva batteriet igen. Svarta gick bra, den kändes trygg men den röda… När jag satte dit grejen sprakade det till. Att då börja pilla med en metall schiftnyckel där kändes förskräckligt läskigt! Kutade in hos grannen och frågade rakt ut om jag kunde få en stöt å dö av batteriet. "-Öhhh näääeee…" Då blev det liksom lugnare.

Inser att i sommar i stugan, när det är soligt och trevligt och min bil är med på noterna så måste jag ta mig en närmare titt i motorhuven. Jag bör nog sätta mig in mer i det här med bilen -trots mitt motstånd. Dags å lägga undan den där obsinata tjurigheten och bara "deal with it".

Att stå på en parkering som ett klassiskt mähä var allt annat än skoj! Att känna mig hjälplös är det absolut värsta känslan i världen -oavsett VAD!

//a

 

Nji å de gråÅN….

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu skall jag och vetemjölet projekta oss hem. Jag har återhämtat mig från gårdagen och dricker kaffe för att hålla mig vaken. Gummitarzan dök upp till lunchen.

Han satt och ojjade sig över vädret. Han åt och satt och stirrade med något drömmande i blicken ut genom fönstret. Han konstaterade att han led… han var Utsjuk! Vilken daaaaaaag!!!!! Vilket väääääääääder! Vojne vojne varföööööör ska man sitta inne på kontor just en sådan här dag?!?

Min kära far skulle kunna ha gått i pension men han är en aktiv männsika som älskar sitt jobb. Jag tror inte denna man haft många sjukdagar genom sitt yrkesverksamma liv. Så när han satt där med lilla köttbullen på gaffeln så frågade kloka mammaugglan varför han inte passade på att ta en tur på skidorna? Han såg helt frågande ut. What liksom…. inte kasta sig på jobbet a.s.a.p??! Kan man göra så?!

Min utsjuke far tittade över hustaken mot den blåa himmelen, ja banne mig… Jag såg honom lysa upp som en småunge. En utsjuk småunge full av iver. Varför inte ta en skidtur nu och kanske jobba lite längre i afton istället för att besöka gymmet i mörkret?!

Han blev mig hjälte här och nu. Han drog på sig munderingen och gav sig iväg i en ljuvlig vinterdag. Som ett barn som blir utkörda för att ”nji å se gåÅn”

//a

Avjulat…

Av , , Bli först att kommentera 6

På nyårsdagen åkte julgardinerna ner. Allt julpynt samlades i en hög på vardagsrumsgolven och ett kluster hamnade på diskbänken. Där ligger dom två högarna och skriker på mig. Tror banne mig jag skall viga EN hylla i en garderob åt dessa saker. Då kan jag kasta allt annat som är i källaren. Det vore radikal feng-shui…

Får dock fortfarande inte avjula sonens rum. Adventsstjärnan får inte plockas ner förrän han fått en hängande lampa till sitt fönster i form av en boll, gärna en cool och gärna en sådan som blinkar!

Lördag till trots har polkagrisar, pollypåsar, geléhallon och annat julrelaterat godis åkt i soporna! Nu får det vara nog. Är så spyless på godis och sonen ville inte ens äta upp pepparkakshuset som han demolerat med en hammare!

Till veckan börjar skolan. Det är skönt att vara redo för den starten. Skridskor och skidor är fixade, nya inneskor inköpta och gympakläderna ligger på plats i gympapåsen. Avskyr när man får hem ett brev från skolan eller dagis där det står "Imorgon skall vi åka skidor på eftermiddagen" å så har  man inte en stav hemma. Tänkter icket börja nya året med stirriga ögon och Omeprazol.

Själv har jag äntligen tid för MR. Ska bli skönt och kan bara tacksamt konstatera att helgerna passerat lugnt. Äntligen kan det nya året rulla igång på riktigt. Tänk att vardagen kan vara så efterlängtad!

//a