Så har MPs invandrarpolitiker demoniserats

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag har jag fått min debatt artikel publicerad i VF, för mig är det
det anmärkningsvärd att en icke-rasifierad person kan komma med pekfingret och säga till en utsatt person vad som är rasism eller inte.

Artikeln lyder som följande:

Det är uppenbart att jag med många fler har blir utsatta för rasism i vårt egna parti. Nu tar jag strid för allas lika värde inom Miljöpartiet, skriver Gabriel Farrysson (MP).
När gubbarna ibland annat storföretagen många gånger inte medverkar till en ökning av kvinnorepresentationen i sina styrelser brukar de hänvisa till att det handlar om kompetens, och att det är därför som de väljer män och inte kvinnor. De medger aldrig att det egentligen handlar om strukturell diskriminering.
När gubbarna ibland annat storföretagen många gånger inte medverkar till en ökning av kvinnorepresentationen i sina styrelser brukar de hänvisa till att det handlar om kompetens, och att det är därför som de väljer män och inte kvinnor. De medger aldrig att det egentligen handlar om strukturell diskriminering av kvinnorna. När universitetsledningar oftare utser män till professurtjänster brukar de också hänvisa till kompetens.
Inte de heller medger att det finns en praktik att följa invanda mönster att utse män. Den strukturella diskrimineringen på grund av kön förnekas med kraft. När exempelvis det rasistiska partiet Sverigedemokraterna brukar förklara sitt motstånd mot invandrare så medger de aldrig att det handlar om hudfärg, religion eller ras, utan de hänvisar alltid till annat, såsom kunnande och kompetens. När de funktionshindrade diskrimineras idag på arbetsmarknaden brukar man aldrig medge att det handlar om att de sämre behandlas, utan hänvisas till kompetens.
Resonemanget om min och andra ”svartskallars” påstådda bristande kompetens följer samma förnekandets logik som ovan; alltså att förneka det strukturella förtrycket och rasismen och i stället hänvisa till högst subjektiva och ovidkommande faktorer.
Mitt uppdrag som kassör i styrelsen för Mp-Umeå har varit ideellt, jag har gjort mitt bästa, och jag har utan tvekan som många andra även brustit här och där. För mitt arbete i styrelsen har jag fått tummen upp och erkännande av många medlemmar, ledningsgruppen, valberedningen och partistyrelsens sammankallande tillika utomstående revisor för vår MP-avdelning. Och det är jag tacksam för.
För mina brister kan man definitivt framföra konstruktiv kritik och påpekanden om hur jag bör och kan göra saker bättre.
Ett sådant tillvägagångssätt är att bidra till utveckling. Men att under två års tid bli utsatt i sociala medier, tidningar och radio för diverse olika påhopp, svartmålning, förtal, nedvärdering och smutskastning har varit ovärdigt.
Under hela denna tid har några personer ägnat sig åt grundlösa beskyllningar åt att ”svartskallarna” i partiet är odemokratiska, att de är inkompetenta, att de manipulerar, med mera.
Att gång efter gång gå ut med grundlösa beskyllningar om att ”svartskallarna” är odemokratiska utgör kärnan i strategin att på ett effektivt sätt försöka rubba tilltron och förtroendet för ”svartskallarna”.
För detta borde alla som ägnat sig åt detta skämmas. Alla dessa negativa tillmälen har använts mot ”svartskallarna” i partiet. Detta har gjort mot varje ”svartskalle” i partiet som har krävt sin rätt att vara med och kunna utöva inflytande om hur morgondagens samhälle bör se ut.
Det har gjorts mot mig, det har gjorts mot Nasser Mosleh, det har gjorts mot Alireza Mosahafi, det har gjorts mot Mido El-habta, det har gjorts mot Jabar Amin.
Det finns ett stort antal exempel på hur flera i partiet i Umeå behandlat ”svartskallarna” sämre just på grund av att de är ”svartskalle”.
På årsmötet i söndags tog jag fyra tydliga exempel på detta. Medan somliga ha demoniserat mig som är svartskalle för att jag påstås ha för många uppdrag har kritiken mot andra med lika många uppdrag helt uteblivit. Nasser Mosleh som är MP:s främsta representant i kommunen har fått stort stöd av såväl Mp-medlemmarnas som väljarna men har blivit baktalad av sina egna.
De nämnda exemplen utgör dock endast ett axplock av alla exempel som visa på hur invandrarna har demoniserats av somliga i partiet. Att behandla folk olika på grund av deras hudfärg är rasism.
Att demonisera ”svartskallarna” för sin egen makts vinning hör inte hemma i ett modernt, grönt, solidariskt parti. De intoleranta som ägnar sig åt detta hör inte hemma i vårt parti. Sverigedemokraterna har dörren öppen för dem. Nu har jag fått nog, nu tar jag upp till strid för allas lika värde och demokrati även inom mitt eget parti.

Gabriel Farrysson (MP)
Kommunfullmäktigeledamot i Umeå

Bli först att kommentera