Etikett: tiden

I make NO promises only commitments…

Av , , 2 kommentarer 10

”-Jahaaaaa, vad har du för löften inför det nya året då?!”

Nyårslöften av kalibern ”´25kg innan midsommar” tror jag lika mycket på som det här ynka snötäcket som fallit under natten! MEN det är inte en helt ovanlig fråga man stöter på dessa dagar -Vad har man för nyårslöften?!

När ett nytt år står för dörren är det som att varje människa förses med ett stort radergummi! Nytt nytt nytt, nya löften, nya tag. Det skall tränas, bantas det skall förändras ända in i märgen. Det gamla lägger vi bakom oss och så slungas vi som med en katapult in på ett oskrivet blad. Vi GLÖMMER det jobbiga och det tråkiga och så fokuserar vi på något helt annat!

Inför varje nyår behöver jag tid för mig själv. Jag gillar skarpt att reflektera över året som gått. Jag vill fundera och göra bokslut på året och istället för löften beslutar jag mig, med det gamla i ryggen, vad jag vill fortsätta med, vad jag vill avsluta, vad jag vill påbörja. Jag gör ett aktivt val och ett commitment till mig själv och mitt liv.

2013: 40 år och 100% fokus på mitt arbete i relation till hälsan. Så har året sett ut och det var det jag bestämde mig för förra året. Fy fan vad jag har gjort det bra! Jag är oerhört stolt och är fruktansvärt glad över att ha följt mitt fokus!

Dom senaste veckorna har jag således hållit på att avsluta 2013 och jag har en tydlig bild av vad jag vill med framtiden. Därför blev jag otroligt glad och fnissig när jag tittade i Marja Granqvist blogg igår och hittade den roliga ”Bokutmaningen”.

Jag dök in i mitt bokskåp och valde ut dom tre hyllorna där böckerna skulle hämtas. Min första bok blev: Ordination Motion -Vägen till ett bättre liv och handlade om styrketräning! Kan helt enkelt inte låta bli att flina från öra till öra över just det stycket. Den andra boken blev Josefin Sundströms Vinteräpplen och med frasen ”Sedan kom solen” kändes det riktigt bra! Sista boken blev Sagobok av Astrid Lindgren ”Det är den enklaste sak i världen sade Pysslingen”.

Med den roliga lekens tre fina meningar är jag redo för att ta emot det nya året. Jag vet vad jag vill med mitt liv och min tillvaro och det behövs inga löften när man följer livet, tiden och hjärtats röst!

//a

Tick Tack Stopp….

Av , , Bli först att kommentera 7

Jaha!!! Klockan står!!!! Den har stannat!! Det händer ju inte ofta nowdays!

Jag är redo att göra saxhopp i sängen! Benen är redo om någon kudde tänker "sitta och stirra" i natt igen.

-Har inte sett en sekund av melodifestivalen! Rapporteringen här via VK bloggen har varit nog för min del. 

//a

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Dan’ före dan före dan före…

Av , , Bli först att kommentera 4

Igår hände det. Den där gnisslande övergången från härlig mysig juletid till plågsam lång väntan och vånda.Sonen kom hit och lade sig i soffan. Där låg han kataton och undrade vad han skulle göra. Han fick massor med förslag. Inget var roligt. Det var bara en sak som var roligt… Om det vore julafton imorgon.

Ja, det är ju svårt att fixa, det här med tiden och datum. Så jag fortsatte tålmodigt ge förslag och förklarade att tiden blir längre när man bara ligger och tittar i taket. Han suckade och suckade och jag kände pulsen börja stiga. Drives me crazy! Varför? För jag känner igen mig så in i märgen. Han är mig upp idagen. Ingen väntade på julafton som jag. December var olidlig enligt mamma-ugglan! Jag var odräglig och olidlig i min väntan och vånda. Att tomten ÄNTLIGEN kom var en form av exorcism i min plågade själ och på julaftonskväll gick luften ur och jag blev äntligen mig själv igen.

Tillbaks till gårdagen. Där han låg och såg Bored Beyond Belife i stora soffan. Tillslut sa jag, vill du ha den tråkigaste av alla tråkiga julklappar idag?! Han såg helt ställd ut. Jag sa att det egentligen inte var en julklapp men att jag slagit in den ändå. Han satt med ett mindre paket som såg ut som en smällkaramell i knäet och tittade förvirrat på mig. Men får jag verkligen öppna det här nu?!? Ja, svarade jag. Varsamt öppnade han paketet. Frågade än en gång om det verkligen var säkert. Ur paketet drog han fram en… Måttsats. Ni vet som man har när man bakar.

Vi bakar en hel del. Min nivå på aktivitet är lägre då jag är inne i ett skov av min PSC så att baka är en rätt lugn men ändå trevlig sysselsättning just nu OCH det får tiden att gå. Å vi har ingen komplett måttsats. -Kan vi baka?! frågade han ivrigt och drog in i köket. Han slet fram bunkar och bägare med vatten. Sedan satt han länge och måttade. Hur många tsk går det på en msk. Hur många krm går det på en liter. Han var överlycklig! "Mamma, det här är ju MATTE" Yes it is. Kanske kan vi roa oss med denna måttsats i väntan på tomten?

Jag vet att man INTE skall ge iförväg men jag är helt övertygad om att om han fått måttsatsen på julafton hade den inte skänkt samma nöje och underhållning som igår. Den minsta och mest banala sak kan ge glädje och mening till den som behöver avledning!

//a