Synen på romer

Gripenhoftner om Synen på romer*. För ett antal månader sedan stod det stora rubriker på löpsedlarna om att en okänd flicka hittats i ett romskt läger i Grekland, och att man trodde att hon blivit kidnappad. Troligtvis var hon antingen från Sverige, Finland, USA eller Storbritannien också. Här skulle det efterforskas och den lilla ljushåriga flickan med de blå ögonen blev en världsnyhet. Ett romskt par blev anklagade, men hävdade att de var hennes föräldrar. De var mörka och flickan blond. Den lilla flickans skandinaviska utseende gav förmodligen en känslomässig igenkänningsfaktor hos många av oss. Men var det viktigare att rädda denna flicka för att vi trodde att hon var en av oss? Det fanns fler barn i lägret, men få talade om att rädda dessa. Varför då? Var de inte nog blonda och blåögda?  Journalister och kännare gjorde uttalanden om att den stackars flickan var rädd och smutsig, och att hennes identitet var svår att finna. Jag vet inte om hon var rädd och smutsig, men det jag vet är att den romska kulturen ser hygien som väldigt viktigt. Ett stort antal människor engagerade sig dock i flickans öde, och efterforskning gjordes. Så förfäligt tänkte många, en svensk, finsk, amerikansk eller brittisk liten flicka som blivit kidnappad. Förödelsen beskrevs i detalj, och flickan skulle minsann räddas. Undersökningar genomfördes och slutligen fanns bevis för att hennes ”föräldrar” inte var hennes biologiska. Drevet gick ytterligare och nu anklagades dessa romer för att ha kidnappat henne, och därmed utsatt henne för denna misär. Efter ett par dagar stod det dock klart att hennes biologiska föräldrar fanns i livet, men i Bulgarien. De hade själva valt att lämna bort sin dotter till den här familjen pga. att de hade svårt att ta hand om och försörja henne. De saknade jobb. Föräldrarna försökte dock besöka sin dotter med jämna mellanrum för att se så hon hade de bra. När det så framkom att hennes egna föräldrar också var romer tog debatten slut. Det var inte längre någon som uttalade sig om flickans misär, och att hon eller övriga barn måste få hjälp för att ta sig från lägret. Hon var inte längre en av oss, dvs. blond och svensk, utan hon var rom och då var hon visst inte viktig längre? Men barn väljer inte sina föräldrar eller sitt liv, och alla människor har ett lika värde oberoende vem man är.

 Jag tycker att det var bra att vuxna reagerade på flickans situation eftersom något hade kunnat varit fel, men jag vill även uppmärksamma alla på att romernas situation ute i Europa är mycket dålig. De är utsatta för rasism och lever ofta under små förhållanden i vagnar och tält. Ibland saknas värme i dessa läger, så deras liv är inte lätt. De har svårt att få jobb, och har blivit förföljda i århundraden. Tänk på det nästa gång du ser en blond flicka med blå ögon. /Maria                 

*Rom kommer från sanskrits dôm och betyder människa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>