Etikett: stan

Den heta studsande potatisen…

Av , , Bli först att kommentera 11

Mina päron har införskaffat ett studsmatta på lilla tomten hemma i stan. Det innebär att den har glasrutor, rabatter och andra grannar inpå nätet. Inte alls som i stugan alltså, där bara skogen susar bredvid.

En snackis som heter duga!

I stugan finns bara skogen….

Beslutet att skaffa en studsmatta i stan har varken varit enkelt eller självklart. Ugglan och Tarzan grunnade på detta länge. Jag blev minst sagt förvånad när det kom upp på tapeten. Det är liksom mycket som kan hända i en studsmatta och då talar vi INTE om skaderisken.

I stugan är det inte det oändliga studsandet som är roligt utan det är att hoppa studsmatta och sedan skall någon kasta in badbollar/plastbollar och så skall bollen skjutas ut över nätet och gärna ÖVER taket på stugan -DET är  highscore. En annan sak som är roligt är att kasta vattenballonger in och ut från studsmattan.

På grund av dessa aktiviteter fick kiddo delta i samtal inför inköpet av en studsmatta på deras tomt. Reglerna var mycket enkla. I stugan är det boll- och vattenlek, i stan får han i stället hoppa själv eller med någon av sina kompisar. Dessa regler accepterade kiddo och tyckte dom var helt okej.

När vi landat hemma igår efter midsommarhelgen i stugan påbörjades projektet att plocka upp och komma i ordning inför veckan (ALLA har ju inte semester!). Kiddo kände efter cirka en timme hemma att han var mycket kompissjuk. Varpå vi lämnade allt och gav oss ut i den sköna aftonen. Han hittade både den ena och den andre polaren och projektet för kvällen var STUDSMATTA… hos mina päron!

Jag hoppades att dom inte skulle ha hunnit hem. Jag tänkte att jag skulle sitta som hoppvakt och sedan skulle vi rulla hem, men päronen var också hemma. Dom tyckte vidare att  min middagsplan med pizza lät utmärkt varpå jag och Tarzan gav oss iväg och återkom efter 30 minuter.

Ingen hoppade studsmatta. MYCKET märkligt! I köket satt min son placerad på en stol och Ugglan satt framför och var flygförbannad. Det visade sig att hoppandet spårat ur fortare än pizzan blev färdig.

Kreativiteten hade varit snudd på oändlig under stunden vi varit borta. Fick man inte kicka BOLLAR kunde man ju istället kicka CROCS, varpå Ugglan sagt åt dom vad som gällde. Detta hade bemöts med spott och spe var på Ugglan varit nära att lacka ur. När det inte var okej att kicka skor som kunde flyga på allehanda glasrutor var ju BLAD från buskarna ett annat alternativ. Det var inte frågan om ETT blad utan det hade rivits hejdlösa nävar ur den knoppande jasminbusken. Blad hade dock inte alls varit roligt varpå kiddo och hans polare gick loss på allehanda BLOMKNOPPAR! Ty dom STUDSADE juh!

Förrutom sönderryckta buskar och blommor hade även päronens uterum och vardagsrum på nolltid förvandlas till ett smärre fritids där, för Ugglan, okända barn hade snurrat runt och börjat kolla in lådor och skåp!

Då fick Ugglan nog! Alla polare utvisades men inte utan VILDA protester. Studsmattan ”stängdes av” och dörrarna åkte igen och spärrades. Kiddo åkte in. Det var i den vevan jag och Tarzan steg in i hetluften.

Ugglan var pissed off. Kiddo visste mycket väl att det spårat ur på studsmattan MEN det var inte hans fel att okända barn vimsat in i uterum och vardagsrum. Ljudnivån var uppskruvad och MYCKET upprörd. Ugglan gick an och kiddo lyssnade truligt under kepsen. Det diskuterades vilt om studsmattan skulle monteras ner lika raskt som den monterats upp. Pizzor serverades samtidigt som matron kändes långt borta.

Sedan tystnade allt och alla började äta. När kiddo satt där med sin pizzabit sa han…”-Men du…Vi kanske bara är hungriga” Varpå vi alla började skratta.

Ty det är ju så att vi är en familj där alla blir sura och vresiga när hungern tar vid. Skrattet gjorde att den upprörda stämningen mattades av och i stället kunde kiddo själv få bearbeta och berätta vad som hänt kring själva studsmattan. Hur han hade tagit blad som ”studsmaterial” och att den handlingen kanske hade misstolkats av hans kompisar att det var okej att börja rycka blomknoppar. Dom hade varit många och ingen hade faktiskt lyssnat. Han förstod själv att det spårat ur.

Det är just det jag älskar med barn. Ger man dom lite tid kan dom själva upptäcka vad som hänt och vart det hela blev galet. Kiddo åt upp sin ”Pokémonpizza” och hoppade glad upp och ut för därute väntade hans vän på nya studsäventyr och resten av tiden förflöt utan nya intermezzon. Glada studsade dom tillsammans utan såväl crocs, blommor eller blad.

Med det sagt gör jag mig redo för att åka till arbetet. Jag är helnöjd över att faktiskt ha studsat studsmatta i stugan denna helg. Det var galet roligt. Det kändes som att flyga. Jag rekommenderar varmt alla vuxna som har tillgång till en studsmatta att faktiskt studsa själva en stund.

Gör ett besök i barnens värld mellan varven, då kanske det är lättare att förstå när dom spårar ur i leken och i glädjen!

//a

 

 

Boy’s of Summer…

Av , , 2 kommentarer 6

Boy’s of summer, den gammal godingen med Don Henley refererar väl till pojkar som kommer till "byn" just över sommaren och som lämnar tjejerna från byggden heartbroken. Min tanke går till barn som har sommarlov…

Jag har iNTE sommarlov ännu och därför har jag och kiddo tämligen olika tempo just nu. Denna vecka som gått har jag pendlat från stugan till jobbet, var nästan skönt att vädret var så kasst att vi utan panik kunde återvända till stan. Han har undrat varför jag helt enkelt inte är hemma och "strajkar" istället för att gå på jobbet.

Det är rätt intressant att diskutera ansvar och ekonomi med en 8-åring! Att det inte är okej att bara "strajka" när man inte känner för att gå på jobbet var snudd på obegripligt, men att konsekvensen är att lönen kunde försvinna var direkt begripligt när jag tog exempelt "Ingen lön - Inga pokémonkort" då var det relativt okej att jag åkte och jobbade! Sååå när jag har jobbat mina dagar har han spelat minigolf och haft superskoj med mna päron. När jag kommit hem från jobbet har han varit laddad för kvällsshift…. -Det har inte jAG varit! Sena kvällar när man själv skall upp klockan 05.20 är inte helt festligt i längden.

Nu åker min sommarlovskiddo iväg med sin pappa till deras stuga. Fiske, badtunna, kusiner och andra sommarlovsbarn väntar. Kan man känna något annat än en ödmjuk tacksamhet när man själv gör sig redo för en arbetshelg?! Kan man känna något annat än glädje när man har ett nät som tillåter ens barn att vara sommarlovsledig trots att man själv mer eller mindre bor i gruvan?

Efter denna helg är det blott tre veckor kvar innan jag får vara i våran stuga med alla "boy’s of summer". Mina nevöer flyger hit, min son är redo med pokémonkort som skall bytas och då kommer jag vara med på sena kvällar och slöa förmiddagar. Vädret spelar mindre roll när man är omgiven av värme! 

Trevlig helg!

//a