Etikett: tvättmaskin

Finböxa….

Av , , Bli först att kommentera 7

Inför helgen tänkte jag att det vore en bra idé att tvätta upp ett par av mina finbyxor… Jag hade även två vita badlakan som fick åka med. När jag skulle tömma tvättmaskinen igår kväll fick jag genast börja fundera över VAD mera som åkt med… För nått var det helt klart.

Det visade sig att det var en toalettrulle med några meter papper kvar. Tog därför byxorna direkt till badkaret för att damma av dom -turligt nog fanns inget kvar. När jag sedan hängde upp byxorna på tork började jag skratta.

Jag kom att tänka på Marve Fleksnes som gick på TV när jag var liten. Jag får två direkta minnen som dyker upp i huvudet det ena är "Deeeooooo" (som jag gissar skall vara Day-O och Harry Belafontes sång) samt frasen "LA8PV" som min bror så klockrent fortfarande kan immitera!

Jag fick ännu roligare när jag kom och tänka på ett avsnitt när han gör sig klar för att gå ut. Han pratar om att han skall ta på sig "sexvadn" samt sina "go-gobyxor"

Mina go-gobyxor är förmodligen torra vid det här laget, om det sedan blir så mycket go-go är väl helt upp till mig!

Måste absolut kolla YouTube efter flera klipp på Marve Fleksnes… Vilken superhero han var i sin skumma rock och hatt :-)

//a

Tappat byxorna…

Av , , Bli först att kommentera 4

 För en tid sedan tänkte jag testa mina snygga svarta trekvatsbyxor. Dom var borta. Gone with the wind, vi snackar spårlöst försvunna. Jag tänkte… Hur tappar man ett par byxor?!

Jag kollade igenom alla galgar i garderoben, alla hyllor, jag kollade tvättkorgen, tvättmaskinen OCH torktumlaren (och HUR dom ens skulle ha hamnat där vet jag icket men jag letade där ändå!). Jag kollade väskor och alla andra rimliga ställen där dom skulle kunna ha tänkas hamnat.

När dessa områden var avsökta utvidgade jag sökandet till mindre rimliga ställen som bakom soffan (?), i sonens garderob, i handväskan (brukar ju har tröjor där..) Men nixpix dom var verkligen putsväck…. Jag tänkte… VART kommer jag återfinna dessa byxor?!

Jo, svaret har uppdagats… Dom hittades i GARDEROBEN…..i traven med svarta arbetsbyxor och svarta arbetskjolar..DÄR hade mina svarta trekvartsbyxor hamnat och där hade jag då inte sökt för det kändes helt orimligt (hrmm….)!

Undrar hur jag skall applicera den här upplösningen på detta "spårlöstförsvunnet" mysterium på dom där 90 linserna som fortfarande saknas…. Plötsligt fick jag åter en gnutta hopp :-)

//a

Livet. är. allt.

Av , , Bli först att kommentera 6

Då jag varit fast beslutsam denna dag att ha en glad och positiv dag har jag faktiskt kommit fram till  några intressanta slutsatser.

Till exempel vilken fin och fascinerande balans hushållsarbetet erbjuder. Hur vi än vrider på det är hushållsarbete något som måste göras. I min värld finns det saker som är "roliga" å med det menar jag inte festliga, skojiga eller som en hobby. Utan helt enkelt sådan jag upplever enkelt, lättsamt och som inte retar mig på något sätt! Kontrasten är i min tillvaro det som är "tråkigt", å med det menar jag sådant som gärna kan få ligga och vänta, sånt jag drar mig för att göra sådant som verkligen ÄR astrist!

Reflekterade idag över att jag tycker det är roligt att starta tvättmaskinen samt att hänga upp kläderna på tork. Likväl är det roligt att slänga tvätten i torktumlaren och vrida igång den. Det doftar gott och är väldigt smidigt. Jag tycker det är skittråkigt att ta reda på ren torr tvätt. Vika in i garderoberna, sortera, hänga på galgar, jaga galgar osv. Å då insåg jag, här är det ju en helt naturlig balans mellan det roliga och det tråkiga!

Tänkte att samma fenomen råder kring diskmaskinen. Inga problem att lasta den lilla rackaren full och knäppa igång den, men fy vad tråkigt det är att lasta ur den! Återigen en helt naturlig balans. Yin och Yang i hushållsharmoni.

Dammsuga… går väl an att dammsuga per se.. men att få den att följa med, stuva undan vrålmaskinen…. ! Bädda rent i sängen, jätteenkelt och roligt att riva ur den, men gud va tjorvigt det är när man skall stoppa tillbaks täcken och kuddar i nya fodral!

Vidare har jag kommit fram att det varit rent ansträngande att se positivt och  möjligheter i ALLT. Det är snudd på omänskligt att vara på detta vis. Så här med förklarar jag detta projekt avslutat! Jag återgår till att vara precis som jag är!

Sedan kan jag konstatera att det spelar ingen roll hur många "Stängt för dagen" skyltar man försöker mura upp runt om sig, livet knackar på och kliver in ändå. Det roliga och tråkiga går hand i hand. Glädjen och sorgen. Det ljusa och mörka. Det är kontrasterna som gör livet värt att leva. Oavsett om det blir en sjuhelvetes dalgång mellan varven gör det topparna helt underbara att uppleva. Livet är allt.

//a

 

 

Hemma-torped?

Av , , 2 kommentarer 9

 Jag har alltså blivit knockad… I mitt eget HEM!

Ibland undrar jag om sånna här saker bara händer mig?! Håller på tvätta och maskinen är klar. Står därför och sorterar det som skall hängas på tork och det som skall tumlas. Jag har fått "tummelförbud" att köra sonens joggingbyxor i tumlaren då dom blir NOPPIGA. 

Tar då adidasbyxorna (som ser ut som ett tjorvigt russin efter turen i tvättmaskinen) för att skaka till dom för att sedan hänga dom på tork. Då händer det. Det går så fort att jag står med tårar i ögonen, helt förvirrad och undrar vad som hände.

För att skaka till ett par joggingbyxor innebär det att man tar i EN gång rätt rejält och så vipps är dom släta. I den rörelsen får jag världens plastigaste smäll rakt i pannan. HÅRT! AJ! Va fan?! 

Denna styggelse låg tydligen inne i byxbenet och min kraftfulla fladder rörelse för att fixa till formen på byxorna gjorde att den flög som en målsökande torped rakt i pannan. Jodå ett runt rött märke fick jag också… 

Kan inte låta bli att skrata…. Är det bara jag liksom?! 

//a

Baxat hem bagage…

Av , , Bli först att kommentera 6

Efter synnerligen varma och mysiga juldagar har jag baxat mig och hela lasset med bagage hem. Jag kan inte begripa hur mycket packning det var! Nio påsar, väskor, ryggsäckar, papperspåsar som svepts med! Fullständigt galet. Skrana och snowkick är fortfarande inte hemma. Inte heller nya cre-o eller PS3. Jag tröttnade på allt bagage och förkunnade att det får bli ett andra lass.

I tvätten snurrar nu nya Pokémon-sängkläder och i hallen står fortfarande fem orörda smockade påsar och väskor som väntar på att plockas upp. Mission 1 när jag återvände var att betala räkningarna. Så medan datorn startade hann jag plocka upp fyra väskor och starta tvättmaskinen. När nu räkningarna är betalda känner jag mig matt så dom andra får vänta en liten stund.

Att komma hem är…Tyst! Ingen som skrattar hejdlöst åt krickodiler, ingen som skriker att "På spåret" börjar och ingen kisse som kommer med lilla snöret och vill leka. Här hinner jag ju fundera över julen. Jag inser att det absolut mest varma och hjärtliga ögonblicket denna jul var på julaftonsmorgonen. Sonen hade just kommit och satt sig vid frukostbordet och bad att få säga något. Därefter följde ett litet tal från hans hjärta. Där han tackade mormor och morfar för att vi fick vara hos dom. Han tackade för att hans pappa skulle få komma dit och för att han visste att vi skulle få en fin jul. Vi vuxna satt med hakorna i bordet och tårarna hängandes i ögonen. När sånna där ord kommer från ett barn, helt spontat, då rörs jag till tårar.

Det mest överraskande ögonblicket denna jul var när jag öppnade en julklapp från Schweiz. Jag hade redan öppnat två paket därifrån med vaniljdoftande olja och pinnar (måste fråga hur jag skall arrangera det där när dom är åter från landet i väst!) så jag blev väldigt snopen att det var YTTERLIGARE paket därifrån till mig. Jag öppnade en kartong och blev så innerligt GLAD och började tokskratta. Det var en kasse från Desigual-affären. Min svägerska hade frågat vad vi önskade oss till jul. Jag sa anything med pokémon åt junior och en kasse från Desigual åt mig! Hon tyckte det var en kul önskan. Jag blev faktiskt JÄTTEGLAD för denna påse (ni vet typ från Lagerhaus som man kan ha på stranden etc). När jag lyfte upp den ur kartongen sa min mor att det var papper i den. Men när jag skulle tömma bort det upptäckte jag att det de facto låg en helt ny Desigual-väska däri… Då blev det system overload för min del. Jag blev så glad att jag kunde  ha studsat upp i taket som en kardborre.

Måste tänkta på det där kardborre-ögonblicket och ta en titt på min nya fina väska nu när jag betalt räkningarna. Räkningar och sjukskrivning är sanna mina ord ingen rolig ekvation tänk om man kunde få reducera dom fasta utgifterna med 80% i samband med sjukdom så vore det ju en aning mer fair! Jag var förövrigt förbi mitt arbete igår. GUUUD vad jag saknar mitt jobb!!!! Nytt år står för dörren. Jag är redo! Nu ska jag ta ner adventstjärnan från mitt sovrum. Då är ett rum av-julat… Step by step ska jag tillbaks till den underbara och normala vardagen -Den är allt annat än grå i min värld, det är just den som är fylld av alla nyanser!

Önskar alla en fin och lugn helg! Å ta det lugnt i skidspåren :-)

//a

 

Dagen då pizza kvalade som Nobelpris…

Av , , Bli först att kommentera 6

Den klassiska svenska filmen ”Vi hade i alla fall tur med vädret” är en bra berättelse om när allt inte blir riktigt som man tänkt sig. Jag syftar på den första filmen då ”Gösta” åker över bilen i en automattvätt för att han glömt att ta bort backspeglarna.

Det blir ju lite så där mellan varven, när en sak blir något helt annat. Som till exempel när jag skulle ta ett härligt skumbad. Behövde koppla av och bara njuta av lite värme och god doft. När jag kände mig nöjd drog jag upp proppen och skulle skölja av mig skummet och schampo Hör dock så konstiga ljud att jag nitade duschen. Tittar ut på golvet och ser en smärre swiming pool. Kämpar för att få fast proppen igen i karet. På golvet låg handduken dränkt, mattan var dränkt… Klafsade ur karet och rev åt mig en annan handduk från väggen som jag snurrade in mig i och i farten ramlade givetvis badrocken ner i vattnet. Sedan var det bara att börja leka rörmokare. Sonen tittade in och hittade mig krälandes på golvet (grävandes efter golvbrunnen under badkaret) bland blöta handdukar. ”-Va gör du?!”frågade han skeptiskt.  ”-Jag leker Super Mario” svarade jag sammanbitet.
Jodå, det visade sig i det här fallet av ”det blev INTE som jag tänkt mig” att det blivit akut tätt i golvbrunnen. Det såg ut som att en av mupparna hamnat där som en hårig, kläggig, tjorv. När muppen var bortplockad rann vattnet fint och stilla undan, golvet torkades, handdukarna och badrocken in i tvättmaskinen och jag behövde en dusch efter allt som hänt. Det lugna spabadet blev INTE som jag tänkt mig.
I går hade min son sin bästa vän här på besök. En genuint rar och go kille som älskar fotboll och som verkligen rockar på planen –jAG menar vem gör annars ett hattrick i sista matchen?! Han skulle vara med oss från lunch och sedan skulle vi allihop gå hem till honom och äta middag. Men icke! Killarna ville inte alls gå iväg. Min son sa ”Vi vill äta här med varandra” och kompisen sa ”Jag vill äta här med min bästa vän”. Till saken hör att jag under eftermiddagen höll på att göra en rostbiff. Så när det uppdagades att dom tänkte fortsätta vara parkerade här bestämde vi att vi skulle göra potatisgratäng och sås till köttet. Pojkarna gnuggade händerna och tjoade över att det vankades god mat.
Så hände det där… När jag stod och öste steken råkade jag se fläktfiltret. YUCK… Det revs ner och demonterades. Det spolades med hett vatten, dom plastiga delarna gnuggades med diskmedel men det där svampiga, feta, oljig filtret… Sköljde och sköljde med hett vatten, och tillslut mosade jag maskindiskmedel i diskhon och lade ner allt halkigt där tillsammans med hett vatten. Mitt i matlagningen blev således diskbänken ockuperad av pellesnusk. Varför detta projekt? Jo, hade ju hört någon brandman påtala hur viktigt det är att man rengör filtren då det kan antändas…
Jag brukar köra det där filtret i diskmaskinen men nu var det bevisligen väldigt länge sedan. Steken blev aldrig klar och killarna undrade när vi skulle köpa den utlovade glassen?! När steken var klar drog vi iväg med blixtens hastighet till Ica. När vi kom ut från butiken skenade killarna skrattandes iväg till pizzerian… Vi är HUNGRIGA! Vi är faktiskt jäääääääääääätte hungriga NUUUU!!!!!!
Öhh… ja klockan var ju 17.36.. gjorde en snabb tidskalkyl i huvudet och insåg att det skulle ta sin lilla tid innan potatisgratängen var klar att serveras till min goda rostbiff. Samlade killarna runt mig och frågade ”-Seriöst killar, ska vi köpa pizza?!” JAAAAA skrek dom och sonens kompis klappade händerna och konstaterade att jag borde få nobelpriset för det var det bästa och smartaste han hade hört.
Så, medans den fina rostbiffen låg i gjutjärnspannan och medans fläktfiltret låg och fettade av sig i diskhon åt vi pizza ur kartong eftersom killarna tyckte att det var såååå coolt att få göra det. Inte alls den middag jag hade tänkt servera dessa pojkar denna lördagkväll i slutet av september. Jag började skratta bland pizzabitarna och dom tittade frågande på mig, och jag sa att det här var ju inte riktigt vad jag tänkt mig. Nä men värt nobelpriset påminde mig sonens rara kompis.
Idag är det söndag bara att hålla i hatten och se vad dagen har i sin hand…
//a