Galen Pannan har tyvärr sett många som hamnat mellan stolarna och som farit illa av den nya sjukförsäkringen. Varken specialister eller överläkare har tillräckliga mandat för att avgöra om en patient är sjuk när ärendet kommer till försäkringskassan. Där kan man neka personer ersättning genom ett avslag. Avslaget betyder inte vad som helst, det betyder att svårt sjuka människor inte hör hemma hos arbetsförmedlingen och tvingas gå hemma med socialbidrag.

Enligt vad-de-nu-klassificerar-som-arbetsför så är mindre antal sjukskrivna, samtidigt som mindre fått beviljat förtidspension. Det ser regeringen som bra. Vad som egentligen sker vill de tydligen inte ta reda på.

Vissa kanske behöver lite extra för att kunna ta sig ut i arbete, men de som är verkligt sjuka lider extremt mycket av det här. De får ingen ekonomisk trygghet och blir lämnade att leva ett liv på existensminimum. Enligt det som publicerats i tidningar och de dokumentärer som visats på tv så har vi sett att människor som behöver ersättning men nekas blir sjukare än vad de var innan. Depressioner kommer som följd av att framtiden är oviss, att vardagen helt börjar sakna mening.

Jag har en som står mig nära som fått avslag på sin ersättning. Han kan inte söka socialbidrag därför att han bor tillsammans med sin fru. Frun jobbar övertid så mycket som möjligt för att få ekonomin att gå ihop. Varje månad lever de under existensminimum. Skulle han kunna jobba hade han gjort det. Varje månad tvingas de prioritera vad som kan köpas in, oftast räcker pengarna nästan enbart till mat och de mest nödvändiga kostnaderna. Sist fick jag höra att frun i hushållet blivit sjukskriven på grund av förslitningsskada. Är det här vare sig mänskligt eller den politik regeringen vill föra?

Regeringen var så väldans snabb på att införa arbetslinjen att man inte såg över sjukförsäkringen vare sig två eller fem gånger. De som kunde tänka visste redan innan att det här skulle hända. Rehabiliteringen fungerar inte och samarbetet mellan sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling är i närmast obefintlig.

Sjukförsäkringen behöver förändras nu! Tillräckligt många har redan drabbats och vi har inte tid att vänta. Det handlar om människor och deras liv, deras livskvalité. Vi kan inte vänta ett år till.

Citerar från aftonbladets intervju med 63 åriga Jan som har Parkinson;

Han är lättad över att han nu åtminstone får sjukersättning för 75 procent och säger att han inte är arg på Försäkringskassans personal.

– De gör bara sitt jobb, det är regeringen jag är arg på. Såna som Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson. Hur fan kan de sätta karens på sjukdomar och olyckor, det är något jag inte kan begripa. Regeringen monterar ned hela välfärden, de kan lika gärna bara ha en ättestupa.

---------------------------------------------------

Just Jan fick till slut 75%, efter att ha överklagat i över ett år. 75%, fick han till sist. Kan man trycka på en knapp till CD-spelaren så kan man jobba, tyckte FK.

Jag tycker att det är jobbigt att läsa om det hela tiden, för om de kan skriva om nya personer hela tiden så borde det vara väldigt många som drabbas av det. Som blir både utförsäkrade och hamnar mellan stolarna. Vad är det som gäller då när man är för sjuk för att jobba men för frisk enl. regeringen att vara sjuk? Socialbidrag får jag som första tanke. Vad är det för liv, att leva på socialbidrag livet ut.

Vilken ångest Galen Pannan får av att andra har det dåligt. Måste de verkligen ha det så dåligt..