Etikett: spark

Vädret….

Av , , Bli först att kommentera 7

Efter som jag blivit så gammal (LASTGAMMAL enl en kollega) så måste jag ju ånyo blogga om VÄDRET!

Det här vädret gillar jag inte!

Att vara ute och gå känns förenat med livsfara, man flattrar och far med fötterna och det känns som man skulle behöva en spark för att ha något att hålla i. Att dra en spark i dag skulle ungefär se ut som att dra runt på en spark i maj!

Igår transporterade jag en skrana över den vattentäckta isen och en granne undrade om jag skulle ut och åka, jag svarade ”-Ja, jag tänkte surfa” vilket kändes som sporten som låg närmast till hands!

Grön JUL gillas inte, jag tycker om snön för ljuset samt alla aktiviteter som man kan göra ute i/på snön! Att göra snöänglar är barnsligt nog det bästa jag vet.

Sååå nu tänkte jag så här: Nu får stormen komma å bedarra, sedan vill jag ha omtag på snön! Jag tror jag skriver upp det på min önskelista helt enkelt!

Så får det bli!

//a

Vardagspusslet DEL1

Av , , 6 kommentarer 5

Vardagspusslet DEL1

NIXPIX, detta är inget inlägg om hur man som människa sliter sitt HÅÅÅÅR för att få ihop livetspussel med tider, träning, barn, skola, arbete osv. Det pusslet har jag knäckt för rätt länge sedan… Man säger NEJ! Enklare än så är det faktiskt inte.

Igår efter bakandet var det dags att återbörda alla plåtar och formar till sin plats.. Det var då jag fick upp ögonen om det där dagliga pusslet som jag möter i min vardag. När bitarna iNTE alls tycks passa ihop. 

Man får liksom riva ner/ut allt och börja om från NOLL. Omsorgsfullt lägga varje liten bit på plats. Försöker man "gena" och snabbt bara "knövla" en bit på plats blir man onödligt snabbt varse om att det inte alls går. 

För att förtydliga vad jag fått upp ögonen följer tre bilder över det vardagspussel som kan driva mig till vansinne vissa dagar…

Dom här förbenade formarna som skall ner i lådan under ugnen… Har man använt en plåt måste ALLT upp för att man skall kunna få allt på plats igen… Inga genvägar i denna låda alltså!

Japp, å så har man bakat och har inte bara EN utan TVÅ lådor med mjuka kakor som skall in i lilla minimala frysen… Öhhh.. VART?! Vad gör man då? Bjuder in allt och alla på fika? Nej man får vackert se till att man har en frys nere i sitt förråd också…

Å när man då går ner med kakburkarna inser man att JAHA… Hur skall jag ta mig in HÄR då?! Nu är det ju riktigt enkelt med min fina cykel om bara är att lyfta åt sidan… men fram tills förra helgen stod därinne en SPARK som gjort det omöjligt att ens öppna frysen. SÅ när jag nu tog mig in i den med mina kakbukrar kunde jag konstatera att "-OJ DÅ hade jag bakat SÅÅÅ mycket lussekatter före jul?!"

Nu är formarna på plats. Kakorna i frysen och lussekatterna kastade -Ty vardagspussel innebär som oftast att något ryker i någon del av länken…

Har flera finfina exempel fotade på detta älskade pussel som får mig att känna mig som någon som sitter med ett sådant där spel där man skall flytta rutor för att få fram ett mönster.

Så Vardagspusslet återkommer med flera hääärliga exempel! Tills dess önskar jag alla en härlig söndag!

//a

 

Rysliga saker…

Av , , 2 kommentarer 10

 Medan rapporterna haglar in från Österrikes alper om åk i lössnö och re-la-la-lax alprestauranger roar vi oss med att åka spark i det vackra vädret! Har faktiskt hittat en direktsänd webbcam som sänder live från stället så nu skall här hökas! Är smått fascinerad av teknologin!!

Idag har vi diskuterat rysliga saker. Ni vet som att dra naglarna efter svarta tavlan eller som när kritan gnisslar mot densamma…

Min son konstaterade att det värsta ljud han vet är när en gaffel gnisslar mot tallriken. Då blir han "iskall i hela kroppen". Hans ansiktsuttryck underströk hans poäng. Han hurrvades vid tanken!

Det rysligaste jag vet är glasspinnar av TRÄ! Att slicka på dessa styggelser är fullkomligt obegripligt. Huvva, jag ryser ända in i hårrötterna vid tanken. Om jag försöker berätta om detta krullar min tunga automatiskt ihop sig. Jag lämnar således alltid glass kvar närmast pinnen. Att bara SE folk som sitter och suger på pinnen, gnager och gnaffar får mig att vilja storkna. Jag fixar det icket. 

Så blev det ju så vid ett tillfälle att jag fick väldigt ont i halsen och skulle lämna svalgprov. Den barska undersköterskan stod framför mig med en lång tops och en träspatel fram för mig. Jag förklarade att det där aldrig skulle gå. Hon dunkade fram en papperskorg i mitt knä och sa "-Här har du om du ska spy". Nja nu var det ju inte DET som var problemet. Utan träspateln. 

Damen närmade sig stoppade ner spateln i min ömmande hals det som hände var ren och skär reflex! Jag gjorde avvärjningrörelse rakt av och damen backade med något förvånat i blicken. Ja.. ursäkta jag fixar verkligen inte träspateln. Efter förhandling och genomgång av mina utbildningar enades vi om att jag kunde få ta svalgprovet själv med hjälp av en spegel!

Så illa kan det vara med rysliga saker….

//a

 

Zznark….

Av , , Bli först att kommentera 6

Gårdagens eftermiddag, sovandes som en stock, bäddade givetvis för en absolut vaken natt!
Somnade lagom till väckaren -kan varmt rekommendera Winter (Debussy: Claire De Lune) så man i allafall väcks vackert! Så även om man e totalt förvirrad och bedövad av djupsömnen kan man långsamt famla sig till vakenheten.

Oerhört positivt denna morgon var att se polisen köra nykterhetskontroll vid juniorens skola! Gällde dock ej förare på spark! Glada poliser verkade det dock vara.

Nu ska jag se hur denna dag blir, har ju, om inte annat två kilo vetemjölspecial och strösocker att roa mig med!

//a

Vad är det som..luktar?!

Av , , Bli först att kommentera 7

I fredags när junioren och hans polare skulle ut och tumla runt i snön utbröt den sedvanliga tumulten i våran minimala hall. Vantar, täckbyxor, mössor, vinterskor som fladdrar och flyger runt tillsammans med armar och ben under stoj och skratt. Det slutade med att jag fick sätta mig i trappen som en övervakare för att dirrigera det hela.

Min son höll på att "svetta ihjäl sig" så jag gav honom tipset att GÅ UT! och på så sätt göra lite mera plats åt polaren som just hittat täckbyxorna som han skulle få låna. Sonen stormade ut. Dörren stod öppen och den kyliga luften rullade in. Polaren fick snabbt på sig resten av kläderna när han inte behövde dansa Gangnam style samtidigt.

När han lyfte på sin jacka svepte en märklig märklig doft genom hela hallen. Det luktade så mycket att håret krullade sig på min kropp. Jag tittade på hans lilla mössa och undrade om det var DEN som luktade! Det luktade ladugård, farm, det luktade hö, gössel, det luktade NÅGOT och det luktade STRAKT.

När kidzen tumlat ut stannade jag i hallen och konstaterade att HELA hallen stank. Jag började lukta på jackor, mössor ALLT som fanns att lukta på men fick ingen ledtråd. Gick upp för trappan och konstaterade att lukten upphörde ungefär halvvägs upp i lyan.

Dom härjade i snöhögarna och jag drog på mig mina kläder, vi tog sparken och gled iväg för att leverera hem kompisen safe and sound. Väl hemma igen parkerade vi sparken i förrådet och öppnade dörren. Sanken bolmade mot oss. Men va faaan är det som luktar?! Kändes som att vi kunde ha en kodynga gömd någonstans i hall-regionen. Sonen studsade ur sina kläder och pep som en oljad blixt upp för trappan.

Då såg jag det… I trappan stod KARTONGEN!!!! Med dom nya skridskorna!!! I samband med att killarna klätt på sig hade givetvis kiddo visat kompisen sina nya skrillor. Jag närmade mig lådan och sniff sniff… MEN FY F*******N. Jag snubblade bakåt i trappan med kartongen i handen, var helt redo att gå ut i strumpor och vräkte ut kartongen utanför dörren. Dom åkte i förrådet!

Igår var vi ute och åkte och skridskorna blev kvar hos mina päron. Idag har jag fått sms från gummitarzan. Han undrar vart skridskorna är köpta och han undrar om dom måste lukta ladugård?! "Måste" måste dom väl inte… men hur i friden gör vi för att få dom att inte göra det undrar jag!?

//a

April Fool?!

Av , , 4 kommentarer 6

Halkade ut och konstaterade att vädret fortfarande inte stämmer med årstiden. Idag kändes det som påsk ute. Vädret går som bekant inte att påverka så det är bara att gilla läget, dra fram en spark så man har något att hålla i sig i och börja överväga att investera i broddar till skorna.

Idag är det sista dagen på 2012. Nyårsafton är alltid en punkt och en början för mig. Tennyson’s Nyårsklockan är fantastisk och bombardemanget av raketer efteråt är mäktigt men läskigt. Jag tillhör den där skaran som vid en nyårsafton de facto fick uppleva håret brinna! Det var ett rör med sånna där bollar som flyger upp i olika färger. Vinden kastade omkull den dåligt riggade pjäsen och bollarna skjöts rakt in mot en altan där jag stod. Bollen landade strax bakom höger öra. Håret började brinna, bollen trillade vidare ner i huvan på min jacka som började brinna. Andra gäster fick också bollar på jackor.

Det jag minns mest är hur jag agerade -raketsnabbt (ha ha ha)-på ren och skär impuls. Jag hade handskar på mig så jag slog mig hejdlöst på huvet som en galen och kastade mig ner på marken. När allt var släkt kunde jag konstatera att huvan var smält på jackan, sjalen hade brunnit och klibbats ihop. Jag var i fullständig panik. Kördes hem i ilfart, var ej brännskadad. Satt sedan och skrek och grät i badrummet och fick hjälp av min svägerska att tvätta håret. Jag trodde allt var borta ty det rasade MYCKET hår i den tvätten.På nyårsdagen ringde jag min frisör som var hemma hos sina föräldrar och bad förtvivlat om hjälp. Jag fick komma samma eftermiddag. Det var ett klippande strå för strå för att få bort allt bränt, därefter hade jag väldigt tunt hår på högersida och mer på vänster.

Det som var "räddningen" denna nyårsafton var att jag misslyckats med mitt långa hår. Så jag hade satt upp det. Så det som brann var liksom underhåret. Än idag kan jag, när jag  hör en smällare eller raket, på ren reflex ta mig bak i huvet där den där jävla bollen landade. Jag tillhör dom som gärna tar på en  mössa eller en huva när jag skall ut kring dessa infernon. Jag ogillar skarpt när folk bränner iväg saker bakom ryggen på andra utan att följa säkerhetsanvisningarna. Bränt barn skyr elden! Yes I do!

Denna april-liknande nyårsafton har jag tillverkat en chokladtårta som blev så hög att jag faktiskt kapat bort ca 2 cm på höjden på kakan. Nån boll i huvan har jag inte tänkt att få och någon stimmig nyårsfest ska jag inte besöka. Istället får jag några timmar med min son vilket är det bästa jag kan tänka mig denna dag. Inför hans hjärtoperation den 3 januari 2009 höll han sig vaken till tolvslaget. Vi firade nyår hos  mina föräldrar och hans pappa var också med. Vi var tvungen att hålla oss isolerade för att inte riskera att han (eller vi för den delen) blev sjuk inför operationen i Göteborg. Vi hade berättat att vid 12-slaget DÅ kommer det blir MYCKET raketer ute ty han var lite besviken över det som pangat å puffat under kvällen.

Så när klockan slog tolv stod han i ett fönster högts uppe på vinden och tittade ut. Det skjöts faktiskt som aldrig förr det året på den lilla fotbollsplanen. Han var helt hänförd. Han sa "-Mamma, jag trodde att det skulle vara bra, men inte så HÄR bra". Han var nöjd och lycklig när han somnade. Då om någonsin tänkte jag att det var en punkt och en början, inte bara på ett gammalt och nytt år utan på ett gammalt liv med hjärtfel och ett nytt som hjärtfrisk.

Önskar alla ett GOTT NYTT ÅR! (och följ säkerhetsanvisningarna om ni skall bränna iväg saker denna afton)

//a