Etikett: snöskoter

Vart är bromsen?

Av , , Bli först att kommentera 20

På riktigt!

Igår konstaterade sonen att det vore kul om vi varit i stugan istället för att häcka hemma i det fina vintervädret. Det hette att ”-Vi gör ju aldrig någonting”. Det är så sant, vi gör sällan något på helgen. Då vilar tråkmorsan!

Men på riktigt! Ju mer jag tänkte på saken desto mera insåg jag att han hade helt rätt. Stugan… Why not? Vägen skulle inte  vara plogad, så vi fick låna Tarzans pansarkryssare för att navigera oss genom skogen.

Det blev lätt packning, middagens ingredienser i en kasse och så rullade vi iväg. Istället för Godishuset blev det Ica Vindeln. Bilkörningen var ett avkopplande moment där sonen å jag hann prata, se renar och jag tackade honom för förslaget!

När vi styrde ner mot stugan tog jag ett djupt andetag. Trots fyrhjulsdrift och rejäl dieselmotor upplevde jag att vi mest av allt styrde sidledes hela vägen fram till stugan. Sonen konstaterade att Tarzans bil inte bara var grym utan rejält cool också!

Vi hjälptes åt att få in packningen, jag flippade på vattnet, sonen gjorde eld, jag påbörjade middagen -Långkok! Jag håller med kotten -Typ allt är bättre i stugan! Vi kunde even se Apple-tv.


Kvällen innehöll en hel del dramatik, som vi är rätt ovana vid -Bil körde fast, väg skulle packas med hjälp av skotrar, skotrar vägrade starta! (Ja alltså JAG slet inte och drog utan jag höll i en ficklampa!)

Men frisk luft, en kolsvart skog och en gnistrande stjärnhimmel gjorde även det till en härlig och rolig upplevelse som inte hade hänt hemma på gatan i stan! (Roligt för mig som inte satt fast, slet och drog alltså :-) )


Att vakna denna morgon till denna vy gjorde inte saken sämre! Kallt, klart, sol och vindstilla! 

Har even åkt bob bakom skotern och blivit täckt av fluffig krispig snö! Var så jäkla glad där jag tjöt på bobben eftersom jag under natten känt av krampbältet.

Det blir så värdefulla ögonblick.

Rullade hemåt och inom 24h var vi åter på plats i hemmet. Jag har legat i badet och bara vilat. Middagen är redan klar eftersom jag kokade gryta igår.

Nu undrar jag bara om träningsvärken har någon broms eller stoppknapp?! En sak är säker, gymkort är överflödigt så länge man har en Polaris att lyfta runt!

//a

Polaris IndySport…

Av , , Bli först att kommentera 8

 

När jag var liten var vi ofta uppe i fjällen runt påsk. Jag var alltid grymt avundsjuk på alla som fräste förbi på skotrar. Jag ville OCKSÅ åka skoter! Så kom då denna påsk när vi varit på gränsen till vansinne just pågrund av en skoter!

FÅ IGÅNG DEN JÄ**LN…

Skotern = Det där jädra åbäket som följt med stugan och som enligt vissas utsagor skulle vara en riktigt "bra maskin". Den har säkert varit riktigt bra… Någon gång i början av 80-talet precis när jag satt och var avundsjuk på fjällen som 8-åring!

Vi har tidigare haft en kunnig ung man som gått igenom skrället och faktiskt fått igång den(Tack Filip och tack för ditt tålamod när han ringde!!). Därefter har Tarzan gömt maskinen långt inne i en lada. Men nu skulle den fram. Om den inte fungerade hade han en svag förhoppning om att den kanske skulle "försvinna" -därför lämnades nyckel i. MEN den stod retligt kvar och gäckade oss alla.

Det blev en principsak!

Tarzan låg ute dag 1 & 2 och hade samtliga verktyg framme. Han fick ta ipren varje kväll efter miljoner fruktlösa försök att dra igång den. Dag 3 anslöt sig jag och kiddo för att komma med tips. Sonen var helt inne på linjen "den har för lite bensin, för det har min pappa sagt!".

Det Tarzan upptäckte var att den startade OM man FÖRST lyfte upp den bak. Det var som att bensinen inte ville "rinna till". Sedan fick vi ha ett vedträ redo för att kunna fälla upp "huven" annars ramlade den loss.. typ… Han lagade en trasig slang och kliade sig i huvudet! Det fanns ju bevisligen någonform av liv i maskinen… varför ville den då bara dö?

Vid ett tillfälle när den startat skrek jag åt Tarzan att kasta sig upp och köra varpå han bara tryckte på gasen och lät den skutta iväg. Jag kastade mig bakåt redo att ta skydd i en snöhög, den hostade fram några meter och dog… mellan två klena träd. 

Tarzan övervägde att börja slanga bensin ur min bil men drog iväg 4 mil i sin egen för att köpa det på en mack istället. Nu jävlar skulle den starta. Fram med stora tratten och så klunkade vi i bensin! Han drog och drog och voilá den fräste igång utan att tvärdö!

VAD GÖR VI NU?

Så kommer då frågan. När man äntligen får igång en skoter som gäckat en på gränsen till sammanbrott efter dagar av frenetiska försök… Vad gör man då?! Fräser runt på sjön, åker runt och morsar på alla som sitter och pimplar och som njuter av stillheten och tystnaden? Stör friden i allmänhet? 

Vi tänkte, vi måste ta ner den till sjön och testa iallafall. Så igår kväll i skymningsljuset körde vi ett litet varv… Livrädda att stänga av den då vi inte visste om den någonsin skulle starta igen.

EGENTLIGEN…

…skulle vi ju bara få igång den för att kunna flytta bort den från ladan. Egentligen ville Tarzan bara ha den bakom bygnaden. Egentligen kanske vi hade kunnat fixa just DET betydligt enklare…

Det blev i allafall jag som fick köra enduro och maxa gasen för att dra mig över snöhögar och få den på plats! Det var faktiskt sjukt roligt. Det var värt allt. Det är värt att ha en ömmande axel! Och min son var djupt imponerad att JAG kunde köra en snöskoter! 

//a