PUH, jag blir alldeles svettig när jag hör lokalradioreporterns torra röst, meddela att skolan i Knaften ska läggas ned!!! Jasså, tänker jag, jag sitter i KoU-nämnden och har då inte alls varit med och tagit det beslutet.Jag förstår varifrån förslaget kommer, men det ska stötas och blötas ett par varv innan beslutet är klart. Vi känner till elevutvecklingen i kommunen och hela länet, för den delen, men det känns verkligen 'övermaga' att uttrycka sig så i lokalradion......Jag känner redan åskmolnet hänga över mitt huvud......Vi sammanträder i KoU-nämnden i morgon, fredag...
Mötet i utbildningsdelegationen var mycket trevligt, t o m. En förmån att få sitta i en dylik konstellation.Jag ser fram emot detta uppdrag, med allt vad det innebär.
Dessutom är det snart helg och jag ska på bröllop! Det är alltid lika roligt, säga JA till kärleken, precis som jag själv nyligen gjort......Men att du ha giftä dä igen....säger en del!!??Jaa, Lars friade redan i augusti i Kalmar, t o m och det hade varit urdumt att säga nej, tycker jag, eller hur??!! Nej, som Anders sa, Säga JA till kärleken! De unga tu som nu gifter sig i helgen är ett jättefint par och som gjorda för varann. Vilket jag och Lars också är och hade det inte varit för det dumma missförståndet på MB den där gången för 33 år sedan, hade vi nog varit ilag hela tiden.Men Gud ville annat, tydligen.
Idag kommer Västerbottningen hit och hälsar på.......igen, alltid lika välkomna.....jag undrar om jag ska spela för dem eller....???!!!!Nja, jag lägger på en fräck CD med Gino Vanelli.....kan det bli bättre????

Att många av oss har samiskt påbrå, är väl ingen hemlighet. Lappmarken koloniserades och dess vagga stod i Örträsk. Som är den äldsta byn i Lycksele Lappmark. Det är inte tätorten som fyllt 400, utan Kyrk-och Marknadsplatsen som firats. Johan Filipsson Hilduinen kom till Örträsk 1678 och de som idag släktforskar, hamnar som oftast här i byn.
Jag och min spelkompis Anders, lirade på ett fantastiskt bröllop i Tärnamo förra sommaren och mitt upp i bröllopsmiddan kom så den store jojkaren från Björkvattsdaln´(vilket jag ju visste om) och skulle överraska brudparet. Speciell bruden, som nu kom ifrån just Tärnamo. Han jojkade och jojkade och när de andra tjoade och skrek och stampade i golvet, ville jag mest gråta. Jojken trängde djupt in i min 56-åriga själ. Jag kände, jag upplevde, jag förnamm, allt som kanske mina förfäder också gjorde och som i musikaliskt mått blev:Jojk! Helt underbart! I det här fallet modernt stuk med gnålande gitarrer och tungt hård-rockskomp!! Hur bra som helst!! Jag kunde knappast säga något till vår gästartist, men han visste!! Jag behövde inte säga nåt alls. Jag vet vad du känner, sa han och gav mig den CD som jag numera nästan nött ut.
Att skatterna nu hamnat där de ska, är mer än bra. Jag vet dessutom att det är många tillresande LBR-deltagare som verkligen vill se denna samling. Och det är med stolthet vi ska visa dem.
Många som nu kommer till vår kommun, har heller aldrig varit så långt norrut. Vissa kommer därför att stanna kvar och vi i Bygderådet kommer därför att göra lite kul tillsammans med dem. Vi ska åka skidor på älven.! Ett önskemål jag fick med mig efter höstmötet med HSSL i Stockholm i december. Så det blir skidåkning och förhoppningsvis ett litet anförande om norrskenet, vi har ju en sån specialist i kommunen!
Jag har rätt hyffsade kontakter uppåt, så jag har beställt fint väder, klart och -5. Lite kallare mot
kvällen!!

Jag återgår till träffen som ska ske idag.
V ordf i BoU-nämnden tillhör vänskapskretsen och vi firar alltid nyår tillsammans. (Utom den senaste när jag och Lars gifte oss. )Detta var för ett par år sedan och vi gick ut efter tolvslaget för att bränna av de införskaffade nyårsfyrverkeriet! Till gården hör x antal kor, ett stort gäng är utegångskor och när vi nu tände raketerna, kom koän och glodd på oss, på det sätt som bara kor kan.Allt såg ut att förlöpa väl, lugnt och fint, vi tjoade väl en del, men inte mer. Jag och de mina drog iväg till min dotter och hennes familj, boendes i samma by, Mosjö. Dagen efteråt åkte vi på bestämd tid förbi hos värdparet för att ta med oss deras dotter, kompis med min yngsta. Ja,jag gick in i huset, ropade högt och tydligt Gott Nytt År.....och det var tyst. Alldeles för tyst tyckte jag, men ropade igen...och igen...och igen....till slut kom husbonden ner från sovrummet. Ingen munter syn: Glåmig, trött, urlakad, ja han såg ut som han inte sovit på en månad eller så(hur man nu ser ut efter det)Joodu, sa han, vi har nyss gått och lagt oss!!! Koän for iväg åt Gräsmyr till, snön låg djup och det var -20, den natten!! Så kan man alltid lita på kor?? Är då frågan. Nja, tveksamt, de vet vägen till Gräsmyr, det är då säkert.

Fyrverkerier då? Nja, vi smäller aldrig efter denna händelse och frågan är om man inte enbart ska göra det på särskild plats, kanske ett torg eller vad det nu kan vara, vid en särskilt tidpunkt. Vi, jag och Lars var ju uppe i Klippen detta nyår och det small minsann hela tiden, från dagen före till sent utåt natten. Vi gick i alla fall ut och glodde på fyrverkeriet som alla andra också gjorde och när röken lagt sig, tände vi våra två tunna fina ballonger som steg upp i den kalla klara nyårsnatten. Tyst och mäktigt drog de bort mot Björkvattsdaln´. Det var en grann syn. Det är vad jag förordar.
Lägg fyrverkeripengarna på byautveckling istället.....

Hälsar aGun, och nu måste jag skynda mig att mumma upp mig inför dagens övningar...

....i ett nytt spännande uppdrag!Idag träffas vi i Utbildnings-ochKulturdelegationen för första gången.Det sker i Vännäs och det är också min gamla hemkommun. Att tacka ja till detta uppdrag var lätt och enkelt. då skol-och kultur engagemanget ligger mig varmt om hjärtat. It´s gonna be a fine day, helt klart..

hälsar aGun ifrån ett snöigt Örträsk....nLars får skotta snö när han kommer ifrån jobbet....vilket han gillar, efter 30 års snöabstinens....

Debatten om det kommunala vårdnadsbidraget under fullmäktige igår, får mig att fundera på den federalist jag är. Vi som är föräldrar har det allra största och yttersta ansvaret för våra egna barn. det är jag som förälder som ska ge mitt barn rötter och vingar så att det själva kan flyga och bruka omdöme och värderingar. Att underifrån-perpektivet är viktigast! Det slog mig att, när jag jobbade som heltidsmusiker, själv fick ordna omsorgen om barnen, någon barnomsorg på obekväm tid var nog inte uppfunnen då. Men jag påpekade för den kommunens kommunalråd, att jag sparat i runda tal, 1,4 milj.kr, men jag krävde inte hela den summan, jag nöjde mig med hälften!! Visst är det fantastiskt att vi idag i kommunen har tillgång till barnomsorg som passar de flesta, men det i sig innebär inte, att många småbarnsföräldrar ändå skulle vilja stanna hemma med sina små. Det är befängt att påstå, att de barnen skulle komma efter i sin utveckling!! Språk, social kompetens m m, ja sådant som fabriceras för att avskräcka, kanske! Vilka dumheter! Jag drar mig till minnes en lokal politiker (s), som påstod att skolan i byn inte kunde uppfylla de sociala kraven, de träffade för få människor helt enkelt och skulle då kunna bli mobbade eller utsatta för olika kränkande behandlingar
och därför var det lika bra att de fick flyttas till Bjurholm, där de minsann skulle få träffa folk!!!!
Jaa, vad säger man!! Som om vi aldrig åkte utsocknes! Jag är alldeles 100%-igt säker på, att by-onga här, har varit i stan (Um-stan.som farmor alltid sa)fler gånger
än onga i Lappstockholm. Om nu det skulle vara ett mått..Märklig syn, för övrigt.Lika märkligt kan det tyckas, att vår förre statsminister, gör avdrag för hushållsnära tjänster!!!! Men det är klart, han har ju ett alldeles för stort hus bara för två personer, så visst, han blir nog anfäktad att städa. Livet är fullt av överraskningar! Mest överraskad kommer jag ändå att bli, den dagen männen föder barn...det är då säkert Kanske något som måste bli verkligehet i ett rött Sverige. Vem vet.
Hur som helst ska vi på stor-fest´n den 8 mars, sjunga Länge Leve Västerbotten. Frågan är bara hur vi ska få fler barn att födas här. I mitten på -70talet jobbade jag i Lycksele-Teatern med Gun Jacobsson i spetsen. Ett år gjorde vi länets enda nyårsrevy, där bl a samma funderation fanns: Jag sjöng.....för jag ska bli turistvärdinna i Genomliden, få svenska synden spriden, den sparar energi den..... Devisen var: Här har alla släppt på blygden, för att kunna rädda bygden!!
Kan det vara något inför nästa val, kanske....?

Idag har vi stormöte med Landsbygdsriksdagsgruppen.
Det närmar sig! Solen skiner i Örträsk och jag hoppas jag hinner med en lång skidtur med hunden i e m ....ja det är en hund, en korsning mellan setter och dalmatiner....och heter Saga!För alla er som undrat!

Hälsar aGun och återkommer, var så säker...vi ska bl a kommunicera bygdeavgiftsmedlen idag, spännande, visst??!!

Mina tankar gick osökt till tiden i bandet, långa resor i den svarta Scanian, logerna som inte var loger utan gamla stolförråd, där det knappast fanns plats för en flugskit, ens, ett ynkligt utrymme som ibland knappast hade en liten spegel så att man kunde se om eyelinern var rak. Ja det var/är ett glamoröst yrke....Uttrycket myntades; Adel, präster, borgare, musiker och annat slödder! Behandlingen var ibland precis så, feodalism, kallas det väl för. Ja, jag spelar ju fortfarande. Numera tillsammans med nAnders Östman, den gamle dansbandslegenden! Nåja, gammal och gammal, men ibland träffar vi publik som stirrar på oss och säger: Va, håll ni på än??!! Ja, så när jag presenterar oss och de frågar vad vi kallar oss för, svarar jag alltid: The Young Ones!
Hälsar aGun som just nu sitter bloggar i fikapausen under KF

test