Gun Rehnman, Örträsk

 

Jobbar på Radio Umeå/Pop&Rock, jag är personlig assistent,  spelar med Anders Östman (Gun&Anders), tja klös ihop te gröt´n, som jag alltid har gjort!

Född: 1951
Familj:  Bo Beverlövs fjälla!   Jag har tre flickor, varav två gifta,ett barnbarn.Bor: Örträsk

Bil: Volvo V70-00,

 Husdjur: Hundarna SkiDoo & Lynx, Katten Nisse & Hästarna Räser och Zingo

Första minne: Mitt bästa: Mina fantastiska föräldrar som jag fick!!
Bästa minne:Det är när mina fina flickor fötts.HerreGud, vilken rikedom!!    Samt när jag fick ligga med huvudet i mammas hand när vi var i kyrkan, jag kanske var en så där 3-4 år
Favoritmat: Allt gött!

Smultronställe: Ska ingen veta!

Avkoppling: Åker skidor,Skidsäsongen är alltför kort!!! Springer, musicerar, lagar mat, skrattar mycket och har roligt med min Bo.
Bästa egenskap: Engagerad, glad som tusan!

 Det bästa med Lycksele kommun: FOLKET och  Min hemby, ÖRTRÄSK!

Skrivs av

Visar inlägg från June 2012

Börja med att inte slösa el...

...så mycket som ett HELT KÄRNKRAFTVERK, går åt till alla små lampor och annat som vi slösar ljus på..!!! Datorer, standby på TV:n, m m . Tänk, ett helt kärnkraftverk!! Är det då inte det som är vår första uppgift, att inte slösa ! Istället för att satsa på energieffektiva lampor tex, kanske vi först ska börja med att släcka allt som står på i onödan! Små lampor som lyser dygnet runt i våra fönster, TV:n som med sin standby ständigt är igång.....tja listan är nog lång! Denna information är onekligen mycket intressant. Vi kan alltså i princip lägga ner ett verk ifall vi inte slösade! En svindlande tanke och inte minst fakta!! Så ser verkligheten ut och kan ge oss alla en tankeställare om våra behov.  Här är det "gilla"knappen som gäller!

Mycket bra information idag om detta, det gläder en nejtillkärnkraft som jag. OCH så många andra....Det tillsammans med det trevliga telefonsamtal jag fick för en stund sedan, här på min väg till den kungliga hufvudstaden och den utomordentliga vård jag ska få på St Eriks....

Musiken & Drömmarna

Jag var förhållandevis ung, vilken man är då födelsedagarna varit tretton stycken, dessutom ny tonåring, med allt vad det innebär. Eftersom radioapparaterna då oftast vad ganska stora och med en rätt så maffig högtalare, kunde jag ratta in Luxembourg på långvåg...och där, där fanns det!! MUSIKEN, här spelades nya låtar och inte minst ifrån The British Invasion, som det kallades....The Beatles! Oj oj oj, Hello Goodbye, strämmande genom de långa vågorna med bra ljudvolym och sämre, men jag hörde!! Jag kände desto mer. Den upprymdhet som också strömmade genom gammLuxor´n, var inte att ta miste på. Jag var eufforisk!

Nu, nu började livet på allvar. Min syster hade fått en gitarr hon sällan spelade på, jag tjyvlånä´och lärde mig, jag hade ju redan spela på tramporgenl sen ja va´sex....nu var det gura som gällde. Men det hette ju inte det då. Gitarr, var det. The Beatles gladde mig hela tiden med mer och fler EP, Singlar, LP, min första vad A Hard Day´s Night! 25 spänn kostade den!! Det kom mer också, The Hollies, Who, Them, Rolling Stones, Seachers, Monkeys, m f m f, hur mycket som helst BRA musik och jag helt enkelt sög in allt!! Som en svamp...

Drömmarna finns kvar, musiken än mer, som alltid som tröst, som sällskap, som upppiggande, som bakgrund, som framförande,....jag spelar ju och vi kan få frågan när vi kommer på något ställe där vissa inte vet att det är vi....Gun&Anders,....jasså är det NI!! Håll ni på än??? Ja!! ???

Njut av livet kära vänner, LEV DET, med musik, med drömmar, omtanke( jag gillar inte det egofixerade, även om jag har eget ansvar, men varför tänker alla så in i Nordens bara på sig själva????)