Gunnels Guldfyndigheter

Välkommen hit!

Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen". 

Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.

Jag är: Västerbottning i exil, Fjällgårdsinnehavare, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Demenssjuksköterska och Föreläsare

Bloggar mest om:  Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Sandvikens Fjällgård Äldreomsorgen och demensvården   

Vill bjuda dig på:  En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
 

Mina nära och kära:    Daniel, Britta Sixten och Vera i Sthlm, Sandra m Christian Oliver och Alice i Göteborg, Isabelle m Jesper o Vilgot i Göteborg. Alexander i Umeå, Roberts son Johan m familj i Ansmark
 

Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.

 
Värdesätter: 
Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar

Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare" Förstår mig inte på missunnsamma människor som går in för att förminska andra medvandrare i jordelivet.

Gör helst:  Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.

Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.

Hemlig dröm: Att kunna få förutsättningar att skriva boken som jag ruvar i mitt hjärta.Den hemliga drömmen är nu uppfylld. Jag har de bästa av förutsättningar, och hoppas nu att tiden inspirationen och orden ska komma mig till mötes.

Skriv gärna till: gunnel_f@hotmail.com

De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!

Välkommen åter!

www.sandvikens.se

 

Hjälp mig!

Nu har jag fågelbryderier igen. Precis som förra våren så kommer det massor av olika fåglar hit för en kort mellanlandning och fikapaus på sjön, eller för att häcka. Några har jag lärt mig att känna igen medans andra fortfarande är obekantingar. Igår tror jag faktiskt att vi hade en storskrake här.

Denna stilla söndagsmorgon på dagens första hundpromenad längs Silvervägen hade både Leo och jag fullt sjå med att hinna insupa stillheten, naturljuden och alla dofter. Dofter som minner om alla vårar som finns lagrade i våra minneskort. Dofter som får naturen att vakna. Man känner ju själv hur vårkänslorna liksom hoppar jenka innanför revbenskorgen. Jenka - eller något ditåt i allafall.

R har sovmorgon. Jag sätter mig med kikaren i solskenrummet denna vårregniga junisöndag och insuper den tidiga morgonens alla stilla små händelser i naturen utanför. Ute på iskanten sitter ett par grupper med svåridentifierade rackare. Jag tar fram Robbans gamla tubkikare och försöker skackrigt att fokusera på fåglarna. Det är svårt för jag kan inte hålla den stilla.

Lägger kikaren över en stolsrygg och försöker verkligen att koncentrera mig. Det är alldeles svart i hålet, men rör sig ändå på något konstigt vis. Jag inser att i andra änden av kikaren - på stolen - sitter en kontaktsökande hund, och det jag ser i kikaren är hans svarta fuktiga och kärleksfulla nos. Hallå Matte - jag är ju här, alldeles nära dig!

Till sist lyckas jag zooma in dem och försöker förstora dem i bildprogrammet samtidigt som jag bläddrar i den lilla fina fågelboken som jag fått av Erik.  Är det kanske alfåglar?Suddiga är domhär gynnarna, men du som känner till många fågelarter kanske kan identifiera dem. Jag är tacksam för din hjälp!

 

Är detta bläsand månne?

 


Uppdaterad: söndag 03 juni 2012 klockan 09:15

2 Kommentar

+ Skriv kommentar Skriv kommentar
keman

Kerstin Oskarsson säger:

Jag bara älskar dina fågelfrågor!!

Svårt att se om det är Alfågel, men det ser ut så när jag googlar.. Bläsanden är jag mer säker på :)

Nu när ni har ett så fint uterum med första parkett för fågelskådning måste du köpa dig ett stativ och ett objektiv som kan zooma in enda ner till sjön ;)

Kram på er!!

söndag 03 juni 2012 klockan 11:52

gunnfo

Gunnel Forsberg svarar:

Just det Kerstin! Ett stativ blir nästa inköp. Det behövs för oss som håller på att vara lite skackriga på handen. Alfåglarna är ännu kvar, ca 15 st, ganska busiga och läckra fåglar. Bläsanden och hans Hulda är lite mer stillsamma av sig.

fredag 08 juni 2012 klockan 22:49

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS

Mina senaste inlägg
Valfritt innehåll
free counters
Valfritt innehåll

<script src="http://js.bloggvarde.se/js/value.js?id=MTI5NDY2&d=2"></script><noscript><a href="http://bloggvarde.se">Denna blogg &auml;r v&auml;rd 349 232 kr</a></noscript>