Gunnels Guldfyndigheter

Välkommen hit!

Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen". 

Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.

Jag är: Västerbottning i exil, Fjällgårdsinnehavare, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Demenssjuksköterska och Föreläsare

Bloggar mest om:  Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Sandvikens Fjällgård Äldreomsorgen och demensvården   

Vill bjuda dig på:  En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
 

Mina nära och kära:    Daniel, Britta Sixten och Vera i Sthlm, Sandra m Christian Oliver och Alice i Göteborg, Isabelle m Jesper o Vilgot i Göteborg. Alexander i Umeå, Roberts son Johan m familj i Ansmark
 

Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.

 
Värdesätter: 
Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar

Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare" Förstår mig inte på missunnsamma människor som går in för att förminska andra medvandrare i jordelivet.

Gör helst:  Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.

Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.

Hemlig dröm: Att kunna få förutsättningar att skriva boken som jag ruvar i mitt hjärta.Den hemliga drömmen är nu uppfylld. Jag har de bästa av förutsättningar, och hoppas nu att tiden inspirationen och orden ska komma mig till mötes.

Skriv gärna till: gunnel_f@hotmail.com

De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!

Välkommen åter!

www.sandvikens.se

 

En epok går i graven....

En epok går härmed i graven. En gammal trotjänare, näst intill en institution eller i vart fall en installation i familjen - Robbans röda rutigskjorta med stort R har tjänat ut sitt existensberättigande. Den är nu uppnött, trasig och skall förpassas till de sälla jaktmarkerna.  Det var ett känsloladdat ögonblick igår, när min ännu bleke yngling kungjorde detta smärtsamma faktum. Själv är jag uppfylld av blandade känslor växlande  mellan sentimental nostalgi, trygghetsnoja och ystra små blandade småhopp av lättnad. Så många gånger jag lutat mig mot den rödrutiga trygga axeln, snutit mig lite diskret i bröstfickan eller sett hans strävsamma gestalt rödrutig och energisk figurera i och runt huset. Alltid igång och på väg.

Den gamla rutigskjortan som upplevt vår flytt från stan till fjällen, som färdats genom dag och natt och burits såväl  till vardag som till fest, i slott och koja. Nu åker den in i vedpannan för kremering, och ur garderobens gömslen får vi försöka hitta en värdig ersättare i väntan på att den nya perfekta rutigskjortan ska komma i vår väg. Närmast sörjande förutom R, är förstås storstövlen och skinnbyxen. Storstövlen lever på nåder som reservernas reservstövlar och äro numera utbytta mot moderna neoprenstövlar av nutida snitt. Kvar av originalmunderingen är nu endast skinnbyxen, något avskavda ingrodda och mest av allt liknande en kroppsdel. Jag tror att de kommer att överleva oss alla. Tills döden skiljer dem åt.

Ser du en riktigt snygg karlaaktig och välskräddad rödrutigskjorta i en butik eller katalog så låt oss få veta. Den här mannen han gör sig nämligen allra bäst i en sådan.


4 Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Gunilla säger:

Haha jag hittade i en låda rutiga skjortor som min mamma förmodligen någon gång köpt till pappa. Skjortorna låg forfarande i förpackningen.

lördag 03 mars 2012 klockan 23:30

gunnfo

Gunnel Forsberg svarar:

Ojoj vilket fynd!! Kanske det finns något i lådan du kan sälja? men R är bredaxlad så det behövs minst XL :))

tisdag 20 mars 2012 klockan 18:23

Berith säger:

såna där nötta skjortor blir ju så sammetslena och goa , både att ha på och att gosa sig emot...ack.ack..vilken förlust!! Det kommer ju att ta åratal innan nästa skjorta blivit så där gosig, men med åren,,vem vet..

lördag 03 mars 2012 klockan 17:51

gunnfo

Gunnel Forsberg svarar:

Ja de blir verkligen mysiga av slitaget. Kan meddela att han konfiskerade den från sopkorgen men jag har en plan - att byta ut den mot en ny finare nån gång när han inte ser!

tisdag 20 mars 2012 klockan 18:22

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS

Mina senaste inlägg
Valfritt innehåll
free counters
Valfritt innehåll

<script src="http://js.bloggvarde.se/js/value.js?id=MTI5NDY2&d=2"></script><noscript><a href="http://bloggvarde.se">Denna blogg &auml;r v&auml;rd 349 232 kr</a></noscript>