Igår morse kom pappa gummitarzan med stora enerprize-bilen för att hämta  mig strax efter 9.00. Jag hade ånyo haft en kramp på fredagkväll å var således rätt tärd. MEN min Farbror AB var i stan och honom ville jag inte missa. Vi åkte ner till min goa faster där farbror var och i 1½h fick jag sitta bredvid min fina farbror.

Farbror A B är en sådan där människa som jag bara älskar. Han är så rörande fin, stilig och innerligt omtänksam. När jag låg på BB och hade fått min son ringde telefonen -det var HAN! Han ville säga grattis. När vi har namnsdag ringer han och säger grattis! Han är gubben i lådan och han bryr sig och det rör mig djupt.

Av Farbror A B fick jag jädrit bra tips hur man gör om man inte orkar knyta sina skor, jag fick testa polkagrisar med mandelsmak (som smakade mandelkubb) å jag fick även OK att spotta ut den! Å jag fick goa kramen när vi sa hejdå någon timme innan han satte sig på tåget tillbaks hem.Det var det bästa med den här adventhelgen.

Idag skall tydligen första ljuset tändas men jag svär och muttrar över min adventsstjärna som jag äntligen lyckats montera i fönstret å så hade jag GLÖMT att checka lampan. Andventsstaken ligger på golvet, mossan ligger i påsar i köket… You do the math… Igår monterade jag fast ljusslingan på balkongen i snöstorm och höll på förfrysa fingarna på kuppen. När gallkramper kommer och går blir således allt som rör hemmet lika krampartade attacker.

Jag låter det helt enkelt ligga. Tar och äter lite cornflakes och sedan går jag ut i ljuset denna dag när stormen bedarrat. Idag skall jag hjälpa gummitarzan med apple-tv och det känns bra att kunna finnas där för dom som alltid finns där för mig.

//a