Den digitala radion har inte lyckats slå i Sverige ännu. Fast SR var tidigt ute och var med när övriga länder startade sina sändningar 1995. Fram till 2002 fanns det sändningar på nationell nivå. Men då ströps budgeten eftersom ingen lyssnade på de digitala sändningarna. Så sedan dess sänds DAB bara i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.

Men, nu är något på gång. Vår granne Norge skulle släcka ner sitt FM nät 2014, vilket flyttats fram till 2017. I Storbritannien så lyssnar nu majoritet på radio, via just DAB radio. Och här i Sverige så har vi nu ett årtal 2020, ska FM nätet var släckt.

Vad är då fördelarna med DAB radio jämfört med FM radio. En stor fördel är att det krävs mindre energi, en DAB sändare behöver bara 2-4 kW, medans FM sändaren kräver 60kW. DAB radion kan samsas om samma frekvenser för flera radio stationer och angränsande sändare kan sända kanalerna på samma frekvens och stödja istället för dagens FM sändare som stör angränsande sändare som ligger för nära i frekvens.

DAB radion har också utvecklats och nuvarande version kallas DAB+ och kan sända 5.1 ljud. Till DAB radion, kan information skickas om aktuell låt, programinformation, mm.

Vad talar då emot DAB radion.

Att mobilt Internet växer snabbare. Via mobilt Internet kan vi vara mer aktiva lyssnar. DAB radion är fortfarande en passiv lyssningsform. Där jag inte kan ha en tvåvägskommunikation. I bilen kommer jag inom kort att kunna lyssna på musiktjänster som Spotify, använda Internet radio, läsa nyheter, mm.

Apple har förstått detta och ger sig nu in i denna marknad och utvecklar sina produkter för integrering med bilens instrumentpanel. Det dröjer nog inte länge innan vi ser Microsoft och Google där också. Google utvecklar ju en egen självkörande bil.

Radion i hemmet är snart ett minne blott. Hemma lyssnar man på sin platta, ofta då inte live utan via SR Play. När man ska städa är det trevligt att avverka några sommarpratare.

Så risken är stor att DAB radion hinner gå ur tiden innan den ens han komma in.

Det som skulle kunna rädda DAB radion är en version med möjlighet att kunna påverka innehållet, med någon form av tvåvägskommunikation som känns mer naturlig och enklare än dagens alternativ.

I gårkväll så ledde jag ett Yoga pass i Vänortsparken. Det var en härlig känsla att kunna göra detta mitt i centrum.

Umeå behöver och kommer att fortsätta att växa. Då är våra grönområden viktiga områden att förvalta.

Därför måste vi växa smart, centrum ska vara mötesplatsen där vi går från handel till krogen, bion, teatern, till älven och parkerna. Mixen av liv och rörelse med stillhet och lugn är något jag tycker vi ska utveckla.

Biltrafikens ljud är det som bryter tystnaden i parkerna idag. Ett ljud som jag vill att vi ska minska.

Umeå har alla förutsättningar för att använda el mer i våra transporter.

Vi är vana vid att plugga in bilen i ett eluttag på vintern. De flesta åker korta sträckor varje dag. Arbetsplatser, skola, dagis och fritid ligger inom korta avstånd för de allra flesta.

Men ibland behöver vi lämna stan för att åka till inlandet, eller IKEA, fast det behövs ju snart inte längre och till paradisbadet är ju tåget snabbare.

Laddhybrider är de bilar som jag tror kommer vara valet fram tills dess, att batterier räcker längre och kan tankas längs vägarna, lika snabbt som en fossilbil.

Men då behöver vi vara med och se till så att, lika självklart att en parkering har en motorvärmarstolpe, lika självklart ska det gå att ladda bilen vid varje parkering.

Umeå har varit tidigt ute med satsningarna på el bussarna. Jag tycker vi ska fortsätta med det. Det kommer att gynna vår stad.

2020 när vill jag sitta i vänortsparken och leda mitt yoga pass och vi kommer då inte höra någon buss eller bil. Inte för att de inte finns där, utan för att de är tysta. Och de fossila bilarna är då, just fossiler.

Både Kommuner och Landsting har fått sämre och sämre ekonomi. En av anledningarna är att kommuner och landsting får ta en större del av den ekonomiska krisen, då regeringen genom sina reformer minskat statens kostnader för sjuka och arbetslösa.

Lösning ett, är att regeringen ändrar sina reformer.

A-kassans differentierade avgift har regeringen redan erkänt var ett misslyckande. Som fått arbetslösa som saknar A-kassa att tvingas leva på kommunernas försörjnings stöd istället.

Utförsäkringarna i sjukförsäkringen har regeringen också delvis erkänt sitt misslyckande. Långtidssjuka som inte kan gå tillbaka till ett arbete, har istället ställts på bar backe. Även de har fått vända sig till kommunernas försörjnings stöd.

Den höga arbetslösheten som regeringen lovade att de skulle ordna med sina reformer, har inte lyckats. Istället ser vi arbetslösheten nå nya skrämmande nivåer.

Samtidigt stiger ohälsan i arbetslivet, ett område som regeringen var snabb att prioritera ner. Fler och fler tvingas lämna sina arbetsplatser på grund av sitt arbete.

Ändå finns kunskapen. Men regeringen valde att inte fortsätta satsningarna på detta och få ut kunskaperna i arbetslivet.

Förebyggande billiga åtgärder, blir istället kostsamma långa åtgärder, för att få människor tillbaka i arbete. Som Landstingen får betala, men även företagen som tappar viktig kompetens.

Ett hårdare arbetsliv, arbetslöshet och utförsäkringarna för också med sig att fler och fler, mår psykiskt dåligt. Landstingens läkemedels kostnader för psykofarmaka rusar iväg.

Vem kan ärligt säga att regeringens reformer är rätt väg för Sverige, ska fler och fler må sämre och få det sämre?

Då kommer vi till lösning 2, minska kostnaderna. Ja, det går att göra till en viss gräns. Men, kommuner och Landstingen kan inte styra över alla kostnader, då dessa är tvingande i lag. Här skulle regeringen kunna skjuta till pengar till kommunerna och landstingen när dessa kostnader ökar på grund av regeringens reformer och konjunktur läget. Istället väljer man att minska just dessa stöd, förutom till främst Stockholm.

Så till alternativ tre, ett alternativ som diskuteras mer och mer runt om i Sverige, med regeringen som påhejare. Skattehöjning, vill regeringen höja skatten? Nja, de vill ju införa ett jobbskatteavdrag till, men de ser gärna att kommuner och landsting höjer sina skatter. De menar att utrymmet finns just för jobskatteavdraget.

Anledningen är också att då blir det en plattare skatt. Alltså att den som tjänar mer, minskar sin skatt och den som tjänar mindre, betalar mer. För ska ekonomin gå ihop, måste de som tjänar mindre, betala mer, när de som tjänar mer, minskar sin skatt.

Du kanske undrar hur går det ihop höjs inte skatten för alla lika mycket?

Ja och nej. Höjs skatten med 50 öre per hundralapp så höjs den ju för alla. Men, jobbskatteavdraget höjs också, så för den med arbete och en lön på ca 30 000 kr, får efter avdrag i kronor samma skattehöjning som den som är sjuk eller arbetslös, som får en ersättning på ca 20 000 kr.

Jobbskatteavdraget är så utformat att det höjs med en skattehöjning och det följer prisbasbeloppet. Så när löneökningarna har hållts nere, samtidigt som prisbasbeloppet höjts, så är det idag fler höginkomsttagare som inte når taket i jobbskatteavdraget mot när första avdraget infördes.

Summering av alternativen, ett förändra reformerna, se över kostnaderna och låt staten skjuta till stöd för konjunktur och reformer som påverkar kostnaderna, tre höj skatten.

Jag tror att vi efter 2014, måste göra alla tre alternativen. Nuvarande insomnade regering kommer inte lyckas få fram någon fungerande förändring innan valet.

Ekonomin i stat, kommun och landsting måste vara i balans. Därför är sund ekonomi en förutsättning för en välfärdsstat. Politik är att välja, vi kan välja vilket samhälle vi vill ha. Så vi kan välja en rättvis fördelning av den ekonomi som vårt samhälle genererar.

För mig är valet att vi ska välja en väg där fler och fler får det bättre och mår bättre. För mig är det självklart att ett samhälle ska lyfta dess individer, inte trycka ner dem.