När jag var liten var jag överlycklig när vi skulle få åka på badhuset med skolan! Tjohooo äntligen skulle vi få bada och lära oss simma! Jag älskade vattnet och såg framemot det hela enormt. Det ändrades rätt raskt!

Jag minns att efter duschen när vi kommit ut i simhallen så fick hela klassen sätta sig på en träbänk och sedan skulle våra fötter inspekteras. Där och då fick man, inför hela klassen, utan vidare förklaringar höra om man hade FOTVÅROR eller ej. Hade man fotvårtor skulle man ha på sig sockar på badhuset!

Givetvis hade jag EN och det var så förtvivlat ögonblick att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Inför hela klassen bli utpekad. Ingen förälder som kunde förklara vad det betydde. 

Jag undrar om man fortfarande utför denna inspektion på glada förväntansfulla nya skolbarn som skall få besöka badhuset?!

VIdare slog det mig…

När man utförde dom där undersökningarna på oss barn… Gjorde man samma kontroller på vuxna? Kollade man efter fotvårtor? Och om man var så rädd för fotvårtsvirus… kollade man efter fotsvamp mellan tårna? Kollade man ljumskar och pung på karlar på väg in i bastun? Någon som stod och granskade, lyfte och vred?! Om man iNTE gjorde det… undrar jag VARFÖR? Varför bara på barn?! Märkligt.

Vårtor och fotsvamp sprids lätt i omklädningsrum, bastu och fuktiga miljöer. Fotsvamp kan spridas och sätta sig i ljumskar och under pung på män och idag är väl detta allmänt känt!  

Idag finns effektiva behandlingar mot allt så kanske har den där inspektionen skippats. Vidare har väl dom flesta barn redan besökt badhus och äventyrsbad ett flertal gånger innan dom äntligen får åka dit med skolan!

Men det gnager mig ännu… Inspekterades även vuxna där ibörjan av 80-talet eller var det bara barn?!

//a