Etikett: tillsammans

Ögonblick av lycka…

Av , , Bli först att kommentera 9

När min väninna Flyttfågeln hade sin avskedsfest i mitt hem kom fenomenet LYCKA upp på tapeten. Jag har skrivit om Lycka tidigare om att affektionen GLÄDJE är en kort upplevelse på fyra sekunder (å jag vet fortfarande icket hur man lyckats mäta det där). Hon undrade när f*n man verkligen känner sig LYCKLIG now days,,,

Båten...

Båten…

För några dagar sedan satt jag på båten för att äta middag. Tillsammans med min son och hans pappa och där och då kände jag mig lycklig att vi faktiskt kunde göra en sådan sak tillsammans! Det är glädje för mig… Att vara tillsammans!

Min poäng är att min kompis flyttfågeln kanske inte tänker på dom där ögonblicken som faktiskt är glädje och som är livet -Allt annat är minnen!

//a

 

Sono da sola….

Av , , Bli först att kommentera 10

"Ensam är stark" det är ju ett tämligen välkänt uttryck. Ett uttryck som jag skulle vilja säga är kvalificerat jidder och nonsens.

Ensam är ensam och jag ogillar skarpt alla sånna där slogans som på något sätt vill förhärliga "singellivet"  –Ty det är ofta i sånna sammanhang dom haglar

Gemenskap och samhörighet är underbart. Tillsammans är vi starka. Så enkelt är det. 

Utan att skriva en D-uppsats kan jag bara konstatera att mitt skrivande i det privata handlar mycket om just detta tema.

Om dom nära och kära jag har i mitt liv. Dom som finns vid min sida. Dom som är det där osynliga nätet som alltid finns där! Det som är så viktigt att ha när man lever ensam!

Vilken rikedom det är att ha det nätet!

Det är kärlek!

//a

 

 

Action-sommar!

Av , , Bli först att kommentera 7

 ”Boka din action sommar på camping.se” Tja, att bo i tält är onekligen action med vet inte om den är fylld med adrenalin eller vatten? 

Som barn bodde vi nästan en månad i tält under sommaren när vi åkte utomlands med bil. Det var fantastiska semestrar som jag minns nästan uteslutande med glädje. Bland dom sista åren vi körde med tält hade vi: ”regnsommaren”.

17 av 21 dygn VRÄKTE regnet ner. Allt var blött. Trots stort tält med innertält kändes det som att allt tillslut FLÖT omkring. Det rann in vatten. Vi sov på luftmadrasser och även dessa kunde slutligen flyta runt i ett hörn av tältet. Ugglan var den enda som entusiastiskt höll uppe modet och förkunnade för alla på campingen att ”…but tomorrow the sun will shine again…” Alla ViLLE tro henne…

Ugglan lackade ur rejält när hon tvingades laga mat på stormkök iNNE i sovtältet en afton. Bror och jag konstaterade när vi fick maten serverad att den smakade konstigt. Hon fräste att det var inget fel på maten. Tills hon själv började smaka och kände den pikanta beska smaken av T-RöD.

Dessa tältsomrar var enkla. För oss barn. Vi hade ingen jättebil utan begränsad packning och vi var tillsammans under semestern. Vi spelade yatzy, badminton, badade (i regn eller hav), såg europa, lärde känna människor i Frankrike…

Med detta i ryggen tog jag med sonen ut på camping när han var fyra år! Jag och Fröken P diskuterade ihop oss, klart kidzen skulle lära sig uppskatta det enkla livet i tält! Vi spånade på en lämplig camping, relativt nära med badmöjligheter -Vi hamnade i Nordmaling…Ni vet vid E4:an 🙂

Bilen var packad så jag trodde den skulle explodera. Ska man campa måste man ha med sig allt -till och med diskborste! På den tiden hade jag en liten kermit-grön Polo utan AC och centrallås. Kunde icket begripa hur mina päron fått ihop oss!! Fröken P’s bil var lika loaded. Hon hade inte luftmadrasser utan hade riktiga madrasser inrullade i bagaget OCH cyklar?!

Det visade sig tämligen omgående att vi var dom enda som campade i Nordmaling. Allt och alla andra bodde i sina gigantiska lyxiga husvagnar. Vi slog ner som en bomb till allas intresse mitt på gräsplanen. Det flög barn och madrasser bland tältpinnar och campingstolar. Vi smackade upp två tält med ingångarna mot varandra och i mitten hade vi en stor filt där kidzen myste. 

På kvällen badade killarna lyckliga, det var varmt och ljust så där som det bara kan vara här uppe i norr! Jag och Fröken P var ohyggligt nöjda med att vi faktiskt tagit oss iväg även om vi båda konstaterade att vi förundrats över mängden bagage som behövts!

Natten var kall som bara den men ljuvligt frisk och enkel! Att vakna i gryningen och krypa ur tältet till en stilla morgonstund var fantastiskt härligt!

Denna campingtur är något barnen pratar om ännu. När vi försökt återupprepa tältning har det gått sisådär. Att tälta utanför stugan slutade med att kiddo kom på att vi lika gärna kunde sova iNNE i stugan, då det faktiskt kunde komma björnar. Jag var inte helt sen på att hänga med in kan jag säga!

Såååå när ni börjar spåna på sommaren, kan jag, trots allt, varmt rekommendera tältning. Man behöver inte göra det v.a.r.j.e sommar men gör det i allafall en gång! Det är minnen som stannar kvar. Det är en enkelt och härlig kontrast till resort-semestrar utomlands!

… ett tips är dock att ta med varma kläder och gärna REGNkläder också!

//a

 

Pussel-träsket…

Av , , Bli först att kommentera 6

Sagt och gjort igår -Jag drog fram mitt pussel. Inköpt till fyndpris för länge sedan. Ramen var klar, ansiktet också och det mesta av dom rosa-aktiga bitarna. Bitarna var även sorterade (kolla bilden så syns påsarna!). -Ja för inte kan man lägga pussel bara "så där". Nej, jag är ju en extremt organiserad människa även där. Bitar sorteras efter nyanser, toner, mönster INNAN själva pusslandet börjar. Adventsljusstaken och fruktfatet åkte åt sidan och pusslet tog upp resten av bordet, nu jädrar skulle det läggas pussel.

Det är inte ofta jag lägger pussel. Men det händer. Jag satt således igår och stirrade på dessa bitar. Jag förstod direkt varför det inte blivit mer än bara en ram och dom mest uppenbara bitarna i detta obegripliga myller av färger, nyanser och jidder. Snabbt organiserade jag en ny pussel-strategi. Jag inrättade "stationer" runt bordet. Så när jag stirrat länge nog på en himla massa turkosa bitar, började jag stirra på rosa, för att skifta till svart-gröna bitar och därefter förflyttning mot dom vita. Skickade en bild till livlinan med texten "Mitt helvete"

Vid 21-tiden (!!!?!?!) insåg jag att jag absorberats in i pusselträsket. Det blir som en mani. Kändes rätt stolligt att sitta där i ett totalt upplyst kök, snurrandes och roterandes på stolarna. Rullade därför ihop allt för kvällen och började titta på en film –Illusionisten. Gick bra en stund men sedan blev jag smått rastlös. Bitarna tycktes skrika åt mig. Det var ju inte frågan om MÅNGA jag lyckats få på plats. Utan timmar av stirrande vändande och frustrerat konstatera att det där jävla pusslet är retsamt till max!

Sagt och gjort, med den fantastiska uppfinningen Pusselmatta (å att jag ens äger en sådan är ju smått stolligt -I know!) var det inga problem att breda ut hela projektet över golvet framför tv:n. Kvinna som jag är gör jag gärna flera saker samtidigt. Den förflyttningen gjorde att jag fick ut TRE bitar under restan av filmen! Jag var så irriterad och konstaterade att något måste ju vara FEL!!!! Jag stirrade på alla stationer av bitar Jävla pussel!!!!!!! Tur att filmen var riktigt bra!

Jag släkte ner, bortade tänderna och skulle bara ta ett glas vatten i köket… Men vad skådar mitt norra öga… Om du tittar på bilden så ser du några gömda apelsiner och ett paket fikon på fruktfatet UNDER en påse BITAR!!!!!! Ha ha ha… Jippiee… en hel påse bitar. Nu jädrar. Lamporna åkte på. Ny bricka slets fram och ut med bitarna. Jag kröp runt på alla fyra på golvet (vilken innerlig tur att min son inte behövde se detta!) å se där, där var exakt dom där bitarna jag sökt.

För det är ju så när man lägger ett sådant här pussel. Att från början känns allt väldigt obekant och rörigt men innan slut är man "du" med varenda bit. Man ser och och vet exakt vart just bit nr497 hör hemma (nu e dom ju inte numrerade men du fattar vad jag menar…). Nyanserna, mönster och annat skärper ens sinne till max. Så jag vet vad jag gör dagarna innan jul! Å ni som inte vet vad ni skall ge någon i julklapp, ge ett pussel. Det är oerhört mysigt att lägga pussel tillsammans även om jag är tacksam när jag kryper och svär runt golvet att ingen behöver höra mer än julgranen 🙂

 //a